Sveriges största tidning om yrkesfiske
I Sverige finns det en mineralavgift på 0,2 procent av produktionsvärdet. Det finns de som vill höja den avgiften till 10%. Det är internationellt sett en låg nivå, i Australien är avgiften 30%. I Danmark finns liknande avgifter för olje- och Läs mer…
De så kallade kvotkungarna i Danmark är de stora pelagiska fiskerättighetsinnehavarna. För att få en komplett bild har jag först gått igenom hur mycket olika fiskerättighetsinnehavare innehar. Siffrorna är ungefärliga och ögonblicksvärden från mitten av september. Därefter har jag gått Läs mer…
Danmarks Radio har undersökt hur stor del av det pelagiska danska fisket (IOK) som ägs av svenskar. Det som de genom journalisterna Klaus Buster Jensen, Thomas G. Svaneborg och Rasmus Bøttcher Christensen undersökt är är fiskerättigheter genom att kort och gott räkna samman allt som Läs mer…
Kollektiva kooperativa företag är viktiga innehavare av fiskerättigheter för rödspätta precis som för torsk. Hvide Sande framstår som det viktigaste fiskeläget när det fiske av rödspätta i Nordsjön medan Hanstholm är det viktigaste när det gäller torsk. Störst när det Läs mer…
Torsk är en av de viktigaste arterna i det demersala fisket i Danmark. Fisket bedrivs i Nordsjön, Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Det förekommer riktat fiske överallt utom i Kattegatt där torsk bara tas om bifångst. Det riktade fisket bedrivs med Läs mer…
Svenska yrkesfiskare har rätt stora fiskerättigheter till tobis och mycket stora till skarpsill. Det är de viktigaste industrifiskarterna i det svenska fisket. Utöver det har svenska yrkesfiskare också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), vitlinglyra (sperling, øyepål) och en liten mängd Läs mer…
Sverige har en liten makrillkvot i jämförelse med andra länder runt Nordsjön och i jämförelse med den svenska sillkvoten. Huvuddelen av makrillkvoten ingår i systemet med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) och en liten del är avsatt till kustkvot. Astrid Pelagic AB, Fiskeri Läs mer…
Tobis är en liten fisk som lever huvuddelen av sitt liv i botten av havet. De lever i grusbottnar och fiskas när de en gång om året kommer upp för leka. Fisket bedrivs i Nordsjön från april till början av Läs mer…
Skarpsill är en näst viktigaste fisken i det pelagiska svenska fisket. Huvuddelen fångas i Östersjön och används till fiskmjöl och fiskolja. Skarpsillsfisket i Östersjön är ett rent industrifiske (foderfiske). Skarpsillen som fångas i Västerhavet är till stor del för konsumtion och Läs mer…
Fiskerättigheter för sill i Östersjön är delade i tre olika delar, Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) med 22 900 ton, egentliga Östersjön (östra Östersjön) med 58 968 ton och västra Östersjön (inklusive Öresund) med 4 017 ton. Detta inkluderar också Läs mer…
Svenska svenskflaggade fiskebåtar har fiskerättigheter för NVG-sill i Norska havet på 4 160 ton, sill i Nordsjöns norska zon på totalt 6 848 ton, i Nordsjöns EU-zon 8 564 ton, samt en kvot i Skagerak och Kattegatt på 15 704 ton. Detta är efter Läs mer…
Det pelagiska fisket på Färöarna handlar främst om fiske av blåvitling (svartkjaftur, kolmule), makrill och NVG-sill (atlantoskandsk sill, nordhavssill) för konsumtion, men också om fiske av blåvitling för industriändamål, dvs tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Färöiska fiskebåtar har också mindre mängder nordsjösill, Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar och fiskeriföretag har stor betydelse i det pelagiska fisket i Danmark. Framförallt gäller det för industrifisk (foderfisk) och sill. För industrifisken gäller att svenskarna har stor betydelse när det gäller fisket av brisling (skarpsill) och tobis, men även Läs mer…
I riksdagens uppföljning av det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter har de analyserat koncentrationen av fiskerättigheter på båtnivå men inte på företagsnivå. Det finns en koncentrationsgräns på fiskebåtsnivå som är 10% men det borde nog sannolikt också finnas en Läs mer…
När det gäller innehav av danska fiskerättigheter för sill i Östersjön så är det till stor del en svensk historia. Svenskägda danska båtar och företag innehar en stor andel av fiskerättigheterna för sill i Östersjön och de fiskar en ännu Läs mer…
Nordsjösillen fiskas av samma stora pelagiska fiskebåtar som NVG-sillen, men det är lite fler båtar som fiskar nordsjösill. Fyra företag och båtar har mer än 10 % av fiskerättigheterna. Fyra båtar och företag som inte förekommer bland de stora innehavarna Läs mer…
Det danska sillfisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Sillen i området består av flera olika bestånd, norsk vårlekande sill (atlantoskandisk sill) som fiskas väster om Norge, höstlekande nordsjösill som fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt, lokalt vårlekande Läs mer…
Fiskerättigheter för makrill är mer värdefulla än andra fiskerättigheter för pelagisk fisk. Den betalning som fiskebåtar erhåller för makrill är betydligt högre än för sill och industrifisk som brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), tobis, Blåvitling, hästmakrill och havgalt (trynfisk). Största ägare Läs mer…
Hästmakrill (hestemakrel på danska) är en makrillsläkting som på svenska heter taggmakrill men också kallas hästmakrill. Hästmakrill fiskas periodvis i Nordsjön, men det danska fisket sker hel eller delvis i engelska kanalen. Det är i alla fall där fiskerättigheterna och Läs mer…
Blåvitling eller kolmule som den också kallas är en pelagiskt levande torskfisk som fiskas på djupt vatten kring Färöarna, väster om Shetland, Skottland och Irland. Det mesta av fångsten går till fiskmjölsindustrin men en del också till konsumtion. Konsumtionsfisken säljs i Läs mer…