Sveriges största tidning om yrkesfiske
Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en ny studie, publicerad i Nature, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet Läs mer…
De senaste tjugo åren har torskarna i östra Östersjön börjat må allt sämre och många torskar är idag extremt magra. En ny studie från SLU Aqua som gjorts av Karin Limburg och Michele Casini visar att syrebristen i havet kanske Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) hade bjudit in till ett möte om det pelagiska fisket i Östersjön. det som var tänkt att komma upp på mötet var bland annat frågan om rumslig förvaltning inom det pelagiska fisket i Östersjön och behovet Läs mer…
Att minska övergödningen är ett viktigt mål för att förbättra Östersjöns miljö, men en minskad övergödning får också effekter för fisken och för fisket. Men det innebär också att yrkesfisket missgynnas till förmån för fritidsfisket. En ny studie, Predicting the Läs mer…
Torsk, sill och skarpsill spelar en central roll för fisket och ekosystemet i Östersjön. Som rov- respektive bytesdjur är de tre arterna också nära sammankopplade. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en flerartsmodell som beskriver de här interaktionerna mellan torsk, Läs mer…
För tredje året i rad märks blåfenad tonfisk i Skagerak och Kattegatt. Märkningen görs för att kunna följa tonfiskens vandringar och skaffa mer kunskap om hur tonfisken lever. – I år har vi fått in få observationer av blåfenad tonfisk Läs mer…
I Mälaren finns 36 fiskare med yrkesfiskelicens (2015). I Västmanlands län finns 14 och lika många är aktiva i Sörmlands län. I Upplands län finns fyra yrkesfiskare i Enköpings kommun. Resterande 4 finns i Stockholms län. Dessutom kan yrkesfiske bedrivas Läs mer…
Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktionen på land. Häromåret kom en rapport från Östersjöcentrum som menade att denna miljöåtgärd är ineffektiv och att stöd innebär slöseri med samhällets resurser. En Läs mer…
Den 2 juli levererades till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Leveransen skedde vid Armonvarvet i Vigo i Spanien där fartyget byggts under två år. Därefter var det tänkt att fartyget skulle seglas hem till den nya hemmahamnen Lysekil dit med start från Läs mer…
I senaste numret av tidskriften Havsutsikt som produceras av Havsmiljöinstitutet som främst handlar om småbåtshamnars och fritidsbåtars påverkan på havsmiljön längs kusten finns det också två andra artiklar. Det är två intressanta artiklar, en om dioxin i fet fisk i Läs mer…
Troligen förekommer det fortfarande att torsk och plattfiskar leker i Bohusläns skärgårds- och fjordområde. Det visar resultaten från 2017 års fiskäggsundersökningar, som presenteras i en nypublicerad rapport från institutionen för akvatiska resurser (SLU-Aqua). Lokalt lekande bestånd av torsk och andra Läs mer…
Det menar en grupp forskare på SLU Aqua som skrivit en artikel i tidskriften Fauna och Flora. Klart är i alla fall att torsken i östra Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Hoten Läs mer…
Det finns mycket storspigg i de svenska delarna av Östersjöns utsjö. Det visar den första storskaliga kartläggningen av hur mycket storspigg det finns i Östersjön och som presenteras i en nyligen publicerad artikel. Med tanke på artens snabba expansion och Läs mer…
Den lilla kaliforniatumlaren – vaquitan – är världens mest utrotningshotade val. Det största hotet mot vaquitan idag är illegalt garnfiske. Grundorsaken till problemen är dock de stora dammbyggena i Coloradofloden som bl.a. förser städer som Las Vegas och Los Angeles Läs mer…
Torsk och skrubbskädda (skrubba eller flundra) är två bottenlevande nyckelarter i Östersjön, både för fisket och för ekosystemet. Alessandro Orio vid SLU har tittat 40 år tillbaka i tiden och undersökt hur arternas utbredning förändrats. I sin avhandling visar han Läs mer…
Torsk och skrubbskädda (skrubba, flundra) är två bottenlevande nyckelarter i Östersjön, både för fisket och för ekosystemet (egentligen tre arter då det finns två arter av skrubba). Alessandro Orio vid SLU har tittat 40 år tillbaka i tiden och undersökt Läs mer…
Kan havsgående drönare revolutionera hur vi får kunskap om havets miljötillstånd? Detta undersöks just nu i Kattegatt där en ny, obemannad segelfarkost under december har mätt mängden fisk, salthalt och vattentemperatur. Datainsamlingen har pågått helt störningsfritt 24 timmar om dygnet Läs mer…
Bottentrålning är omdiskuterat. Trålningen påverkar både havsbottnarna och bottenlevande djur men är också en effektiv fiskemetod. I en nyligen publicerad artikel presenterar forskare för första gången en global sammanställning över bottentrålningens fotavtryck (fotspår). Skagerak och Kattegatt tillhör de havsområden där Läs mer…
Idag håller Sveriges Fiskares PO (SFPO) en konferens om framtidens räkfiske. Jag hade gärna velat vara där, men har inte kunnat få till den tid som behövs. Konferensen äger rum i Smögen och på konferensanläggningen Vann vid Gullmarsfjorden (tidigare hette Läs mer…
2017 märktes för första gången blåfenad tonfisk i vattnen runt Sverige och Danmark. Totalt märktes då 18 tonfiskar med avancerade satellitsändare. Under augusti och september i år beräknades det att finnas förutsättningar för att märka ytterligare 10-20 tonfiskar och bidra Läs mer…