Sillfiskar som delvis lever i sötvatten – staksill

Sill, skarpsill och många andra sillarter kan leva i bräckt vatten. Det finns också sån som vandrar mellan salt och sött vatten, såna som kan leva i både sött vatten, bräckt och salt vatten. Slutligen finns det också sillfiskar som bara lever i sött vatten. Dessa arter kallas oftast staksillar. På engelska kallas de för shads. De flesta arterna tillhör släktet Alosa. Några sådan arter som finns i nordens fiskevatten är staksill och majfisk. De leker i floder men lever annars i havet.

Den här typen av sillfiskar är ofta hotade då regleringar av älvar och dammbyggen förhindrar deras lek eller begränsar deras möjliga livsområden. De är också känsliga för föroreningar. Ganska många av dem är därför utrotningshotade. Men det finns andra som fiskas kommersiellt. På engelska kallas dessa arter ofta för shads. Ett lämpligt namn på svenska är staksillar. Några av dessa arter fiskas kommersiellt. Däribland ett flertal asiatiska arter.

Totalt finns det minst 5 arter i europeiska vatten inklusive Medelhavet, ett tiotal arter i nordamerikanska och centralamerikanska vatten, cirka 12 i Kaspiska havet och Svarta havet och ett fyrtiotal i Indiska Oceanen, Sydasien, Sydostasien, Ostasien, Indonesien Papua Nya Guinea och Australien. Det inkluderar även arter som inte till Alosa-släktet men de skriver jag om i ett annat inlägg. Dessutom är sardinellerna i och trådsillarna i världen nära släktingar.

Totalt fiskas det omkring 800 000 ton av shadfiskar/staksillar av släktet Alosa under ett år. Exakt vilka arter som fiskas är inte lätt att få. uppgifter om.

Nordamerika

Det finns 6 arter av staksillar i Nordamerika. Den vanligaste är amerikansk staksill (Alosa sapidissima). Även alewife(Alosa pseudoharengus) är vanlig. Utöver detta finns blåryggad staksill (Alosa aestivalis), alabamastaksill (Alosa alabamae), blå staksill (Alosa chrysochloris) och hickorystaksill (Alosa mediocris). De har alla blivit allt sällsyntare under 1900-talet.

Enligt FAO så fiskas trots detta stora mängder staksill i USA och huvuddelen av fisket av staksill sker där. De arter som framförallt fiskas är alewife, amerikansk staksill och blåryggad staksill. Men bara i vissa flodområden. De fångas också som bifångst i makrillfiske och sillfiske till havs. Många åtgärder har vidtagits för att minska bifångsterna i dessa fisken.

Europa, Svarta havet och Kaspiska havet

Det yrkesmässiga fisket av staksill i Europa är däremot helt obefintligt. I Västeuropa och Medelhavet finns det 5 staksillsarter. Europeisk staksill (Alosa fallax), majfisk (Alosa alosa), agone (Alosa agone), nordafrikansk staksill (Alosa algeriensis) och killarneystaksill (Alosa killarnensis) som bara finns i en irländsk sjö.

I Svartahavsområdet finns det flera olika staksillsarter och dessutom ett kommersiellt fiske på dem. Detta trots att det även i detta område är så att bestånden minskat som en följd av dammbyggen och miljögifter. De arter som finns i Svarta havet och omkringliggande flodområden är pontisk staksill (Alosa immaculata), makedonisk staksill (Alosa macedonica) som enbart finns i en insjö i grekiska Makedonien, thrakisk staksill (Alosa vistonica) som bara finns i en annan insjö i norra Grekland, svartahavsstaksill (Alosa maeotica), azovstaksill (Alosa tanaica).

De enda som kan vara utsatta för fiske av dessa arter är pontisk staksill, makedonisk staksill och azovstaksill men ingen av dem är föremål för nåt större kommersiellt fiske idag även om det finns ett kommerrsiellt fiske i de nedre delarna av Donau.

Slutligen finns det också ett antal arter i Kaspiska havet och de floder som leder dit. Dessa arter är braschnikovs staksill (Alosa braschnikowi ), kaspisk staksill (Alosa caspia), kurastaksill (Alosa curensis), svartryggad staksill (Alosa kessleri), saposchnikovs staksill (Alosa saposchnikowii), agrakhanstaksill (Alosa sphaerocephala) och volgastaksill (Alosa volgensis ). Ingen av dessa arter fiskas i nåt större kommersiellt fiske.

Kommersiellt fiske av staksillar är i huvudsak en nordamerikansk företeelse och fisket på Atlantkusten berör tre arter, amerikansk staksill, blåryggad staksill och alewife.

