40 års miljöövervakning av Bottenhavets näringsväv
Bottenhavets näringsväv. Bottenhavets ekosystem är enligt SLU under hård press. Ökat fiske och stigande fosforhalter har enligt SLU försvagat näringsväven. Läs mer…
Kategori: Fisk
Effekten av trålfiskeförbudet i Södra Kattegatt
Det trålfisfiskefria området i södra Kattegatt som inrättades för att försöka rädda torsken i Kattegatt har enligt forskningen inte haft någon effekt på tillståndet för torsken. Läs mer…
Svartmunnad smörbult förändrar kustfiskbestånden
En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. Läs mer…
Förvirrad sjökapten skriver om sillfiske i Barometern
I en debattartikel som kan kallas förvirrad. Mannen heter Rolf B Bertilsson och har fått en del om bakfoten vad det gäller sillfisket i Östersjön. Han vänder sig mot utflyttningen av trålfiskegränsen då det är en åtgärd om inte leder nånvart. Läs mer…
Lögnerna om sillen i Östersjön upphör aldrig
I en artikel om sillen i Östersjön och Polens förslag som ordförande i EU om fisket framförs de vanliga lögnerna om sillen/strömmingen i Östersjön. Denna gång av en socialdemokratisk EU-parlamentariker och en journalist på Fiskejournalen. Läs mer…
Färöiska pelagiska landningar under 2024
Det pelagiska fisket på Färöarna omfattar fisk av svartkjaftur (kolmule, blåvitling), makrill och sill. Fisket sker huvudsakligen i Nordatlanten och Norska havet. Läs mer…
Invasiva fiskarter i Sverige – sportfisket är de skyldiga
Den kändaste invasiva fiskarten i svenska vatten är nog svartmunnad smörbult. En annan känd invasiv fiskart är puckellax. Men det finns fler.arter som betrakats som invasiva. Många är sötvattensarter och de går i många fall att utrota. Med fiskarter som lever i havet är det däremot i stort sett alltid omöjligt. Läs mer…
Rapport om sillen från Östersjön med välkända uppgifter
WWF har publicerat en rapport om sillfisket i Östersjön och konstaterar att sillen hamnar hos fiskmjölsfabrikerna i Danmark. Rapporten har gjorts av forskningsföretaget RISE på beställning från WWF. Allt som står rapporten är dock välkända uppgifter och på detta vis har det varit i flera decennier. Läs mer…
Pelagiska landningar av övriga arter från svenskägda båtar 2024
Jag har skrivit inlägg om pelagisk landningar från svenskägda båtar vad det gäller, sill, skarpsill och tobis. De mest fångade arterna i det pelagiska svenska fisket. Men pelagiska båtar fångar och landar även andra arter Läs mer…
Pelagiska landningar av tobis från svenskägda fiskebåtar 2024
Pelagiska landningar av tobis från svenskägda fiskebåtar 2024. Den tredje mest fiskade arten i svenskt fiske är tobis. Den fiskas en kort period på senvåren-försommarne i Nordsjön. Allt som fångas går till fiskmjölsindustrin. Endast tre länders, Norge, Danmark och Sveriges, yrkesfiskare ägnar sig åt tobisfiske. Läs mer…
Pelagiska landningar från svenskägda fiskebåtar 2024 – sill
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
Större båtar fiskar inte mer
En stor fiskebåt kan ha en större trål och en större lastkapacitet. Det sistnämnda är främst bra för att det minskar bränsleförbrukningen då en stor båt inte behöver in i hamn lika ofta som en liten. En stor trål kan förstås fånga mer fisk i ett enda tråldrag än en liten trål. Läs mer…
Svenska landningar av tobis 2024
Det pelagiska svenska fisket ägnar sig åt att fiska fem arter. Sill, skarpsill, makrill, tobis och siklöja. Siklöja fiskas i Bottenviken av omring 30 små trålare och några garnbåtar. Sill fiskas i Norska havet, Nordsjön, Östersjön och Bottenhavet, skarpsill i Östersjön, Nordsjön och Skagerak, makrill i Nordsjön och Skagerak samt tobis i Nordsjön. Läs mer…
Svenska landningar av makrill 2024
Makrill fiskas av stora pelagiska trålare i Nordsjön och av mindre fiskebåtar med krok och garn i Skagerak och Kattegatt. De senare fiskar på kustkvoten. Läs mer…
Svenska landningar av skarpsill 2024
När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…
Svenska landningar av sill 2024
Sill är den viktigaste arten för det pelagiska svenska fisket. Det mesta av sillen fångas i Nordsjön men det fiskas också i Norska havet (NVG-sill), Östersjön och Bottenhavet. I Skagerak och Kattegatt fiskas däremot nästan ingenting på grund av att fisket vill undvika att fånga vårlekande sill från västra Östersjön då det beståndet krympt kraftigt på grund av klimatförändringar. Läs mer…
Utrotningshotad och invasiv
I Sverige är havsnejonöga (Petromyzon marinus) utrotningshotad. SLU kallar arten för Sveriges mest hotade fisk. I de stora sjöarna i USA betraktas arten som invasiv. Utrotningshotad och invasiv alltså Läs mer…
Samhällets rika vill stoppa trålfisket
Samhällets rika vill stoppa trålfisket. Det har jag skrivit förut. Nu har det bligt extra tydligt genom att en person från de rikas tankesmedja Timbro skrivit en debattartikel om saken. Läs mer…
Skaldjursterminologi – krabba, hummer, kräfta, räka och langust –
Skaldjursterminologi. Namnen på olika skaldjur på svenska är ganska enkelt och skapar väldigt lite förvirring. Visserligen kan kräfta i Sverige betyda både havskräfta (Nephrops norvegicus) och sötvattenskräfta men det är inget större bekymmer. Läs mer…
Varmare hav ger nya fiskarter
Varmare hav ger nya fiskarter. Den 18 februari rapporterade Hallands Nyheter och många andra tidningar om att kräfttrålaren VG 45 Westland fått en guldsparid i trålen. Guldsparid (Sparus aurata) som på engelska heter sea bream är en populär matfisk i Medelhavsländerna och Portugal. Läs mer…