Svenska landningar av siklöja från Bottenviken 2023
Siklöja är en laxfisk som fiskas i Bottenviken och i insjöar. Fisket sker framförallt för rommens skull och antalet båtar som får fiska siklöja i Bottenviken är begränsat. Läs mer…
Sökresultat för: Siklöja
Svenska landningar av siklöja 2019
Siklöja fiskas yrkesmässigt i Bottenviken, Vänern och Mälaren. Siklöja fiskas för rommens skull men idag säljer de flesta företagen också filéer till konsumtion. När det gäller fisket i Bottenviken har jag siffror på fångsterna per båt men det finns inte Läs mer…
Siklöja som är god och bra mat borde ätas mer
Siklöja fiskas främst för rommens skull. Fisket sker framförallt i Bottenviken och Vänern. Tidigare har det också funnits ett omfattande fiske i Mälaren men idag finns där inte tillräckligt med siklöja för att nåt större fiske ska vara möjligt. Även Läs mer…
Svenska landningar av siklöja 2018
Siklöjefisket i Bottenviken som äger rum under cirka två månader på hösten är ett av Sveriges mest lönsamma fisken. Fångsten används för att tillverka Kalix löjrom. Siklöjefisket kan stå för uppemot 70% av årsinkomsten för de yrkesfiskare som ägnar sig Läs mer…
Svenska landningar av siklöja 2017- båtar och företag
Siklöjefisket i Bottenviken som äger rum under cirka två månader på hösten är ett av Sveriges mest lönsamma fisken. Fångsten används för att tillverka Kalix löjrom. Siklöjefisket kan stå för uppemot 70% av årsinkomsten för de yrkesfiskare som ägnar sig Läs mer…
Månadens fisk – siklöja
Siklöja (Coregonus albula) är en liten laxartad fisk som mest ser ut som en liten sill. Närmast släktingen är sik. Siklöjan förekommer i Skandinavien och i Finland (i Norge endast fläckvis i söder), i Baltikum, norra Tyskland, fläckvis i Storbritannien och Irland samt inplanterad i Polen och Frankrike. Österut genom Ryssland till Valdaj-området. I Sverige finns siklöja i Läs mer…
Landningar och lönsamhet – pelagiska båtar som också fiskar siklöja
Siklöjefisket i Bottenviken är ett mycket lönsamt fiske. Många av de båtar som deltar i det fisket ägnar sig också åt fiske av strömming (sill) på kustkvoten. De företag som också ägnar sig åt siklöjefiske har en bra lönsamhet. Strömmingen Läs mer…
Fisket i Nordostatlanten
Fisket i Nordostatlanten omfattar allt fiske från Azorerna i sydväst till Portugal i sydost, Barents Hav i norr, Irminingerhavet mellan Grönland och Island såväl som fisket i Nordsjön, Skaagerak, Kattegatt och Östersjön. I detta område finns fiskenationer som Grönland, Island, Färöaarna, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU som består av en mänge fiskenationer. Läs mer…
Det finns visst en lag om förbud mot bottentrålning
Anna-Maria Carnhede skriver i en artikel i ETC en kritik av miljöminister Romina Pourmokhtari att det inte finns någon lag om förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden. I artikeln upprepar de dessutom samma nonsens som Fanny Jönsson skrev i en usel ledartikel i Aftonbladet. Läs mer…
Fanny Jönssons monumentala okunnighet
Fanny Jönsson skriver ledare i Aftonbladet. Hon är monumentalt okunnig om fiske och havsmiljö. Ändå skriver hon om ämnet och tycker till. Där har hon en mängd åsikter om bottentrålning. Hon lyckas med konststycker att i stort sett inte få en enda sak rätt. Läs mer…
Enkelt att minska bottentrålningen
Minskad bottentrålning är mycket lätt att uppnå. På ett sätt som tillgodoser intressen hos alla inblandade och alla med åsikter. Läs mer…
Vad är bottentrålning?
Trålfiske är den vanligaste fiskemetoden for yrkesfisket i hela Europa. Omkring tre fjärdedelar av det totala landningsvärdet av svenskt fiske kommer av fisk och skaldjur som har trålats. Trålfisket är ett stort och mycket viktigt fiske som skapar många arbetstillfällen för fiskare och den svenska fiskberedningsndustrin. Läs mer…
De som kan leva på fiske i Östersjön
Cirka 100 personer som ägnar sig åt fiske på siklöja kan leva på sitt fiske. Utäver dem finns det enligt Uppdrag Granskning (UG) 49 personer som kan leva på sitt fiske längs Östersjöns kust. Läs mer…
Svenska landningar av tobis 2024
Det pelagiska svenska fisket ägnar sig åt att fiska fem arter. Sill, skarpsill, makrill, tobis och siklöja. Siklöja fiskas i Bottenviken av omring 30 små trålare och några garnbåtar. Sill fiskas i Norska havet, Nordsjön, Östersjön och Bottenhavet, skarpsill i Östersjön, Nordsjön och Skagerak, makrill i Nordsjön och Skagerak samt tobis i Nordsjön. Läs mer…
Samhällets rika vill stoppa trålfisket
Samhällets rika vill stoppa trålfisket. Det har jag skrivit förut. Nu har det bligt extra tydligt genom att en person från de rikas tankesmedja Timbro skrivit en debattartikel om saken. Läs mer…
Dåligt läge för flera fiskarter i Vättern – harr och röding
Dåligt läge för flera fiskarter i Vättern. På grund av sitt kall avten sitt stora djup har Vätterna en del fiskarter som normalt bara finns i norra Sverige. Däribland röding och harr. Numera har betsånden dessa arter i Vättern problem. Läs mer…
Fiskekriget i Haparanda skärgård
Fiskekriget i Haparanda skärgård. Fiskekriget är en svensk TV-serie om konflikterna mellan yrkesfiskarna i Haparanda skärgård och myndigheterna om laxfisket kring 2001. Den svenska och finska regeringen kommit överens om att inga fasta fiskeredskap fick sättas ut före den 5 juli. Läs mer…
WWF:s fiskguide är ett stort problem
WWF:s fiskguide är ett stort problem. Nu har fiskguiden från WWF kommit. Den presenteras med hjälp av ett pressmeddelande som innehåller en del rena felaktigheter. De ger sill/strömming i Östersjön såväl som i Bottenhavet rött ljus för påstått överfiske och bristande förvaltning. Det är rena lögnen. Läs mer…
Ett verkligt problem för fisken och ett inbillat
I grekiska Volos har hundratals ton fisk spolats upp på stränderna. Orsaken är klimatförändringar. Det är ett verkligt problem för fisken. För många av världens fiskbestånd. I Sverige nonchalerar så kallade miljövänner som uttalar sig om fiskbeståndet dess verkliga problem och fokuserar helt på ett inbillat problem. De stora trålarna. Läs mer…
Sillen i Östersjön och Bottenhavet
Sillen i Östersjön och Bottenhavet är inte i någon som helst fara för att bli utrotad. EU:s beslut om kvoterna följer forskarnas rekommendationer. Forskarna i detta fall är 100-tals forskare från en mängd länder som ligger bakom råden från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Läs mer…