Stora beslag av ålryssjor i Blekinge
De senaste tre veckorna har Kustbevakningen hittat och tagit omärkta ålfiskande ryssjor i beslag i Blekinge skärgård. I tjugotre dubbelryssjor har totalt 550 ålar påträffats, de flesta döda sedan länge. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske
De senaste tre veckorna har Kustbevakningen hittat och tagit omärkta ålfiskande ryssjor i beslag i Blekinge skärgård. I tjugotre dubbelryssjor har totalt 550 ålar påträffats, de flesta döda sedan länge. Läs mer…
Sveriges hav, sjöar och vattendrag är överlag mycket påverkade av mänskliga aktiviteter och därför har många arter och livsmiljötyper inte gynnsam bevarandestatus – det vill säga deras tillstånd är inte gott. Läs mer…
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har placerat ut 80 akustiska mottagare längs två linjer i havet mellan Sverige och Finland. Mottagarna lyssnar efter märkta fiskar och samlar data om deras vandringsvägar. I detta fall handlar det om lax. Informationen är viktig både för forskning och förvaltning av fisk i Östersjön. Läs mer…
Med varmare vatten flyttar sig många arter norrut. Det har gjort att kummel blivit vanligare i svenska vatten och att ansjovis och sardiner blivit vanligare i Nordsjön. Det leder också till att existerande fiskareterblir mindre i storlek som strömming/sill i Östersjön och kanske också sik. Läs mer…
Den svenska regeringen vill underlätta fiskodling genom att ta bort ett av kraven för att få tillstånd att starta matfiskodling. I Sverige tar det väldigt lång tid att få ett tillstånd för fiskodling. Ofta tio år eller mer. Det är framförallt de svenska myndigheterna ochcd eras byråkrati som skapar den långa väntan på tillstånd. Läs mer…
Östersjöns kust och skärgård har historiskt sett varit rik på sill (strömming) som anses vara en nyckelart i havets ekosystem och en historiskt viktig resurs för kustsamhällen och folkhushållet. Men regelbundet inträffar perioder med mindre sill längs kusten. Därför ska Baltic Waters nu göra en undersökning Läs mer…
Under maj och juni försvann SD 191 Silverön, GG 181 Västerland, SD 476 Valarö och SD 47 Brattskär från den svenska fiskeflottan. Det handlar om mindre räktrålare och kräfttrålare företrädesvis från norra Bohuslän. Läs mer…
Henrik Svedäng har just presenterat en rapport om ålen i Östersjön, Västerhavet och Nordsjön som bygger på trålundersökningar från 1991 till 2024. Rapporten bekräftar det vi redan vet. Läs mer…
Idag handlar sommarprogrammet om att fiska ostron genom att dyka och plocka dem. Längre söderut i Europa plockas ostron för hand när tidvattnet är lågt. Det gör att bottnarna där ostronen växer ligger frilagda och det är bara att promenera ut och plocka dem. Läs mer…
I en artikel i tidningen ETC kallas musselodlare i Galicien för fiskare. Det är väldigt märkligt men också symptomatiskt för hur okunniga de som skriver för tidningen ETC om fiske, hav och havsmiljö är. Läs mer…
DN har publicerat en artikel som inte är något annat än rena fantasier om grön el och laxodling. Det är teoretiskt möjligt att odla lax i en vindkraftspark vilket några norska vindkraftsinvesterare och laxodlare kunnat visa när det gäller vindkraftsparken Mareld. Läs mer…
Ändrade kontrollföreskrifter för pelagiskt fiske. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har föreslagit ändrade kontrollföreskrifter för framförallt det pelagiska fiske som landar fångster i Sverige. Läs mer…
Under 2025 kan kommuner och ideella föreningar söka stöd hos Havs- och vattenmyndigheten för att skrota övergivna fritidsbåtar och tvåtaktsmotorer med förgasare. Läs mer…
Folk har en mängd fördomar om yrkesfiske. De beror i allmänhet på okunskap. Men samtidigt förstärks dessa fördomar av att forskare, politiker, miljöaktivister, lobbyister, sportfiskare och journalister ständigt för fram felaktigheter om fiske. Läs mer…
För en månad sen publicerade SLU Artdatabanken de preliminära bedömningarna för sin nya rödlista. Fram tills att den nya rödlistan publiceras gäller ”Rödlistade arter i Sverige 2020”. Den nya rödslitan ska publiceras i april 2026. Läs mer…
Pushup-fällan är ett nödvändigt redskap i kustfisket i norra Sverige, där den skyddar fångsten från säl. I södra Östersjön har algpåväxt och krånglig rengöring försvårat användningen. Nu har SLU utvecklat en arbetsflotte som ska förenkla arbetet och förbättra kustfiskarnas arbetsmiljö. Läs mer…
När Internationella Havsforskningsrådet (ICES) utifrån beståndsbedömningar gör en rekommendation av hur mycket fisk av en art som får fångas använder de sig av ett mått som heter maximatl hållbart uttag (MSY). Det är ett mått som kritiserats i många år för att det leder till ett uttag som alltid ligger precis runt gränsen för vad som är hållbart. Läs mer…
Rune Wikström är knappast en yrkesfiskare. Han är en trevlig man och fiskar för nöjes skull med hjölp av sin licens. Han lever inte på fisket och kan inte anses vara en representant för yrkesfiskarna eller yrkesfisket. Läs mer…
HG 333 Isafold är en modern pelagisk fiskebåt på 5 667 bruttoton som är 88 meter lång. Det är den största fiskebåten i Danmark. Stiftelsen för Östersjölaxen påstår att sådana båtar förekommer i Östersjön. Det är som mycket annat de påstår i sin artikelserie om laxen i Östersjön en ren lögn. Läs mer…
Just nu pågår ett pilotförsök i Gullmaren där SLU följer havskräftors rörelser med hjälp av små ljudsändare. För att skydda mätutrustningen och få tillförlitliga resultat ber SLU fritidsfiskare att undvika burfiske i området. De ska dessutom höra av sig om en märkt kräfta skulle fångas. Läs mer…