Sveriges största tidning om yrkesfiske
Siklöja fiskas yrkesmässigt i Bottenviken, Vänern och Mälaren. Siklöja fiskas för rommens skull men idag säljer de flesta företagen också filéer till konsumtion. När det gäller fisket i Bottenviken har jag siffror på fångsterna per båt men det finns inte Läs mer…
Siklöja fiskas främst för rommens skull. Fisket sker framförallt i Bottenviken och Vänern. Tidigare har det också funnits ett omfattande fiske i Mälaren men idag finns där inte tillräckligt med siklöja för att nåt större fiske ska vara möjligt. Även Läs mer…
Siklöjefisket i Bottenviken som äger rum under cirka två månader på hösten är ett av Sveriges mest lönsamma fisken. Fångsten används för att tillverka Kalix löjrom. Siklöjefisket kan stå för uppemot 70% av årsinkomsten för de yrkesfiskare som ägnar sig Läs mer…
Siklöjefisket i Bottenviken som äger rum under cirka två månader på hösten är ett av Sveriges mest lönsamma fisken. Fångsten används för att tillverka Kalix löjrom. Siklöjefisket kan stå för uppemot 70% av årsinkomsten för de yrkesfiskare som ägnar sig Läs mer…
Siklöja (Coregonus albula) är en liten laxartad fisk som mest ser ut som en liten sill. Närmast släktingen är sik. Siklöjan förekommer i Skandinavien och i Finland (i Norge endast fläckvis i söder), i Baltikum, norra Tyskland, fläckvis i Storbritannien och Irland samt inplanterad i Polen och Frankrike. Österut genom Ryssland till Valdaj-området. I Sverige finns siklöja i Läs mer…
Siklöjefisket i Bottenviken är ett mycket lönsamt fiske. Många av de båtar som deltar i det fisket ägnar sig också åt fiske av strömming (sill) på kustkvoten. De företag som också ägnar sig åt siklöjefiske har en bra lönsamhet. Strömmingen Läs mer…
En forskargrupp vid Stockholms universitet ska gör en studie om bottentrålning i Östersjön och dess effekter på kolinlagringen i Östersjön. Forskningsprojektet finansieras av lobbyorganisationen BalticWaters. Bottentrålningen startade i Östersjön och Bottenhavet efter andra världskriget och ökade sen fram till och Läs mer…
Lax är nyttig mat. Mycket nyttig mat som all annan fet fisk. Även odlad lax är mycket nyttig mat. Faktiskt bättre än vildfångad vanlig lax. I alla fall om laxen kommer från Östersjön eller sjöar, älvar och åar i Sverige eller nåt annat land runt Östersjön. Ännu nyttigare är sill, skarpsill och makrill. Läs mer…
Surströmming är bland det äckligaste som existerar i matväg. Kanske det allra vidrigaste i konkurrens med surhaj och en del märkliga inälvsrätter från märkliga länder och matkulturer. Men jag hade ingen aning om att det också påverkar hjärnan så att de som äter surströmming inte klarar att se sammanhangen och vad som är problemen i havsmiljön och fisket. Läs mer…
Merparten av den fisk som äts i Sverige är importerad. Det är ett korrekt påstående men samtidigt rejält missvisande. Det handlar huvudsakligen om fisk som importeras från Norge och viss mån från Danmark. Läs mer…
På Fiskbarometern presenterar Sveriges lantbruksuniversitet tillstånd och trender för fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Nu är bedömningarna för 2023 klara. Läs mer…
2021 publicerades en studie om botterntrålningens utsläpp av koldioxid. Studien har i flera andra studier bevisats vara felaktig. Den drogs till slut tillbaks av författarna själva. Ändå hänvisar media och miljörörelser ständigt till denna studie. Läs mer…
Klimatförändringarna är det största problemet för svenskt fiske i framtiden. Det kommer att leda till ett förändringar i havet. Förändringar för både växter, djur och andra organismer. Här ska jag bara gå in på några av de problem som klimatförändringarna kommer att föra med sig. Läs mer…
BalticWaters 2030 är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmares intressen. De vill helst inte ha nåt yrkesfiske alls och föreslår ständigt en massa saker som skulle slå ut det kvarvarande östersjöfisket med bas längs Östersjöns kuster. Läs mer…
Det finns inget fel på den grundläggande slutsatsen i Fiskbranschens rapport Driver svensk konsumtion av odlad lax ökat svenskt industrifiske i Östersjön? Slutsatsen från rapporten är att det inet finns något samband mellan laxodlingen i Norge och det pelagiska svenska fisket i Östersjön. Däremot så går förmodligen den sill och skarpsill som fiskas i Östersjön förmodligen i slutändan till laxodlingar i Norge. Läs mer…
Tidningen Skärgården utropar att svensk sill inte blir laxfoder i Norge. Det är rätt såtillvida att svenskfångad sill fiskad i Nordatlanten, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt inte blir laxfoder eller ens någon slags foder. Men, påståendet är också fel. Läs mer…
Svenskt yrkesfiske i havet delas upp i pelagiskt och demersalt fiske där det pelagiska dominerar i volym både för livsmedel och foder. Under 2021 fångades totalt fångades 153 000 ton fisk och skaldjur i levande vikt i det svenska havsbaserade yrkesfisket. Läs mer…
Utkast av fångade fiskar och skaldjur förekommer enbart i demersala fisket i havet. Inte i det pelagiska fisket. De allra flesta utkast är helt lagliga. Många utkast handlar om arter som inte är kvoterade eller om arter som inte får fiskas. Läs mer…
Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter. Läs mer…
Surströmming är strömming (sill) som konserverats genom jäsning. Den tvättade fisken saltas, läggs i öppna kar och får jäsa då strömmingen genom autolys, det vill säga genom egna enzymer, och tillsammans med bakterier bildar starkt luktande syror som propansyra, smörsyra och ättiksyra ur enkla sockerarter i fisken. Läs mer…