Pelagiska fiskbestånd har aldrig försvunnit på grund av fiske

Det har aldrig förekommit att pelagiska fiskbestånd försvunnit som en följd av fiske. Däremot har det förekommit att de kollapsat på grund av överfiske. Men inte sedan kvoter och moderna fiskeriförvaltningssystem infördes. Läs mer…

Ålder innebär inte alltid att en blir klokare

Ofta sägs det att äldre är klokare och visare än yngre människor. Och att många yngre blir klokare med åldern: Men Axel Wenblad som en gång i tiden var chef på Fiskeriverket tycks motbevisa den tesen. Han tycks mest ha blivit förvirrad med åldern. Läs mer…

Kvoterna för Västerhavet klara

Mer fiske av kolja och sill. Mindre av kummel och havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar beslutat om kvoterna för Västerhavet under 2024. Beslutet om 2024 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 10 – 12 december. Läs mer…

Nils Höglund från CCB snackar skit om sillen i Östersjön

I tidningen ETC breder Nils Höglund från organisationen Coalition Clean Baltic ut sig genom att framför en rad lögner. Bland annat hävdar han att de av ministerrådet beslutade kvoterna för 2014 är i strid med ICES rådgivning. Det är en komplett lögn. Läs mer…

Leif Mannerströms uppvisning i okunnighet

I GP har den kände restaurangägaren och kocken Leif Mannerström undertecknat en debattartikel om sillen i Östersjön som brukar serveras under namnet strömming. Den är skriven tillsammans med flera andra. Artikeln är en uppvisning i okunskap. Man kan nästan säga att artikelförfattarna briljerar när det gäller okunnighet. Läs mer…

ICES föreslår ökade kvoter för nordsjösill och kolmule

ICES har publicerat sina kvot råd för makrill, kolmule (blåvitling), NVG-sill (atlantoskandisk sill), nordsjösil och hästmakrill (taggmakrill) inför 2024. Rekommendationerna innebär en minskning för atlantoskandisk sill och makrill men en ökning för kolmule, nordsjösill och hästmakrill. Läs mer…

Stora fiskar är bra för fiskbestånden

Stora, feta och fruktsamma äldre fiskhonor har avgörande betydelse för förmågan till återhämtning hos kommersiellt fiskade bestånd. Större och äldre fiskar bidrar oproportionerligt mycket till leken och är mer motståndskraftiga mot global uppvärmning och annan stress. Dessutom lär sig yngre fisk av de erfarnas beteenden. Läs mer…

Norge och EU överens om räkkvot i Skagerak och Nordsjön

Norge och EU har kommit överens om en maxkvot för räkor i Nordsjön och Skagerak. 6 076 ton för perioden 1 juli 2023 till 30 juni 2024. Det är en kraftig minskning om än inte lika kraftig som vad ICES rekommenderade. Det rekommenderade en totalkvot på 5 125 ton. Läs mer…

ICES rekommenderar kraftig ökning av sillkvot

Samtidigt som det uppmärksammats stort att rekommendationen för sillkvoten i Östersjön, Bottenhavet och Rigabukten innebär en kraftigt minskad kvot är läget i Nordsjön den helt motsatta. ICES rekommenderar en kraftig höjning av kvoten i Nordsjön från 403 813 ton är 2023 till 532 166 år 2024. Det är en ökning med 28,3%. Läs mer…

Sanningen om sillen i Rigabukten

I miljötidningar, vänstertidningar och sportfisketidningar publiceras med jämna mellanrum artiklar om den lyckade förvaltningen av sill i Rigabukten. Sanningen är att förvaltning av sill i Rigabukten är precis densamma som i Östersjön (område 25-29 och 32) och Bottenhavet. Läs mer…

Osäkerhet som fungerar – fiskekvoterna i Östersjön

BalticWaters2030 påpekar in en artikel att osäkerheterna när det gäller hur fiskekvoter fastställs är stora. Det har de helt rätt i. Det finns en mängd osäkerheter. Fiskets redovisade fångster, de matematisk modeller som används, vetenskapsmännens godtycke och fördomar, politikernas känslighet för opinioner och påtryckningar med mera. Läs mer…

ICES föreslår kraftig ökning av skarpsillskvoten

Yrkesfiskarna kan sannolikt se fram emot att fånga betydligt mer skarpsill (brisling, sprat) i Nordsjön den kommande säsongen. Säsongen sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024. ICES rekommenderar i alla fall att kvoten för skarpsill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt fördubblas från cirka 70 000 ton till drygt 143 000 ton. Läs mer…

Lögner i media om tillståndet för sillbestånden i Östersjön

Hur mycket sill/strömming som det finns i Östersjön uppskattas av en mängd forskare och resultaten sammanställs och publiceras av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Det finns enligt deras bedömningar ingen fara för sillen i de östra delarna Östersjön. Inte heller i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…

Sillens komplexa vandring och blandning i Västerhavet

Området där Östersjön möter Nordsjön är en smältdegel – för sill. Tack vare genteknikens utveckling kan ett internationellt forskarteam nu visa att den sill som fångas här under sommaren leker i olika områden och under olika perioder på året. Läs mer…