Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sperling är en liten torskfisk som heter vitlinglyra på svenska. Den fiskas i norra Nordsjön väster om Norge med bottentrål. Används till fiskmjöl och fiskolja, dvs det är vad som i Sverige kallas skrapfisk eller foderfisk och i Danmark kallas Läs mer…
Brisling (skarpsill) fiskas i Nordsjön, Skagerak och Östersjön. I Nordsjön och Östersjön dominerar ett fåtal större företag medan fiskerättigheterna i Skagerak är mer utspridda på flera mindre båtar och företag. Det är dessutom så att de som innehar flest fiskerättigheter Läs mer…
När det gäller fiskerättigheter så äger vissa båtar och företag en viss andel av de totala danska kvoterna. Utöver det så byter de till sig, hyr ut eller hyr in fiskerättigheter för både kortare och längre tid. Det betyder att Läs mer…
I det demersala fisket som inkluderar torskfisket i Östersjön har det införts individuella fiskerättigheter. Dessa fiskerättigheter har delats ut på grundval av det historiska fiske som en fiskebåt har haft och hänsyn har tagits till båtar med små kvoter. Systemet Läs mer…
Det system som ska införas i det demersala fisket från och med 1 januari nästa år är inget äkta TFC-system. Byten av fiskerättigheter får bara ske årsvis och de går inte att permanent överlåt. Systemet kommer med andra ord inte Läs mer…
Sveriges Natur är en tidskrift som ges ut av Naturskyddsföreningen. I det senaste numret skriver de om individuella fiskerättigheter inom fisket efter bottenlevande arter, det så kallade så kallade demersala fisket. Artikeln är nerlusad av felaktigheter. Artikelförfattaren Mats Hellmark sätter Läs mer…
Charles Olsson från HKPO har i Bohusläningen skrivit en debattartikel om det förslag till nytt fördelningssystem för det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tagit fram. Han skriver också på HKPO:s hemsida om förslaget och pekar på några problem, dels Läs mer…
Vissa svenska kvoter av fisk har inte fiskats upp utan bara utnyttjats till viss del. Det gäller bland annat kräfta i Skagerak och Kattegatt, kolja och rödspätta i Skagerak, Kattegatt och Östersjön samt torsk i Östersjön. I Skagerak och Kattegatt Läs mer…
Det nya förslag som Havs- och vattenmyndigheten lagt fram om individuella överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket innehåller en lång rad förslag som kommer att gynna det mest småskaliga fisket och passiva redskap. Ett nytt tillstånd ska införas för det Läs mer…
När det gäller införandet av överförbara fiskerättigheter (kallas fiskemöjligheter av HaV) i det demersala svenska fisket finns det några speciella områden som innehåller problem som inte blir lösta med med det förslag som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) lagt fram. Ett Läs mer…
Det finns några generella och grundläggande påståenden som är helt centrala för kritiken av fiskeriförvaltningssystem baserade på överförbara fiskerättigheter oavsett om dessa rättigheter är individuella, fartygsbaserade, gruppbaserade, statligt förvaltade, privat förvaltade eller gruppförvaltade. Det är att systemen leder till koncentration av fisket Läs mer…
Med anledning av konferensen Östersjöfiske2020 i Simrishamn i november har jag för avsikt att publicera ett par inlägg som tar upp en del av de frågeställningar som dör kommer att tas upp. Intressenterna bakom konferensen har tagit ställning mot individuella Läs mer…
Industrifisk är fisk som fiskas för att användas till fiskmjöl, fiskolja och foder. De vanligaste arterna i detta fiske är skarpsill (brisling), tobis och vitlinglyra (sperling) men också blåvitling, taggmakrill (hestemakrel) och trynfisk (havgalt). I detta inlägg redovisar jag innehaven Läs mer…
Med anledning av konferensen Östersjöfiske2020 i Simrishamn i november har jag för avsikt att publicera ett par inlägg som tar upp en del av de frågeställningar som dör kommer att tas upp. Intressenterna bakom konferensen har tagit ställning mot individuella Läs mer…
De största innehavarna av pelagiska fiskerättigheter (IOK) i Danmark är företag med hemhörighet i Esbjerg, Skagen, Hirtshals, Hanstholm och Thyborøn. I detta inlägg redovisar jag innehaven andelsmässigt. I ett tidigare inlägg har jag redovisat viktmässigt per båt och företag. Då Läs mer…
Förvaltningssystemet för det demersala fisket i Sverige måste förändras på grund av landningsskydligheten. Det finns egentligen bar en sorts förvaltning som kan fungera. Individuella fiskerättigheter. Bäst fungerar de om de också är överförbara. Den senaste ledaren i Yrkesfiskaren tar upp Läs mer…
Det som i Danmark kallas för industrifisk brukar kallas skrapfisk i Sverige. Jag föredrar att använda den danska beteckningen då det talar om vad fisken används. Den levereras till fiskmjölsindustrin för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja och foder. Den vanligaste industrifisken Läs mer…
Detta handlar enbart om de kvoter på sill som fördelas i det pelagiska systemet, dvs med överförbara fiskerättigheter på fartygsbasis. I norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken) är det bara en mindre del av den svenska kvoten, i Nordsjön och Atlanten Läs mer…
Industrifisk är fisk som fiskas för att användas till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder. I danska vatten handlar det om brisling (skarpsil)l, tobis, sperling (vitlinglyra) och dessutom fiskas sill i Östersjön för det ändamålet liksom hästmakrill (taggmakrill), blåvitling och havgalt (trynfisk) i Läs mer…
Fiskerättigheter när det gäller pelagisk fisk för konsumtion i Danmark fördelas enligt ett system som heter IOK och det är individuella överförbara fiskerättigheter som innehas av enskilda fiskebåtar. Det pelagiska fisket för konsumtion i Danmark handlar om sill och makrill. Rättigheterna Läs mer…