Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det förslag till utflyttning av trålgränsen i Östersjön som diskuteras går i helt motsatt riktning mot de politiska målen om en robust livsmedelsproduktion. Det motverkar ökade pelagiska landningar för konsumtion och ökad livsmedelsberedskap. Detta då det snarast driver på en utveckling bort från konsumtionsfiske och nationella/regionala landningar. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet kan delas in i lite olika segment beroende på vilken kvot de olika fiskebåtarna fiskar på och vilken sorts fiske de bedriver. Det finns åtta stora trålare som enbart fiskar på överförbara fiskerättigheter (ITQ eller TFC) Läs mer…
En generell utflyttning av trålgränsen. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har efterfrågat synpunkter på en generell utflyttning av trålgränsen för fartyg över 24 m i Östersjön. Generellt handlar det om möjligheten att trålfiska pelagiska arter. Läs mer…
Säl och skarv påverkar inte sillbestånden negativt. Det säger en forskare i en artikel på hemsidan för Stockholms universitets Östersjöcentrum. Men det är det heller ingen som påstår och när artikelförfattaren Henrik Hamrin vill bevisa påståendet länkas det till en icke-existerande artikel. Jag letar dock reda på den artikel som förmodligen avses och där nämns inte ett ord om skarv. Läs mer…
Familjen Ryberg är ägare av Rörös näst största fiskeriföretag, tillika Sveriges näst största fiskeriföretag. Themis Fiskeri där moderbolaget heter Rylo AB. Den första kända fiskaren i släkten Ryberg på Rörö föddes för mer än 350 år sen. Läs mer…
Flemming Pedersen som är den sista stora pelagiska yrkesfiskaren i Esbjerg har köpt upp Hanstholms sista stora pelagiska fiskebåt, HM 179 Lingbank. Läs mer…
De danska räkfiskeföretagen S 226 ApS med räktrålaren S 226 Emli Pilegaard, S 107 Skagerak ApS med räktrålaren S 107 Skagerak och S 281 Elin ApS med fisktrålaren HG 281 Elin har beslutat sig för att samarbeta som det står i danska medier. Läs mer…
Under flera år har den svenska fiskerikontrolen kritiserats vad det gäller landningar av pelagiska arter. Andelen sill och skarpsill i de fångster som kontrollerats har ibland visat sig vara en annan än vad yrkesfiskarna uppskattat. Läs mer…
Trålfiske är den vanligaste fiskemetoden for yrkesfisket i hela Europa. Omkring tre fjärdedelar av det totala landningsvärdet av svenskt fiske kommer av fisk och skaldjur som har trålats. Trålfisket är ett stort och mycket viktigt fiske som skapar många arbetstillfällen för fiskare och den svenska fiskberedningsndustrin. Läs mer…
Landshövdingar, lokala politiker, miljövänner och lobbyister krävde att trålfiskegränsen i Östersjön skulle flytts ut. Havs- och vattenmyndigheten föreslog en utflyttning på försök längs en del av kusten. Politikerna på riksnivå beslutade att införa en utflyttning av trålfiskegränsen på försök under ett par år. Läs mer…
Den lilla ön med Sveriges två största fiskeriföretag. Rörö i Göteborgs norra skärgård är glesbygd även om det ligger i närheten av Göteborg,. Det tar två timmar att åka dit ut och då krävs två färjor. Ön ligger tillsammans med två andra öar, Knippla och Hyppeln, längst norrut i Öckerö kommun. Läs mer…
Sill har länge varit en viktig del av svensk livsmedelsförsörjning, särskilt i tider av kris och knapphet. Även idag och i framtiden har sill och annan pelagisk fisk hög potential att bidra till vår livsmedelsberedskap. Läs mer…
Två av världens största fiskeriföretag finns i Nederländerna. Parlevliet & van der Plas (PP Group) och Cornelis Vrolijk. De äger i huvudsak fiskebåtar som är flaggade i andra länder. Framföralt i Frankrike och Tyskland när det gäller stora båtar. Läs mer…
Tre månader in i försöket med utflyttning av trålgränsen är det tydligt att småskaliga kustnära och regional yrkesfiskare drabbas hårt. Myndigheterna har inte kommit med några åtgärder och det finns inga stöd att söka. Läs mer…
De flesta stora fiskebåtar är demersala fabrikstrålare ocg frystrålare. En del av dem är i fösta hand räktrålare med rensnings- och fryskapacitet ombord, anra är fisktrålare. De fiskar torskfiskar och hälleflundra. Läs mer…
Det är få ändringar bland de stora isländska fiskebåtarna. Några har tillkommit och några har försvunnit. Bolagen är desamma och antalet båtar som isländska företag äger i andra länder är oförändrat. Brim är det största fiskeriföretaget på Island medan Samherji är det största fiskeriföretaget totalt. Samherji är också huvudägare i Sildarvinnslan. Läs mer…
De största fiskebåtarna i Skottland är pelagiska trålare allihop. De allra flest hör hemma i Fraserburgh samt på Shetlandsöarna (Lerwick eller på ön Whalsay där hamnen Symbister ligger). De övriga hör hemma i Peterhead. Läs mer…
Färöarna har fler stora fiskebåtar än vad Danmark har. De flesta är pelagiska fiskebåtar men den allra största är en demersal fiskebåt. De ritkgit stora båtarna är fabrikstrålare, dvs de har en fiskberedningsfabrik ombord. Det gäller både de allra största pelagiska båtarna och de allra största demersala båtarna. Läs mer…
Pelagiska trålare och snörpvadsbåtar dominerar helt bland de största fiskebåtarna i Danmark. Precis som förra året. Ändringarna är också väldigt få sen förra året. S 589 Themis är ny medan S 144 Themis blivit S 349 Gitte Henning. Läs mer…
De allra största svenska fiskebåtarna är alla pelagiska trålare förutom en. Det är GG 500 Vingaskär som är en demersal trålare. Pelagiska trålare fiskar främst sill, skarpsill och makrill med flyttrål. Läs mer…