Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det svenska och danska fisket efter havskräfta (jomfruhummer) fått MSC-märkning som ett hållbart och välförvaltat fiske. Detta trots att det i all fall i det svenska fisket finns överetablering och överkapacitet. Kräftfiske i Sverige bedrivs av lite mer än 100 båtar: Läs mer…
Med kräftfiske i detta sammanhang menas yrkesfiske efter havskräfta. Ekonomiskt ett av de viktigare svenska fiskena. Detta fiske bedrivs främst i Skagerak och Kattegatt och i huvudsak med trålare. Cirka 25% av de fångade kräftorna fiskas dock med bur, 50% Läs mer…
Det menar danska fiskare som protesterar i olika medier och som skapat en grupp på facebook. Men det är naturligtvis bara skitsnack. I Sverige fiskas en stor del av kräftorna med bur och det finns inget som hindrar att danska kräftfiskare Läs mer…
Med det menar jag som är från Bohuslän fiske efter havskräftor som är ett av de mer ekonomiskt betydande fiskena i Sverige. Havskräftor fiskas i huvudsak med ristförsedda bottentrålar i Sverige. År 2010 fiskades totalt 1 255 ton havskräftor av Läs mer…
Mattias Sköld är forskare vid SLU Aqua i Lysekil. Forskning & Framsteg (F&F) är en välrenommerad tidning. I senaste numret uttalar sig Sköld om torsken i Skagerak och Kattegatt. Helt riktigt konstaterar han att torskbeståndet i Skagerak och Kattegatt kollapsat. Läs mer…
För närvarande är nästan större alla båtar i den pelagiska svenska fiskeflottan på tobisfiske i Nordsjön. Undantagen är GG 218 Västfjord, L 144 Frederikke R, S 206 Ahlma West och NC 336 Kristin. NC 336 Kristin har sannolikt ingen tobis att fiska då Tyskland inte har nån tobiskvot. För en månad sen låg nästan alla stilla och förberedde sig för tobisfisket. Läs mer…
Regeringen har tillsatt en utredning om förbud mot bottentrålning. Bra för havsmiljön, men ett sådant förbud riskerar att ödelägga större delen av det småskaliga fisket i Sverige. Läs mer…
På den lilla än Rörö finns 2 mycket stora fiskeriföretag och 2 mellanstora. Dessutom finns det ett antal mindre företag men det är bara nåt enstaka av dem som är stort nog att leva på. Alla 4 stora fiskeriföretag är familjeföretag där de som äger företagen också arbetar ombord på företagens fiskebåtar. Läs mer…
World Wildlife Foundation (WWF) har gjort en undersökning av utkasten inom fisket i EU. Det konstaterar att att 60% av utkasten sker från båtar som fiskar med bottentrål eller snurrevad. 32% sker från båtar som fiskar med bomtrål. Enbart 8% av utkasten sker från båtar med andra redskap som burar, backor (långrev), dörja, pilk, garn, flyttrål, snörpvad med mer. Läs mer…
I Sverige har de miljö- och klimatmässiga konsekvenserna av olika fiskemetoder inte undersökts vetenskapligt. Däremot har det gjorts undersökningar i Danmark. DTU Aqua har producerat en rapport med resultaten. Det som har betydelse för både miljö- och klimatpåverkan är hur mycket som fiskas Läs mer…
De höga bränslepriserna hotar det svenska fisket enligt en artikel i Tidningen Näringslivet. En del räktrålare och kräfttrålare ligger stilla på grund av de höga priserna på fartygsdiesel. 10-15 båtar legat still de senaste veckorna. Det har lett till höga räkpriser och risk för brist på räkor. Läs mer…
Småskaligt kustnära svenskt fiske innebär bottentrålning. Detta då nästan allt småskaligt kustnära fiske innebär bottentrålning. 100% av räkfisket, nästan 100% av siklöjefisket, mer än 90% av fiskfisket (torsk, rödspätta, sej, kolja, kummel etc) och cirka 80% av kräftfisket. Läs mer…
Ett 60-tal fridlysta pigghajar och rockor har hittats på botten i Lysekils hamn. Om det är en yrkesfiskare som är ansvarig för detta är det inte någon ansvarstagande yrkesfiskare, utan en person som rimligen borde fråntas rätten att bedriva yrkesfiske. Läs mer…
I stort sett hela den svenskägda pelagiska fiskeflottan ligger för närvarande still. De förberedes sig och väntar i de flesta fall troligen på att tobisfisket i Nordsjön ska komma igång. Båtarna städas, tvättas, målas och repareras som en förberedelse för det fisket. En del av båtarna är faktiskt till och med på varv vilket betyder lite större arbeten. Läs mer…
Det förekommer utkast av fångad fisk i allt fiske. I sportfisket anses det vara jättebra och de kallar det ”catch & release”. Ingen har aning om överlevnadsgraden vid sådant fiske. Det kan kanske vara så att de flesta fiskar som släpps ut igen faktiskt dör. Det mest sannolika är dock att det är hög överlevnadsgrad på den fisk som släpps tillbaka. Läs mer…
Historiskt har pigghaj (Squalus acanthias) varit den vanligaste hajen i svenska vatten. Men så är det sannolikt inte längre. Uppskattningar beståndet i nordöstra Atlanten tyder på att det minskat med över 95%. Orsaken till den kraftiga minskningen är framförallt att den fiskas alldeles för hårt. Pigghajen har alltså utsatts för det som brukar kallas överfiske. Läs mer…
I Lysekils hamn har pigghajar dumpats eller kastats ut. Det är mycket märkligt och inte rätt hanterat. Pigghajar får visserligen inte landas utan måste kastas ut då de inte får fiskas så utkasten är i sig inte problemet. Läs mer…
Att det förekommer utkast i fisket är välkänt. De flesta utkast är dock helt lagliga. Det är lagligt att kasta ut arter som det är förbjudet att fiska som till exempel pigghaj. Faktum är att det är olagligt att föra i land dem och de måste kastas ut. Läs mer…
Miljöfundamentalisternas lobbyorgansiation Fishsec har producerat en rapport om torsken i Östersjön. Det är inga större fel på rapporten vad det gäller de faktabaserade delarna. Läs mer…
Danmark har genomfört ett försök med övervakningskameror på ett antal danska jomfruhummertrålare. De har undersökt bifångsten och utkasten av kvoterade fiskarter som torsk, kulmule (kummel), kuller (kolja), mørksej (sej, gråsej) med eller utan övervakningskameror på 12 båtar. Läs mer…