Sveriges största tidning om yrkesfiske
Pelagiska landningar av tobis från svenskägda fiskebåtar 2024. Den tredje mest fiskade arten i svenskt fiske är tobis. Den fiskas en kort period på senvåren-försommarne i Nordsjön. Allt som fångas går till fiskmjölsindustrin. Endast tre länders, Norge, Danmark och Sveriges, yrkesfiskare ägnar sig åt tobisfiske. Läs mer…
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
En stor fiskebåt kan ha en större trål och en större lastkapacitet. Det sistnämnda är främst bra för att det minskar bränsleförbrukningen då en stor båt inte behöver in i hamn lika ofta som en liten. En stor trål kan förstås fånga mer fisk i ett enda tråldrag än en liten trål. Läs mer…
Det pelagiska svenska fisket ägnar sig åt att fiska fem arter. Sill, skarpsill, makrill, tobis och siklöja. Siklöja fiskas i Bottenviken av omring 30 små trålare och några garnbåtar. Sill fiskas i Norska havet, Nordsjön, Östersjön och Bottenhavet, skarpsill i Östersjön, Nordsjön och Skagerak, makrill i Nordsjön och Skagerak samt tobis i Nordsjön. Läs mer…
Makrill fiskas av stora pelagiska trålare i Nordsjön och av mindre fiskebåtar med krok och garn i Skagerak och Kattegatt. De senare fiskar på kustkvoten. Läs mer…
När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…
Sill är den viktigaste arten för det pelagiska svenska fisket. Det mesta av sillen fångas i Nordsjön men det fiskas också i Norska havet (NVG-sill), Östersjön och Bottenhavet. I Skagerak och Kattegatt fiskas däremot nästan ingenting på grund av att fisket vill undvika att fånga vårlekande sill från västra Östersjön då det beståndet krympt kraftigt på grund av klimatförändringar. Läs mer…
Både SPF som organiserar Sveriges pelagiska yrkesfiskare och SFPO som organiserar huvuddelen av Sveriges demersala yrkesfiskare har skrivit debattartiklar som svarar på Timbros grovt felaktiga och okunniga debattartikel i Aftonbladet. Läs mer…
Samhällets rika vill stoppa trålfisket. Det har jag skrivit förut. Nu har det bligt extra tydligt genom att en person från de rikas tankesmedja Timbro skrivit en debattartikel om saken. Läs mer…
Rapports nyheter om fiske. Idag var det ett inslag om fiske på TV-nyheterna (Rapport). Det var ett inslag med mängder med märkliga och felaktiga påståenden. Olika former av fisken som sillfiske och fisk av bottenlevande arter blandades ihop. Läs mer…
Den 1 februari infördes förbud mot trålfiske på svenskt territorialvatten längs med Östkusten från norra Öland till norra Uppland. Det påverkar det småskaliga trålfisket mycket kraftigt men det påverkar inte det storskaliga fisket alls. Det fiske som politikerna säger sig vilja bevara får stora problem och vissa fall slås det ut helt. Läs mer…
Tobis och sperling är fiskarter som enbart fiskas för användning i fiskmjölsindustrin, Fisket sker i Nordsjön. För fisket av tobis är Nordsjön indelad i ett antal zoner där fisket ägt rum på olika fiskebankar sen det startade på 1970-talet. Läs mer…
Danska landningar av brisling 2024. Brisling eller skarpsill fiskas i Nordsjön, Östersjön, Skagerak och Kattegatt. I Skagerak och Kattegatt fiskas idag små mängder Läs mer…
Blåvitling (kolmule, hästmakrill (taggmakrill) och trynfisk (havgalt) fiskas i det danska fisket för användning till fiskmjöl. Andra länders fiskeflottor som exempelvis de färöiska, tyska och nederländska fiskar dock både blåvitling och hästmakrill för konsumtion. Läs mer…
Danska landningar av makrill. Makrill fiskas av danska båtar i Nordatlanten och Nordsjön. Fiske kan ske väster om Irland och Skottland, runt Färöarna och i närheten av Shetland. Det är huvudsakligen stora pelagiska båtar som fiskar makrill. Läs mer…
Danska landningar av sill 2024. När det gäller sillfisket bedrevs i princip inget danskt sillfiske i Östersjön eller i Skagerak och Kattegatt under 2024. Bara svenskägda båtar besökte Östersjön men fiskade mycket lite. Huvuddelen av fisket ägde rum i Nordsjön där totalt 16 båtar landade mer än 100 ton. Av de 16 båtarna var 6 stycken svenskägda. Läs mer…
Kampanj mot sillfiske i Östersjön med falska argument. Inte bara falska argument utan också helt missriktade krav. Det är vad som gäller en kampanj som lanserats av Coaltion Clean Baltic (CCB) och Naturskyddsföreningen mot sillfisket i Östersjön. Läs mer…
Lobbyorgansiationen Baltic Waters har producerat ännu en oduglig rapport. Den är skriven av den om fiske totalt okunnige reaktionären Stefan Fölster. Den har så många felaktigheter och innehåller så många ofullständiga resonemang att det nästan är omöjligt att gå igenom allt. Läs mer…
Trålfiskeförbudszonerna i Östersjön drabbar det småskaliga fisket. Att utflyttningen av trålfiskegränserna enbart påverkar det småskaliga fisket i Östersjön har jag skrivit flera gånger tidigare. Det drabbar dem på flera sätt. De måste flytta sitt fiske. Kanske kan de inte landa där de är vana vid att landa. Läs mer…
Kraftig minskning av lax i Östersjön. Laxbeståndet i Östersjön har minskat kraftigt de senaste åren. Därmed har fisket också minskat kraftigt. Det är overdersägligt. Det har fått Stiftelsen för Östersjölaxen att kräva ett totalt fiskestopp. Det är rimligt vad det gäller laxen men de vill också ha ett fiskestopp på sill (strömming). Vilket är helt orimligt. Läs mer…