Sillfiskar som delvis lever i sötvatten – asiens staksillar

Sill, skarpsill och många andra sillarter kan leva i bräckt vatten. Det finns också sån som vandrar mellan salt och sött vatten, såna som kan leva i både sött vatten, bräckt och salt vatten. Slutligen finns det också sillfiskar som bara lever i sött vatten. Dessa arter kallas oftast staksillar. På engelska kallas de för shads.

Den här typen av sillfiskar är ofta hotade då regleringar av älvar förhindrar deras lek eller begränsar deras möjliga livsområden. Ganska många av dem är därför utrotningshotade. Men det finns andra som fiskas kommersiellt. Några av dessa arter fiskas kommersiellt.

Totalt finns det minst 5 arter i europeiska vatten inklusive Medelhavet, ett tiotal arter i nordamerikanska och centralamerikanska vatten, cirka 12 i Kaspiska havet och Svarta havet och ett fyrtiotal i Indiska Oceanen, Sydasien, Sydostasien, Ostasien, Indonesien Papua Nya Guinea och Australien. Det inkluderar även arter i Alosa-släktet som jag dock behandlar i ett annat inlägg. Dessutom är sardinellerna i och trådsillarna i världen nära släktingar.

Främst bland de kommersiellt fiskade arterna som inte tillhör staksillsläktet Alosa är kanske bonga (Ethmalosa fimbriata) som fiskas i ett småskaligt kustnära fiske i Västshara. Bonga har jag skrivit om i artikeln om atlantiska sardineller. Det fiskas cirka 350 000 ton bonga per år. En annan shad/staksill som är föremål för ett omfattande fiske är hilsa (Hilsa kelee) som på engelska kan kallas kelee shad, fivespot herring eller razorbelly. Andra arter som fiskas kommersiellt är toli shad (Tenualosa toli ), pellona (Pellona ditchela), Ilish som också kallas hilsa (Tenualosa ilish), Ilisha elongata och prickig shad (Konosirus punctatus). De här nämnda lever i runt kusterna vid Indiska Oceanen.

Hilsa kelee

Hilsa kelee finns längs kusterna runt Indiska Oceanen, från Mocambique till Papua Nya Guinea samt i delar av västra Stilla Havet. I Adenviken, Omanviken, Arabiska sjön, Bengaliska viken, Andamansjön, Bandasjön, Sydkinesiska sjön och Timorsjön. Kring Filippinerna och Indonesien.

Hilsa kan bli upp till 35 cm lång men blir vanligen kring 16 cm. Den lever på phytoplankton (främst diatomer och dinoflagellater) och fiskas i många länder. Leker i flodestuarier med bräckt vatten.

Hilsa kelee. C. Achilles och Francis Day. Public domain

Fiskas huvudsakligen i kustnära småskaligt fiske. Totalt fångas enligt FAO omkring 200 000 ton per år. En viktig fiskenation är Indien men arten fiskas i många länder.

Hilsa eller Ilish

Hilsa eller Ilish (Tenualosa ilish), på svenska indisk staksill, är en shadfiskart som lever framförallt i Bengaliska viken men de finns från Persiska viken i väster till Indonesien och Siamviken i Sydkinesiska sjön.

Kan blir upp till 60 cm lång och lever pelagiskt ner till 200 meters djup. Vanligen kring 35 cm lång. I havet lever de i stim. Leker i sötvatten och går upp i floder för att leka två gånger om året, en gången januari-april och andra perioden juni-september. Kan också finnas bestånd som permanent lever i stora floder som exempelvis Ganges.

Tenualosa_ilisha. Bild: Francis Day. Public domain

Fiskas främst när den samlas och går upp i floderna för att leka. Majoriteten av fisket äger rum i Bangladesh som förmodligen står för cirka 90% av fångsten. Totalt fiskas omkring 550 000 ton per år. Fisket och matindustrin som baseras på hilsa/ilish i Bangladesh ger 450 000 människor sysselsättning. Säljs färsk eller torkad och saltad.

Toli shad

Toli shad (Tenualosa toli) är en nära släkting till Ilish/Hilsa som lever i delar av samma område. Från Pakistan i väster runt den indiska kusten och Sri Lanka i Bengaliska viken och Andamansjön ner genom Malackasundet till Javasjön, vid Borneo kuster och upp i Siamviken,

Leker i floderna i utbredningsområdet och äter i huvudsak zooplankton. Fiskas i hela utbredningsområdet men fångsterna är i allmänhet inräknade i fångsterna för Hilsa/Ilish. I Bangladesh fiskas dock cirka 200 000 ton per år och i övrigt redovisas mycket små fångster,

Toli shad. C. Achilles och Francis Day. Public domain

Pellona (indisk buksill)

Indisk buksill eller pellona (Pellona ditchela) är en vanlig shadfisk eller sillfisk som finns längs kusterna kring Indiska Oceanen från Sydafrika och runt Madagaskar och upp till Adenviken och Omanviken, längs Indiens kuster, i Indonesien och Filippinerna, västra och norra Australien samt väster, söder och öster om Nya Guinea.

Blir vanligen kring 10 cm lång men kan bli upp till 16 cm. Fiskas i ett kommersiellt fiske för användning till bete för tonfiskfiske med backor eller spö. Den årliga fångsten är cirka 20 000 ton. Den fiskas främst i Malaysia och Filippinerna. Fiskas ibland  tillsammans med Pellona dayi som finns vid Indiens kust,

Indisk buksill (Pellona). Bild: Francis Day. Public domain

Konosirus

Konosirus  (Konosirus punctatus) är shadart (staksillart) som finns längs kusterna i Sydkinesiska sjön, Kinesiska sjön, Gula havet och Japanska sjön.

Kan bli upp till 32 cm lång men normalt är de cirka 25 cm. Leker på grunt och bräckt vatten. En viktig matfisk i östra Asien som främst fiskas i ett småskaligt kustnära fiske. Japan är den största fiskenationen och idag fiskas det cirka 4 000 ton per år. På 1990-talet fiskades det över 15 000 ton. Förutom att arten fiskas så finns det också odlingar av Konosirus.

Konosirus. Bild: FAO

Ilish elongatus (Gracil staksill)

Gracil staksill (Ilish elongatus) finns i ett område från Malackasundet, längs Malaysias östra kust, i Siamviken, längs Vietnams och Kinas kuster mot Sydkinesiska sjön och Kinas kuts mot Kinesiska sjön, kusterna runt Gula havet och runt koreanska halvön samt kring västra Japan. Troligen också i Bengaliska viken från Sri Lanka och längs indiska kusten norrut samt i Andamansjön vid Burmas och Thailands kuster.

Pelagiskt levande kustfisk som fiskas i relativt stor omfattning. Cirka 60 000 ton fångas per år. Kina har det mest omfattande fisket med Korea som näst största fiskenation.

Ilisha elongata. Bild: FAO

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!