Ingen plattfisk fiskas i Sverige
Det riktade fisket av plattfisk i Sverige är i princip obefintligt. Det finns ett småskaligt kustnära fiske med garn som fångar piggvar, skrubba och rödspätta men det finns inget riktat storskaligt fiske. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det riktade fisket av plattfisk i Sverige är i princip obefintligt. Det finns ett småskaligt kustnära fiske med garn som fångar piggvar, skrubba och rödspätta men det finns inget riktat storskaligt fiske. Läs mer…
Kustkvoter är den del av de svenska kvoterna som tilldelas det småskaliga kustnära fisket som i huvudsak sker med garn, bur, tinor och fällor men även med dörj, pilk och andra krokredskap. Det mesta av det kustnära svenska fisket fungerar dåligt och utnyttjar inte de kvoter de har. Läs mer…
Kummel (Merluccius merluccius) är en fisk som blivit vanligare i svenska vatten. På danska heter den kulmule och på norska lysing. Det är en mycket bra matfisk och de flesta som semestrat i Spanien har sannolikt stiftat bekantskap med den goda fisken. Läs mer…
De flesta plattfiskar i svenska vatten är okvoterade. Det gäller även flera goda matfiskar som hälleflundra, bergtunga (bergskädda), rödtunga och skrubba (skrubbskädda, flundra). Andra okvoterade plattfiskarter i svenska vatten är sandskädda, lerskädda, bergvar, småvar, tungevar, småtunga och glasvar. Kvoterade arter Läs mer…
Håkan Boström, ledarskribent i GP, skrev för några dagar sen en ledare om fiske. Det är uppenbart att han inget vet om yrkesfiske, men hållningen i ledaren var utan tvekan korrekt, dessutom politiskt korrekt på alla sätt med sitt fokus Läs mer…
Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…
Utvärderingen av de överförbara fiskerättigheterna i det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört har visat att systemet i sig själv inte kan råda bot på det stora problemet i svenskt fiske. Lågt kvotutnyttjande. Genom det låga kvotutnyttjandet får Läs mer…
I det demersala svenska fisket har årligt överlåtbara kvoter införts, kallade överlåtbara fiskemöjligheter. Det är inte permanent sälj- och köpbara utan enbart möjliga att överföra under innevarande år, dvs en slags uthyrning eller utlåning. Yrkesfiskare har getts möjlighet att svara Läs mer…
Det demersala fisket i Västerhavet har haft ett mycket dåligt kvotutnyttjande hittills under 2017. Eftersom det handlar om fiske som i huvudsak pågår året runt borde kvotuttnyttjandet ligga på 50% eller mer. Men i allmänhet ligger det istället under 25%. Läs mer…
Danska yrkesfiskare lyckas nästan aldrig fiska upp hela den danska tobiskvoten när det är goda år med stor tobiskvot. När det nästan inte finns nån kvot lyckas de, men sällan annars. Sålunda lyckades de bara få upp ungefär 60% av kvoten Läs mer…
Vissa svenska kvoter av fisk har inte fiskats upp utan bara utnyttjats till viss del. Det gäller bland annat kräfta i Skagerak och Kattegatt, kolja och rödspätta i Skagerak, Kattegatt och Östersjön samt torsk i Östersjön. I Skagerak och Kattegatt Läs mer…
På hemsidan för Sveriges Fiskares Producentorgansiation (SFPO) har de publicerat en lista på kvoter som inte utnyttjas eller utnyttjas väldigt dåligt. SFPO hävdar i inlägget att det beror på underkapacitet i fisket. Så är det inte. Det finns en konstaterad Läs mer…
I alla fall till viss del. När landningskyldigheten nu införs så har Sverige för små kvoter eller inga kvoter alls för vissa arter. För en del av de arter där Sverige saknar kvot utnyttjar Danmark aldrig hela kvoten enligt en Läs mer…