Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sverige har idag endast kapacitet att bereda en bråkdel av den pelagiska fisk som fångas av svenska yrkesfiskare. I förhållande till svenska fångstkvoter för sill och skarpsill uppgår tillgänglig kapacitet till ungefär 25 procent. Det finns därför planer på en ny fiskhamn i Kungshamn. Läs mer…
I en artikel om landsbygdsminister Peter Kullgrens åsikter och uttalanden som fisk och yrkesfiske som vill utreda på vilka områden och hur landsbygdsministern far med osanningar kring fisket sprider BalticWaters ironiskt nog en mängd lögner. Läs mer…
Piggvar, slätvar och äkta tunga fiskas av ett stort antal små fiskebåtar i Nordsjön och Skagerak. De ingår i det danska systemet för överförbara fiskerättigheter. För piggvar och slätvar gäller det bara Nordsjön medan det för tunga gäller både Nordsjön och Skagerak. Läs mer…
Rödspätta är den mest fiskade plattfisken. Den fångas med snurrevad, bomtrål, bottentrål och garn i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Fångsterna i Kattegatt är dock små. Rödspätta fiskas främst av mindre båtar än annan demersal fisk Läs mer…
Kulmule är danska för kummel och havtaske är danska för marulk. Det är två fiskarter som ingår i systemet med överförbara fiskerättigheter i Danmark. I stort sett är det samma båtar som landar kummel och marulk som landar sej, kolja och torsk. Läs mer…
I stort sett hela den svenska pelagiska fiskeflottan ligger still i väntan på möjligheter till tobisfiske i Nordsjön. Det är ett besvärligt läge för detta fiske just i år då Storbritannien förbjudit tobisfiske på brittiskt vatten. Läs mer…
Mørksej är danska för den fisk vi på svenska kallar gråsej eller sej. Och kuller är det danska namnet på kolja. Båda två fiskas i huvudsak i Nordsjön men även i Skagerak med demersal trål. En del båtar fiskar dock med skotsk snurrevad (flyshooting). Läs mer…
Torsk fiskas idag huvudsakligen i Nordsjön och Skagerka. Fisket i Kattegatt och Östersjön är försumbart. De båtar som fiskar mest i Nordsjön är i allmänhet inte samma båtar som fiskar mest i Skagerak. De flesta torskfiskebåtarna hör hemma i Thyborøn och Hanstholm Läs mer…
Sverige har 20 stora pelagiska fiskeriföretag. Alla utom sex har fiskebåtar i andra länder. Det senaste företaget som utlokaliserat till ett annat land är Båt GG 330 Carmona AB. Läs mer…
Sportfiskarna har skrivit till regeringen om trålfiskegränsen och att Finland inte borde tillåtas stoppa en utflyttad trålfiskegräns. Det som de vill är att Finland inte ska få stoppa är de försök som ska genomföras med en utflyttad trålfiskegräns från dagens 4 sjömil till territorialvattengränsen på 12 sjömil. Läs mer…
Jag skrev nyligen om WWF:s lögner om fiskarter som vandrar i en artikel. Mer specifikt deras lögn om att atlantisk blåfenad tonfisk skulle vara utrotningshotad. Men det är bara en av många lögner från Världsnaturfonden (WWF). Läs mer…
De största fiskebåtarna på Grönland är i huvudsak räktrålare med både räkfabriker och fiskfabriker ombord. Sen jag gjorde listan förra gången, år 2022, har antalet riktigt stora räktrålare ökat. Två storföretag dominerar totalt bland de som äger stora fiskebåtar på Grönland. Läs mer…
Precis som i Polen består den tyska fiskeflottan av två delar. En del med stora fabrikstrålare som fiskar i Nordatlanten och Nordsjön och en del med mindre trålare som fiskar i Östersjön och Nordsjön. Fabrikstrålarflottan ägs av det nederländska företaget Parlevliet & van der Plas (PP Group) och det isländska företaget Samherji. Läs mer…
De största danska fiskebåtarna är pelagiska trålare och snörpvadsbåtar. Sen förra gången (2022) jag gjorde en listning har två nya båtar levererats, HG 333 Isafold och S 264 Astrid. Dessutom har HG 264 Ruth blivit HG 265 Asbjørn och den gamla HG 265 Asbjørn har sålts. Läs mer…
Tobis fiskas i Nordsjön med en så kallad semipelagisk trål. Det är en trål som i allmänhet vidrör botten men inte så hårt. Den kombineras ibland med så kallade flygande trålbord (tråldörrar) som inte rör botten. Fisket sker på sand eller grusbottnar Läs mer…
Sperling (vitlinglyra), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är arter som i det danska fisket enbart fiskas för leverans till fiskmjölsindustrin. I fler andra länders fiske fångas däremot hästmakrill för konsumtion. Det mesta brukar exporteras till afrikanska länder. Läs mer…
Det danska fisket av brisling (skarpsill) skedde i huvudsak i Nordsjön medan fisket i Östersjön var av mindre omfattning. Något riktat fgiske av skarpsill i Skagerak och Kattegatt förekom inte under kvotåret 2022-2023. Brisling fiskas med flyttrål och går till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Makrill fiskas i Nordsjön och för konsumtion. Det är bara de allra största båtarna som brukar fiska makrill. Makrill fiskas med pelagisk trål (flyttrål) eller snörpvad. Läs mer…
Den överväldigande delen av danskt sillfiske ägde rum i Nordsjön under 2023. Näst mest fiskades i Nordatlanten och Norska havet. Sillen fiskad i dessa hav går till konsumtion. I Östersjöns fiskades mycket mindre mängder och den gick till fiskmjölsindustrin och foder Läs mer…
Sverige har en liten makrillkvot och svenskägda båtar i Danmark har också förhållandevis små fiskerättigheter för makrill. En del av makrillen landas i Norge som betalat mer för markillen än de flesta andra länder under 2023. Läs mer…