Genom att haven bir allt varmare så förändras djurliv och förhållanden i havet. Vissa fiskarter som exempelvis torsk och vårlekande sill missgynnas medan andra fiskarter som till exempel kummel, ansjovis och sardin gynnas. De flest av de arter som gynnas är inte invasiva arter utan de flyttar sig norrut på ett naturligt sätt som en följd av klimatförändringarna. Andra arter gynnas på andra sätt av klimatförändringarna.
Fiskarter som blivit vanligare är bland annat storspigg (spigg), svartmunnad smörbult, pirål, spetsstjärtat långebarn, lerskädda, sandskädda, vahls ålbrosme, fläckig sjökock, knorrhane, rödspätta, randig sjökock, ansjovis, sardin, höstlekande sill, makrill, blåfenad tonfisk, skrubbskädda (skrubba), hästmakrill (taggmakrill), rödtunga, tungevar, bergtunga, sperling (vitlinglyra), vitling, tunga, silverfisk, kolja, sej och kummel.
Andra arter som missgynnas eller troligen missgynnas av utvecklingen är exempelvis skarpsill, bleka (lyrtorsk) och sjurygg (kvabbso, stenbit), glyskolja, laxsill, klorocka och skärlånga.
Kommersiellt fiske
Vissa arter fiskas redan kommersiellt i svenska vatten som rödspätta, rödtunga, tunga, kolja, sej och kummel. Alla fångas både vid riktat fiske och som bifångst vid räkfiske, kräftfiske och fiskfiske som ofta är flerartsfiske. Sperling fångas kommersiellt av danska fiskare men inte av svenska. Sverige har i princip ingen kvot för sperling. Vissa arter fångas dock inte i den omfattning som borde vara möjligt. Det gäller bland annat rödspätta och tunga.
En del av de arter som ökar i antal har förutsättningar för att fiskas kommersiellt. Det gäller exempelvis blåfenad tonfisk, ansjovis, sardin, hästmakrill, silverfisk, sandskädda, lerskädda, skrubba, spigg och svartmunnad smörbult. För några av dem som ansjovis, sardin och hästmakrill krävs dock att de behöver uppträda i större mängder än de ännu gör.
Sardin tycks numera också fortplanta sig i närheten av Sverige då undersökningar visar att sardinlarver blivit allt vanligare.
Problem
Lerskädda, sandskädda, skrubba och vitling fångas ofta som bifångst men slängs tillbaks i havet eller så säljs de inte på en kommersiell marknad. Skrubba fiskas dock i viss utsträckning i Östersjön där den kallas flundra. När det gäller vitling är den ofta undermålig, dvs för liten, för att vara tillåten för försäljning till konsument eller så fångas den som bifångst i det pelagiska fisket där möjligheterna att ta tillvara den är mycket begränsade.
Problemet med flertalet av plattfiskarna är att det saknas konsumentmarknad för dem. Det gäller också för rödspätta i viss utsträckning. När det gäller lerskädda, sandskädda och skrubbskädda som fångas som bifångst i kräftfisket i stor utsträckning är de bra matfiskar och det som skulle behövas är att en marknad skapades. De skulle landas i mycket större utsträckning om de gick att sälja. Rödtunga fångas både som bifångst i räkfiske och vid riktat fiske.
Andra problem är bifångst av torsk och andra vitfiskar vid riktat fiske mot exempelvis rödspätta och rödtunga. Det begränsar ofta hur mycket plattfisk som kan fångas genom att den mängd vitfisk (rundfisk) som en båt har tillgång till i form av fiskemöjligheter tar slut. Då får båten också sluta med riktat fiske mot rödspätta och rödtunga.
Industrifiske
Ansjovis, sardin, hästmakrill och spigg är feta fiskar som med fördel kan fiskas till fiskmjölsindustrin för framställning av fiskolja och fiskmjöl. Förutom spiggen skulle de alla också kunna fiskas till konsument. men det krävs att de finns i så stor utsträckning som behövs för att ett kommersiellt fiske skulle vara möjligt.
Spigg finns främst i Östersjön och kräver trålar eller garn med små maskor då det är en liten fisk. Den skulle förmodligen kunna fångas i ett småskaligt fiske med garn och snörpvad. I Finland har det genomförts sådant försöksfiske. Problemet med spiggen är att den är taggig och hård vilket ställer till problem vid storskalig fiske men det är förmodligen möjligt att ändå fiska den med de stora pelagiska båtarna. Det har också gjorts försök med sådant fiske men jag har inte läst nån utvärdering.
Läs mer:
- Europeisk sardin
- Sardiner i Nordsjön
- Dags att fiska sardiner och ansjovis i svenska och danska vatten?
- Europeisk ansjovis
- Ansjovis – hur mycket finns och fiskas i Nordsjön?
- Ökade bifångster av ansjovis i skarpsillsfisket
- Kummel – torskfiskarnas finfisk
- Kummel – en underutnyttjad torskfisk
- Sandskädda – en kraftigt underutnyttjad art
- Skrubba, flundra, skrubbskädda – en vanlig fisk
- Rödspätta – ytterligare en underutnyttjad plattfisk
- Spiggfiske
- Inför reduktionsfiske på spigg i Östersjön
- Dags att fiska spigg
- Blåfenad tonfisk – en gång en viktig art för svenskt fiske
- Blåfenad tonfisk
- Det finns bara ett sätt att hantera svartmunnad smörbult
- Svartmunnad smörbult är här för att stanna
- Svartmunnad smörbult bör ses som en blivande resurs
