Svenska landningar av siklöja 2019

Siklöja fiskas yrkesmässigt i Bottenviken, Vänern och Mälaren. Siklöja fiskas för rommens skull men idag säljer de flesta företagen också filéer till konsumtion. När det gäller fisket i Bottenviken har jag siffror på fångsterna per båt men det finns inte Läs mer…

Siklöja som är god och bra mat borde ätas mer

Siklöja fiskas främst för rommens skull. Fisket sker framförallt i Bottenviken och Vänern. Tidigare har det också funnits ett omfattande fiske i Mälaren men idag finns där inte tillräckligt med siklöja för att nåt större fiske ska vara möjligt. Även Läs mer…

Svenska landningar av siklöja 2018

Siklöjefisket i Bottenviken som äger rum under cirka två månader på hösten är ett av Sveriges mest lönsamma fisken. Fångsten används för att tillverka Kalix löjrom. Siklöjefisket kan stå för uppemot 70% av årsinkomsten för de yrkesfiskare som ägnar sig Läs mer…

Svenska landningar av siklöja 2017- båtar och företag

Siklöjefisket i Bottenviken som äger rum under cirka två månader på hösten är ett av Sveriges mest lönsamma fisken. Fångsten används för att tillverka Kalix löjrom. Siklöjefisket kan stå för uppemot 70% av årsinkomsten för de yrkesfiskare som ägnar sig Läs mer…

Månadens fisk – siklöja

Siklöja (Coregonus albula) är en liten laxartad fisk som mest ser ut som en liten sill. Närmast släktingen är sik. Siklöjan förekommer i Skandinavien och i Finland (i Norge endast fläckvis i söder), i Baltikum, norra Tyskland, fläckvis i Storbritannien och Irland samt inplanterad i Polen och Frankrike. Österut genom Ryssland till Valdaj-området. I Sverige finns siklöja i Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiska båtar som också fiskar siklöja

Siklöjefisket i Bottenviken är ett mycket lönsamt fiske. Många av de båtar som deltar i det fisket ägnar sig också åt fiske av strömming (sill) på kustkvoten. De företag som också ägnar sig åt siklöjefiske har en bra lönsamhet. Strömmingen Läs mer…

De 20 båtarna som fiskade mest i Östersjön

Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…

Tiraholms Fisk – familjen Ekwall

Tiraholms Fisk AB är ett fiskeri- och fiskodlingsföretag i Tiraholm vid Bolmen i Unnaryd som ligger i Småland. Det ligger dock i Hylte kommun i Hallands län. Ägare är familjen Ekwall. Styrelsen i bolaget består av Nils Ekwall, Eva Ekwall, Jens Ekwall (ordf), Malin Ekwall och Jonas Ekwall. Suppleant i styrelsen är Sten Liljedahl. Läs mer…

Hans Frölander – Bondhamns Fisk

Hans Frölander är en trålfiskare i Bondhamn utanför Sundsvall. Han äger Bondhamns Fisk AB som i huvudsak ägnar sig åt siklöjefiske och strömmingsfiske (sillfiske). Han äger också  Cimbex Entreprenadkonsult AB och en majoritet av fiskberedningsföretaget Finap AB. Läs mer…

Färre båtar i Östersjön men det beror inte på industrifisket

Enligt BalticWaters2030 var det betydligt färre båtar som landade fisk fångad i Östersjön år 2022 än år 2021. År 2021 rapporterade 457 svenska fiskebåtar fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022. En minskning med 109 stycken. Läs mer…

Pelagiskt industrifiske och konsumtionsfiske år 2022

Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…

Svenska pelagiska landningar av sill år 2022

Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…

Guldhaven Pelagiska – det stora siklöjeföretaget

Guldhavens Pelagiska AB är ett fiskeriföretag med huvudkontor i Kalix. De bedriver fiskeriverksamhet med de två små trålarna HA 30 Vilma på 19 bruttoton med Storön som hemmahamn och HA 83 Natalia på 5 bruttoton. Den sistnämnda kan ha Kent Karlsson som ägare. Läs mer…

Bottenvikens siklöjor och dess genetik

Siklöjefisket i norra Bottenviken är ett av de ekonomiskt största fiskena i Sverige. Siklöjan är ursprungligen en sötvattensfisk, som i Bottenviken har anpassat sig till ett liv i bräckt vatten. Har den anpassningen också lett till genetiska skillnader? Och finns det i så fall unika, lokala siklöjepopulationer i Bottenviken? Läs mer…

Greenpeace och deras pajaskonster

När fiskbestånd fiskas maximalt innebär det att de är hållbart fiskade. 67% av världens fiskbestånd fiskas under eller i enlighet med maximalt hållbart uttag (MSY). 67% av världens fiskbestånd är alltså hållbart fiskade. Läs mer…

Stralka och Rindevall har noll koll

Konrad Stralka och Beatrice Rindevall är två personer som arbetar för överklassens lobbyorganisation BalticWaters2030. De vill i princip att allt svenskt yrkesfiske ska upphöra. I en artikel om det svenska fisket i Aktuella hållbarhet visar de tydligt att de inte har nån egentlig koll på svenskt fiske. Läs mer…

Ett blått skifte till att äta mer pelagisk fisk vore bra

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature har forskare från bland annat Sverige analyserat energivärdet och växthusgasavtrycket för ett antal fiskar och skaldjur och jämfört med motsvarande värden för fjäderfä, gris och nötkött. Läs mer…

Årets siklöjefiske startar

På söndag 25 september är det premiär för årets trålfiske efter siklöja i Bottenviken. I år har HaV beslutat tillåta en fångst på maximalt 800 ton. Det är nästan en fördubbling jämfört med förra årets fångsttak på 454 ton. Läs mer…

Det finns ingen strömmingbrist

Det finns uppenbart en brist på vårlekande strömming (sill) i Bottenhavet då färre strömmingar sökts sig till kusten för att  leka under våren. De vetenskapliga bedömningar som gjorts av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) visar dock samtidigt att det inte finns nån strömmingbrist i det stora hela. Det betyder att det troligen finns mycket höstlekande sill. Läs mer…