Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det finns en omfattande missuppfattning bland folk om småskaligt fiske. Nämligen att småskaligt fiske inte kan överfiska och inte kan fiska så hårt att fiskbestånden minskar. Till och med en del forskare upprepar denna felaktiga uppfattning. I en artikel i ETC säger forskaren Viktor Vesterberg erxempelvis följande: ”Fisk från småskaligt fiske kan ni alltid köpa, de kommer aldrig att fiska ut någon fisk.” Läs mer…
11 personer från Rotary, en förening som främst organiserar folk som har det lite bättre, har skrivit en delvis idiotisk debattartikel om det pelagiska fisket i Östersjön. Läs mer…
När Internationella havsforskningsrådet (ICES) i våras publicerade sina råd för 2026 innehöll detta en ökning av kvoten för sill/strömming i centrala Östersjön samt en liten minskning i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Östersjöns kust och skärgård har historiskt sett varit rik på sill (strömming) som anses vara en nyckelart i havets ekosystem och en historiskt viktig resurs för kustsamhällen och folkhushållet. Men regelbundet inträffar perioder med mindre sill längs kusten. Därför ska Baltic Waters nu göra en undersökning Läs mer…
För en månad sen publicerade SLU Artdatabanken de preliminära bedömningarna för sin nya rödlista. Fram tills att den nya rödlistan publiceras gäller ”Rödlistade arter i Sverige 2020”. Den nya rödslitan ska publiceras i april 2026. Läs mer…
Rune Wikström är knappast en yrkesfiskare. Han är en trevlig man och fiskar för nöjes skull med hjölp av sin licens. Han lever inte på fisket och kan inte anses vara en representant för yrkesfiskarna eller yrkesfisket. Läs mer…
HG 333 Isafold är en modern pelagisk fiskebåt på 5 667 bruttoton som är 88 meter lång. Det är den största fiskebåten i Danmark. Stiftelsen för Östersjölaxen påstår att sådana båtar förekommer i Östersjön. Det är som mycket annat de påstår i sin artikelserie om laxen i Östersjön en ren lögn. Läs mer…
Ett avsnitt i rapporten handlar om felrapportering av fångster från Östersjön. Båtarna rapporterar felaktiga proportioner av sill och skarpsill samt rapporterar troligen också bifångts av skrubba som skarpsill eller sill. Det gör att beståndsbedömningarna kan bli felaktiga. Läs mer…
Fishsec har gett ut en rapport om fisket av pelagiska arter. Mycket av den verkar bra och verkar innehålla korrekta fakta. Men den innehåller också mycket allvarliga felaktigheter. Speciellt gäller detta beskrivningen av den storskaliga pelagiska flottan i Sverige.Vilket är problematiskt för det betyder att det kan vara lika stora fel i andra delar av rapporten. Läs mer…
Sportfiskare sprider så mycket dumheter. Speciellt sprider de just nu dumheter om lax och pelagiskt fiske. Det storskaliga pelagiska fisket i Östersjön är inriktat på att fiske skarpsill för fiskmjölsindustrin i Danmark. I det fisket fångar de också sill/strömming. Läs mer…
En rapport från forskningsinstitutet RISE, framtagen på uppdrag av Jordbruksverket, visar att svenskarnas konsumtion av sjömat har minskat. Vi är därmed längre ifrån att nå Livsmedelsverkets rekommenderade intag på 2 – 3 portioner per vecka. Läs mer…
Yrkesfisket efter lax vid Luleälven stängs på grund av att det är så lite lax i älven att Vattenfall har svårt att klara sin egen fiskodling. Läs mer…
Laxen I Östersjön har problem. Det är odiskutabelt. Bestånden återhämtar sig inte trots minskat fiske. Men de förklaringar till problemen som Stiftelsen för Östersjölaxen ger består i huvudsak av lögner. Falska påståenden och påhittade så kallade sanningar. Läs mer…
De vetenskapliga råden från ICES baseras främst på tidigare års fångster. Detta leder till en eftersläpning på två-tre år och onödigt stora fluktuationer för kvoterna. Just nu kan vi se detta vad det gäller två olika bestånd. Torsken i Skagerak och sillen (strömmingen) i Bottenhavet. Läs mer…
Den 28 maj införde Havs- och vattenmyndigheten nya regler för det pelagiska fisket. Bland annat infördes ett infiskningskrav på 25% av de innehavda fiskerättigheterna vid årets början. De nya reglerna för infiskningskravet ska gälla från 1 januari 2026. Läs mer…
Sill (Clupea harengus) är den mest fångade fisken i det svenska fisket. Den fiskas i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Skagerak, Östersjön, Bottenhavt eoch Bottenvilken. Den som fiskas norr om Kalmarsund i Östersjön, i Bottenhavet och Bottenviken kallas i allmänhet strömming. Läs mer…
Språktidningens språkexpert med det eminenta namnet Anders Svensson förvånas över att inlagd sill alltid kallas sill och aldrig kallas strömming. Läs mer…
En gång i tiden var fisket i de nordvästra delarna av Atlanten världens största fiske. Det var framförallt inriktat på torsk (Gadus morhua) men även silverkummel (Merluccius bilinearis), vit kummel (Urophycis tenuis), kolja (Melanogrammus aeglefinus), lerskädda (Hippoglossoides platessoides), vinterflundra (Pseudopleuronectes americanus, också vinterskädda) och gulskädda (Limanda ferruginea). Läs mer…
Svenska, norska och isländska yrkesfiskare och fiskerriföretag deltar alla i fisket utanför Västafrikas kuster. Det gör också många andra fiskeriföretag från andra europeiska nationer som exempelvis Irland, Nederländerna, Frankrike, Spanien, Portugal, Tyskland, Litauen och Polen. Läs mer…
Korkade moderatpolitiker begriper inte vad de gör eller skriver. I en debattartike i Nynäshamns-Posten skriver två moderatpolitiker, Joanna Lewerentz och Marcus Svinhufvud följande om Östersjökusten och fiske Läs mer…