Sveriges största tidning om yrkesfiske
Landshövdingar, lokala politiker, miljövänner och lobbyister krävde att trålfiskegränsen i Östersjön skulle flytts ut. Havs- och vattenmyndigheten föreslog en utflyttning på försök längs en del av kusten. Politikerna på riksnivå beslutade att införa en utflyttning av trålfiskegränsen på försök under ett par år. Läs mer…
Sill har länge varit en viktig del av svensk livsmedelsförsörjning, särskilt i tider av kris och knapphet. Även idag och i framtiden har sill och annan pelagisk fisk hög potential att bidra till vår livsmedelsberedskap. Läs mer…
WWF i Sverige har satt röd flagg för makrill och NVG-sill. Samtidigt har WWF Norge satt grön flagg på exakt samma bestånd och utifrån exakt samma information och bedömningar. Det visar att WWF:s beslut till stor del är politiska och inte baserade på solid vetenskap eller vetenskapliga bedömningar. Läs mer…
I alla möjliga medier upprepas det hela tiden att sillbeståndet i Östersjön har minskat kraftigt i storlek. Men del flesta nämner inte när det skedde och på den punkten skiljer sig Uppdrag Gransknings (UG) program om östersjöfisket. Läs mer…
Sammanfattningsvis har Fiskbranschens Riksförbund svårt att se varför WWF ändrar sina bedömningar avseende NVG-sill och makrill just nu. Inget nytt har framkommit sedan den vetenskapliga rådgivningen 30 september 2024, eller för den delen sedan 4 december 2024 när WWF:s Fiskguide presenterades. Läs mer…
Cirka 100 personer som ägnar sig åt fiske på siklöja kan leva på sitt fiske. Utäver dem finns det enligt Uppdrag Granskning (UG) 49 personer som kan leva på sitt fiske längs Östersjöns kust. Läs mer…
All makrill (Scomber scombrus) och norsk vårlekande sill (NVG-sill, Clupea harengus) har fått röttljus i WWF:s fiskguide. Anledningen är flera år av överfiske, till följd av att de fiskande länderna inte kunnat komma överens om hur kvoterna ska fördelas. Läs mer…
Uppdrag Granskning hade häromdagen ett program om det pelagiska svenska fisket. Jag har redan berört några av aspekterna som tog i programmet. Dels hur mycket och vilka som fiskar och landar sill, dels att ett ITQ-system var nödvändigt. Läs mer…
Innan indivuella överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) infördes i det pelagiska fisket i Sverige bestod den pelagiska fiskeflottan i Sverige av omkring 80 fiskebåtar med dålig lönsamhet och dåliga arbetsförhållanden. Läs mer…
I motsats till vad de flesta människor i Sverige tror så står små och mellanstora trålare (SIN 602 Courage) med bas längs Östersjöns kuster för huvuddelen av sillfisket i Östersjön Läs mer…
Bottenhavets näringsväv. Bottenhavets ekosystem är enligt SLU under hård press. Ökat fiske och stigande fosforhalter har enligt SLU försvagat näringsväven. Läs mer…
I en debattartikel som kan kallas förvirrad. Mannen heter Rolf B Bertilsson och har fått en del om bakfoten vad det gäller sillfisket i Östersjön. Han vänder sig mot utflyttningen av trålfiskegränsen då det är en åtgärd om inte leder nånvart. Läs mer…
I en artikel om sillen i Östersjön och Polens förslag som ordförande i EU om fisket framförs de vanliga lögnerna om sillen/strömmingen i Östersjön. Denna gång av en socialdemokratisk EU-parlamentariker och en journalist på Fiskejournalen. Läs mer…
Det pelagiska fisket på Färöarna omfattar fisk av svartkjaftur (kolmule, blåvitling), makrill och sill. Fisket sker huvudsakligen i Nordatlanten och Norska havet. Läs mer…
WWF har publicerat en rapport om sillfisket i Östersjön och konstaterar att sillen hamnar hos fiskmjölsfabrikerna i Danmark. Rapporten har gjorts av forskningsföretaget RISE på beställning från WWF. Allt som står rapporten är dock välkända uppgifter och på detta vis har det varit i flera decennier. Läs mer…
Jag har skrivit inlägg om pelagisk landningar från svenskägda båtar vad det gäller, sill, skarpsill och tobis. De mest fångade arterna i det pelagiska svenska fisket. Men pelagiska båtar fångar och landar även andra arter Läs mer…
Pelagiska landningar av tobis från svenskägda fiskebåtar 2024. Den tredje mest fiskade arten i svenskt fiske är tobis. Den fiskas en kort period på senvåren-försommarne i Nordsjön. Allt som fångas går till fiskmjölsindustrin. Endast tre länders, Norge, Danmark och Sveriges, yrkesfiskare ägnar sig åt tobisfiske. Läs mer…
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
En stor fiskebåt kan ha en större trål och en större lastkapacitet. Det sistnämnda är främst bra för att det minskar bränsleförbrukningen då en stor båt inte behöver in i hamn lika ofta som en liten. En stor trål kan förstås fånga mer fisk i ett enda tråldrag än en liten trål. Läs mer…
Det pelagiska svenska fisket ägnar sig åt att fiska fem arter. Sill, skarpsill, makrill, tobis och siklöja. Siklöja fiskas i Bottenviken av omring 30 små trålare och några garnbåtar. Sill fiskas i Norska havet, Nordsjön, Östersjön och Bottenhavet, skarpsill i Östersjön, Nordsjön och Skagerak, makrill i Nordsjön och Skagerak samt tobis i Nordsjön. Läs mer…