Sveriges största tidning om yrkesfiske
Trålfiske är den vanligaste fiskemetoden for yrkesfisket i hela Europa. Omkring tre fjärdedelar av det totala landningsvärdet av svenskt fiske kommer av fisk och skaldjur som har trålats. Trålfisket är ett stort och mycket viktigt fiske som skapar många arbetstillfällen för fiskare och den svenska fiskberedningsndustrin. Läs mer…
Frågeställningen om huvuvida bottentrålning kan bidra till mer syrerika bottnar i Östersjön är därför helt meningslös. Den har noll praktisk betydelse då det i princip inte förekommer någon bottentrålning Läs mer…
Svanen Fiskeri AB är det minsta av Rörös fyra större fiskeriföretag. Företaget ägs av Stefan och Roger Larsson och det har en trålare som heter GG 840 Svanen. De två ägarna är de senaste i raden av yrkesfiskare på Rörö med namnet Larssson. Läs mer…
Jag är medlem i Vänsterpartiet men stöder inte på något sätt partiets fiskeripolitik. Anledningen till jag är medlem i Vänsterpartiet är de är för lika rättigheter för alla människor oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet eller religion. Läs mer…
Landshövdingar, lokala politiker, miljövänner och lobbyister krävde att trålfiskegränsen i Östersjön skulle flytts ut. Havs- och vattenmyndigheten föreslog en utflyttning på försök längs en del av kusten. Politikerna på riksnivå beslutade att införa en utflyttning av trålfiskegränsen på försök under ett par år. Läs mer…
Den lilla ön med Sveriges två största fiskeriföretag. Rörö i Göteborgs norra skärgård är glesbygd även om det ligger i närheten av Göteborg,. Det tar två timmar att åka dit ut och då krävs två färjor. Ön ligger tillsammans med två andra öar, Knippla och Hyppeln, längst norrut i Öckerö kommun. Läs mer…
Sill har länge varit en viktig del av svensk livsmedelsförsörjning, särskilt i tider av kris och knapphet. Även idag och i framtiden har sill och annan pelagisk fisk hög potential att bidra till vår livsmedelsberedskap. Läs mer…
Två av världens största fiskeriföretag finns i Nederländerna. Parlevliet & van der Plas (PP Group) och Cornelis Vrolijk. De äger i huvudsak fiskebåtar som är flaggade i andra länder. Framföralt i Frankrike och Tyskland när det gäller stora båtar. Läs mer…
Tre månader in i försöket med utflyttning av trålgränsen är det tydligt att småskaliga kustnära och regional yrkesfiskare drabbas hårt. Myndigheterna har inte kommit med några åtgärder och det finns inga stöd att söka. Läs mer…
De flesta stora fiskebåtar är demersala fabrikstrålare ocg frystrålare. En del av dem är i fösta hand räktrålare med rensnings- och fryskapacitet ombord, anra är fisktrålare. De fiskar torskfiskar och hälleflundra. Läs mer…
Det är få ändringar bland de stora isländska fiskebåtarna. Några har tillkommit och några har försvunnit. Bolagen är desamma och antalet båtar som isländska företag äger i andra länder är oförändrat. Brim är det största fiskeriföretaget på Island medan Samherji är det största fiskeriföretaget totalt. Samherji är också huvudägare i Sildarvinnslan. Läs mer…
De största fiskebåtarna i Skottland är pelagiska trålare allihop. De allra flest hör hemma i Fraserburgh samt på Shetlandsöarna (Lerwick eller på ön Whalsay där hamnen Symbister ligger). De övriga hör hemma i Peterhead. Läs mer…
Färöarna har fler stora fiskebåtar än vad Danmark har. De flesta är pelagiska fiskebåtar men den allra största är en demersal fiskebåt. De ritkgit stora båtarna är fabrikstrålare, dvs de har en fiskberedningsfabrik ombord. Det gäller både de allra största pelagiska båtarna och de allra största demersala båtarna. Läs mer…
Pelagiska trålare och snörpvadsbåtar dominerar helt bland de största fiskebåtarna i Danmark. Precis som förra året. Ändringarna är också väldigt få sen förra året. S 589 Themis är ny medan S 144 Themis blivit S 349 Gitte Henning. Läs mer…
De allra största svenska fiskebåtarna är alla pelagiska trålare förutom en. Det är GG 500 Vingaskär som är en demersal trålare. Pelagiska trålare fiskar främst sill, skarpsill och makrill med flyttrål. Läs mer…
WWF i Sverige har satt röd flagg för makrill och NVG-sill. Samtidigt har WWF Norge satt grön flagg på exakt samma bestånd och utifrån exakt samma information och bedömningar. Det visar att WWF:s beslut till stor del är politiska och inte baserade på solid vetenskap eller vetenskapliga bedömningar. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan april 2025? I stort sett alla stora pelagiska fiskebåtar ligger i hamn. Flera av dem lossar förmodligen fångsten. En del underhålls och görs i ordning. Läs mer…
Henning Kjeldsen dömdes ursprungligen för att ha köpt fler fiskerättigheter (kvoter) än vad reglerna tillät. Han fick 2021 böter på 54 miljoner danska kronor. Han och flera andra fiskare friades dock i Vestre Landsret 2022, då domstolen inte fann någon laglig grund för domen. Läs mer…
I alla möjliga medier upprepas det hela tiden att sillbeståndet i Östersjön har minskat kraftigt i storlek. Men del flesta nämner inte när det skedde och på den punkten skiljer sig Uppdrag Gransknings (UG) program om östersjöfisket. Läs mer…
Sammanfattningsvis har Fiskbranschens Riksförbund svårt att se varför WWF ändrar sina bedömningar avseende NVG-sill och makrill just nu. Inget nytt har framkommit sedan den vetenskapliga rådgivningen 30 september 2024, eller för den delen sedan 4 december 2024 när WWF:s Fiskguide presenterades. Läs mer…