Amerikansk staksill

Amerikansk staksill eller shad finns Nordamerikas östkust från Newfoundland i norr till Florida i söder. Dessutom har arten blivit inplanterad på USA:s västkust där de numera finns från Mexico till Kamtjatka. De lever i huvudsak i havet men går på vår eller tidig sommar upp i floderna för att leka.

Blir normalt kring 50 cm lång men kan bli upp till cirka 75 cm. Lever huvudsakligen på plankton, mest copepoder och mysider men kan ibland också äta mindre fiskar, fiskägg och räkor.

Det har sen urminnes tider varit en viktig fisk för fisket och har fiskats i mycket stor omfattning under lång tid. Från slutet av 1800-talet har bestånden dock minskat kraftigt som en följd av dammbyggen i många floder och föroreningar. Idag försöker man få tillbaka bestånd av amerikanska staksill i floder där arten försvunnit genom att riva dammar och bygga vandringsvägar. Amerikansk staksill fångas i flodmynningar och floder under vandringen. Fiskas med garn och krok och används till konsumtion.

Alewife

Alewife är en staksill som finns längs nordamerikas atlantkust från Red Bay i Labrador, Kanada i norr till South Carolina i USA i söder. Dessutom finns det många instängda insjöbestånd. Alewife fanns naturligt i en av de stora sjöarna, Lake Ontario men när det byggdes kanal upp till Lake Erie, Lake Huron och Lake Michigan spred arten sig också dit. Också inplanterad i flera sjöar och flodsystem där de inte funnits förut.

Lever i huvudsak i havet och vandrar upp i floder för att leka men insjöbestånden leker i de sjöar de lever i eller i floder som rinner till dessa sjöar. I havet lever de på små fiskar och kräftdjur som vuxna och på copepoder och diatomer som små. I insjöar äter de i huvudsak små fiskar. Kan bli uppemot 40 cm långa men är normalt kring 30 cm.

Arten fiskas i de stora sjöarna såväl som i floder och flodmynningar under vandringen. Fiskas med garn och håv. Används som bete vid annat fiske och till konsumtion.

Blåryggad staksill (blueback)

Blåryggad staksill eller blueback shad finns längs nordamerikas atlantkust från Nova Scotia ner till Florida,  Det finns dessutom bestånd som lever helt i insöar. Arten har planterats ini en mängd sjöar och vattendrag i östra USA där den inte är naturligt förekommande.

Kan bli upp till 40 cm lång men är normalt kring 25-30 cm. Lever huvudsakligen i havet men vandrar upp i floder för att leka cirka 1 månad efter att alewife har vandrat upp.. Äter främst småfisk och kräftdjur samt copepoder.

Då arten är svår att skilja från alewife behandlas de två arterna som en och samma art vid fiske. De lever i samma vatten och fiskas i ett blandfiske med krok, garn och håv. Används som bete vid annat fiske och till konsumtion.

Hickorystaksill (mattowacca)

Hickorystaksill finns längs nordamerikas östkust från Mainebukten i norr till Florida i söder. Lever främst på mindre fiskar men även på kräftdjur och bläckfiskar. Kan bli upp till 60 cm lång men blir normalt kring 35 cm. Vandrar upp i floder för lek på våren.

Fiskas i samband med vandringarna i floderna och flodmynningarna med garn och krok. Då den är svår att skilja från amerikansk staksill behandlas de som samma fiskart i det kommersiella fisket. Är en mycket populär fisk inom sportfisket.

Alabamastaksill

Alabamastaksill lever i mexikanska gulfen och i olika floder som rinner ut dör, framförallt i Mississippi och dess tillflöden. Dammar och andra anläggningar har dock inneburit minskat utbredningsområde och minskat bestånd. Går upp i floder för att leka under våren. Normalt mer än 40 cm lång men kan bli över 50 cm.

Fiskas kommersiellt i framförallt Mississippifloden.

Blå staksill (skipjack shad)

Lever i mexikanska gulfen och i olika floder som rinner ut dör, framförallt i Mississippi och dess tillflöden. Dammar och andra anläggningar har dock inneburit minskat utbredningsområde och minskat bestånd. Går upp i floder för att leka under våren och sommaren.

Fiskas kommersiellt i Mississippifloden.

Läs mer:

• Anchoveta – världens mest fiskade fiskart
• Stillahavssardin och kalifornisk ansjovis
• Japansk ansjovis
• Europeisk ansjovis
• Europeisk sardin
• Skarpsill, brisling eller vassbuk
• Chilensk sill och patagonisk skarpsill
• Trådsill – i Stilla Havet och Atlanten
• Sardineller i Atlanten
• Menhaden – fiskoljefiskar
• Sill – den viktigaste sillfisken
• Rundsill – fiskas i mindre utsträckning
• Stillahavssill
• Asiatiska sardineller
• Staksill och majfisk
• Sillfiskar som delvis lever i sötvatten – asiens staksillar