Sveriges största tidning om yrkesfiske
I södra Kattegatt finns ett stor område där bottentrålning är kraftigt begränsad inkluderat en del där bottentrålning är helt förbjuden. Det är inget märkligt med detta i sig. Bottentråning innebär skador för bottnarna. Därför kan det vara och är viktigt att Läs mer…
I Sverige finns det enligt Havs- och vattenmyndigheten en överkapacitet i det svenska fisket av havskräfta (jomfruhummer, norway lobster, nephrops). Den är inte lika stor som överkapaciteten i räkfisket men uppskattas till omkring 10% i kräftfisket med rist och 40% Läs mer…
Ett nyligen certifierat fiske av havskräftor (jomfruhummer på danska och ibland norway lobster på engelska, något som får en del att tro att det rör sig om hummer) har kritiserats av organisationen The Black Fish. Detta då de anser att det bedrivs tjuvfiske Läs mer…
Enligt organisationen Black Fish använder kräftfiskare i Kattegatt olagliga metoder vid sitt fiske för att också kunna fånga torsk. Det är möjligt att det är så men samtidigt inte så troligt. I alla fall inte vad det gäller svenska fiskare. Läs mer…
Det svenska och danska fisket efter havskräfta (jomfruhummer) fått MSC-märkning som ett hållbart och välförvaltat fiske. Detta trots att det i all fall i det svenska fisket finns överetablering och överkapacitet. Kräftfiske i Sverige bedrivs av lite mer än 100 båtar: Läs mer…
Med kräftfiske i detta sammanhang menas yrkesfiske efter havskräfta. Ekonomiskt ett av de viktigare svenska fiskena. Detta fiske bedrivs främst i Skagerak och Kattegatt och i huvudsak med trålare. Cirka 25% av de fångade kräftorna fiskas dock med bur, 50% Läs mer…
Det menar danska fiskare som protesterar i olika medier och som skapat en grupp på facebook. Men det är naturligtvis bara skitsnack. I Sverige fiskas en stor del av kräftorna med bur och det finns inget som hindrar att danska kräftfiskare Läs mer…
Med det menar jag som är från Bohuslän fiske efter havskräftor som är ett av de mer ekonomiskt betydande fiskena i Sverige. Havskräftor fiskas i huvudsak med ristförsedda bottentrålar i Sverige. År 2010 fiskades totalt 1 255 ton havskräftor av Läs mer…
Den svenska regeringen godkände en av 14 planerade vindkraftsparker. De 13 som planerades i Östersjön godkändes inte. Den enda vindkraftsparken som godkändes av Poseidon i Skagerak. Läs mer…
Vindkraft till havs skadar fisket. Under 2022 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera Sveriges havsplaner. Uppdraget öppnar för en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Men hur kommer yrkesfisket att påverkas? Läs mer…
Fishecos Jan Ohlsson är upprörd. Jan Ohlsson som är redaktör för nättidningen Fisheco är antagligen Sveriges främste expert på att ha dålig koll. Han skriver ofta om yrkesfiske och fiskbestånd men hittills har jag nog inte sett ha honom ha rätt en endaste gång. Läs mer…
Årets kräftfiske har fått dröja på många håll och inte sällan är det relativt små kräftor i burarna. Trots det så pekar tidiga rapporter på att det ändå blir ett bra år för kräftfisket, enligt SLU:s expert. Läs mer…
En rubrik i tidningen GP ropar ut att Öckeröfiskarna är emot vindkraft. Det är en rent lögnaktig rubrik för det stämmer inte. Inte ens i artikeln framgår det att yrkesfiskarna är emot vindkraft. Utan det som framgår är motsatsen. Yrkesfiskarna är inte motståndare till vindkraft. Läs mer…
DE Fiske AB är ett pelagiskt fiskeriföretag i Halland. Det har dock sin hemvist på Öckerö där en av ägarna, Daniel Andersson bor. Ursprungligen är han dock från Glommen i Halland. En annan ägare, Erik Gripse, bor i Falkenberg. Läs mer…
Svenska landningar av kräftor 2023. Det fiske som är det största i Sverige vad det gäller antalet aktiva fiskebåtar är kräftfisket i havet. 218 båtar landade kräfta under 2023 varav 79 stycken landade mer än 5 ton. Kräftfiske bedrivs med bottentrål som kan vara ristförsedd eller utan rist och med bur. Vid fiske med trål utan rist blir det stora bifångster. Läs mer…
Jomfruhummer är danska för kräfta. Havskräfta. Precis som i Sverige är kräftfisket ett viktigt fiske i Danmark. Huvuddelen av fisket sker i Skagerak och Kattegatt. De viktigaste hemmahamnarna är Strandby, Skagen och Læsø, men kräfttrålare hör hemma i mängder med olika hamnar runt Kattegatt och Skageraks kuster, kring Bälthavet samt på Bornholm. Kräfta fiskas med bottentrål. Läs mer…
Bottentrålning och bifångst kan vara ett problem. Eftersom livet på havets botten är mycket mer blandat än pelagiska enartsfiskstim mitt i vattenmassan, fångar bottentrålar ofta flera arter samtidigt. För vissa bottentrålsfisken är detta meningen. De flesta eller alla arter som tas ombord är i de fallen önskvärda och säljbara. I andra bottentrålsfisken är bifångst inte önskvärt. Läs mer…
Kräfttrålare fick upp ett lik. Kräfttrålaren FG 96 Skrea fick under kräftfiske utanför Onsalahalvön sydväst om Lerkil upp en död man i trålen. FG 96 Skrea som tidigare hette FG 96 Cindy Vester har hemmahamn i Glommen utanför Falkenberg. Läs mer…
Den svenska pelagiska fiskeflottan består av ett 100-tal båtar. De flesta är små och en del har utländsk flagg. De flesta stora pelagiska fiskebåtar befinner sig på fiske i Östersjön strax väster om Jylland. Läs mer…
Sej, kolja, kummel och vitling är torskfiskar som fiskas med bottentrål i Skagerak och Nordsjön. Det finns riktat fiske som i huvudsak är ett blandfiske men mycket fångas också som bifångst i räkfiske och en del som bifångst pelagiskt fiske. Läs mer…