Sveriges största tidning om yrkesfiske
Pelagiska landningar från svenskägda båtar 2024 är betydligt större än de pelagiska landningar som redovisas för enbart svenska fiskebåtar. Detta då svenskar äger många båtar i Danmark samt enstaka båtar i Finland, Tyskland och Marocko Läs mer…
Redan en månad in i försöket med utflyttning av trålgränsen från norra Öland till och med Ålands hav visar sig effekterna för de småskaliga och regionala fartygen längs kuststräckan tydligt. Inkomsterna är borta, många av utgifterna finns kvar och av några stöd eller åtgärder kan man inte se röken. Trålgränsutflyttning drabbar småskaliga fiskare hårt. Läs mer…
Ísfélag hf är ett av de största pelagiska fiskeriföretagen på Island. Det är dessutom ett av de större demersala fiskeriföretagen. Dessutom är det också Islands äldsta existerande aktiebolag och grundades redan år 2001. Läs mer…
Lättare att skapa marina skyddsområden på internationellt vatten. Detta som en följd av att Konventionen för biologisk mångfald också inkluderar det nya havsrättsavtalet (BBNJ). Det har nästan 200 länderna nu bestämt under pågående slutförhandlingar på COP16 i Colombia. Läs mer…
Castlehill LLP i Fraserburgh är ett fiskeriföretag som ägs av 10 personer från familjen West. En del äger sin andel i bolaget direkt och en del via personliga holdingbolag. Läs mer…
Andrew Marr International Ltd är ett stort internationellt fiskeriföretag med verskmahet inom internationella fiskhandel, lokal fiskhandel, handel med fiskmjöl med mera såväl som inom fiskeriverksamhet. Fiskeriverksamheten finns framförallt i dotterbolaget Peter & J Johnstone Ltd som ägs via J. Marr (Aberdeen) Ltd men även inom fiskhandelsföretaget J. Marr (Seafoods) Ltd som är delägare i fiskeriföretag i andra länder än Storbritannien. Läs mer…
Vindkraftsparken Galene kan ges Natura 2000-tillstånd. Det är vad Mark- och miljödomstolen kommit fram till. Bolaget Galatea-Galene Vindpark AB ansökte om ett s.k. Natura 2000-tillstånd för att anlägga en havsbaserad vindkraftpark i Kattegatt utanför Hallandskusten. Läs mer…
I mer än två dagar har bloggen fungerat dåligt beroende på problem hos webbhotellet Loopia. Informationen om karaktären på problemet har varit dålig. Men det mesta tyder på att de har varit utsatta för en massiva överbelastningsattack (DDOS-attack) som bland Läs mer…
En seglivad myt är den om att all bottentrålning skulle vara dålig. Men faktum är att det finns en bred skala av metoder tråla på, och det svenska fisket använder den absolut mest skonsamma. Läs mer…
De största finska fiskebåtarna är alla pelagisk trålare som fiskar sill/strömming och vassbuk/skarpsill i Bottenhavetm, Bottenviken och Östersjön. Topplistan har inte förändrats sen förra gången jag listade de största finska fiskebåtarna år 2022. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton har för sin del beställt en ny pelagisk trålare från Karstensens Skibsværft i Skagen, Danmark. Den nya GG 203 Ginneton skulle ursprungligen ha levererats för flera månader sen men den ligger sen en tid tillbaka vid kaj i Skagen där den döptes i lördags, den 2 december. Läs mer…
Fiskareföreningen Norden (Smögen Nät) har utvecklat en ny räktrål ihop med Chalmers Industriteknik. Den har uppmärksammats i media, bland annat i Sveriges Radio där journalisten inte kunde skilja på en trål och en trålare och Bohusläningen där just det inte har varit ett problem. Läs mer…
Havskräftan Smögen AB som äger trålaren LL 259 Havskräftan är ett fiskeriföretag i Hasselösund som har Ann Bennis som huvudägare.
Hon är gift eller sambo med Johan Bond som väl är att se som den person som egentligen kontrollerar företaget. Läs mer…
SD 437 i Edsvik AB är ett fiskeriföretag i Edsvik utanför Grebbestad som ägs av familjen Karlsson. Företaget äger de två räktrålarna SD 437 Viken och SD 248 Axö. Den sistnämnda båten är en kvotbåt. Läs mer…
Flera nederländska bomtrålare misstänks ha landat annat än fisk till de väntande lastbilarna som tar de nederländska fångsterna vidare till Nederländerna. Läs mer…
Den första artikeln i en serier artiklar om det pelagiska fisket har publicerats idag. Jag själv figurerar i den med anledning av yrkesfiskaren Dennis Bergmans överfall på mig under en fiskerikonferens i Stockholm. Media fokuserar på konflikter och motsättningar istället för att fokusera på lösningar och det som är bra. Det är vad de brukar göra. Det är medias livsluft. Läs mer…
I miljötidningar, vänstertidningar och sportfisketidningar publiceras med jämna mellanrum artiklar om den lyckade förvaltningen av sill i Rigabukten. Sanningen är att förvaltning av sill i Rigabukten är precis densamma som i Östersjön (område 25-29 och 32) och Bottenhavet. Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Industrifisket handlar om fiske av tobis, brisling (skarpsill), sperling (vitlinglyra), hästmakrill, blåvitling (kolmule) och havgalt (trynfisk). Läs mer…
Beatrice Rindevall och Konrad Stralka har inte fog för sitt påstående om att industrifisket kostar staten pengar. Det finn helt enkelt inga bevis för att så är fallet. Klart är att allt fiske för en massa olika stöd och subventioner. Det mesta av detta går dock inte till det storskaliga industrifisket utan det mesta av detta går till det småskaliga kustnära trålfisket. Läs mer…
I takt med att svenska fiskare skaffar sig fiskebåtar och fiskerättigheter i Danmark så har det dykt upp ett behov av båtar för att transportera personal till och från danska hamnar från hemorterna i Sverige. För detta ändamål har flera fiskeriföretag inskaffat snabbgående båtar. Läs mer…