Märkligheter i Fishsec-rapport

Ett avsnitt i rapporten handlar om felrapportering av fångster från Östersjön. Båtarna rapporterar felaktiga proportioner av sill och skarpsill samt rapporterar troligen också bifångts av skrubba som skarpsill eller sill. Det gör att beståndsbedömningarna kan bli felaktiga. Läs mer…

Allvarliga fel i Fishsec-rapport

Fishsec har gett ut en rapport om fisket av pelagiska arter. Mycket av den verkar bra och verkar innehålla korrekta fakta. Men den innehåller också mycket allvarliga felaktigheter. Speciellt gäller detta beskrivningen av den storskaliga pelagiska flottan i Sverige.Vilket är problematiskt för det betyder att det kan vara lika stora fel i andra delar av rapporten. Läs mer…

Sportfiskare sprider så mycket dumheter

Sportfiskare sprider så mycket dumheter. Speciellt sprider de just nu dumheter om lax och pelagiskt fiske. Det storskaliga pelagiska fisket i Östersjön är inriktat på att fiske skarpsill för fiskmjölsindustrin i Danmark. I det fisket fångar de också sill/strömming. Läs mer…

Minskad sjömatskonsumtion i Sverige

En rapport från forskningsinstitutet RISE, framtagen på uppdrag av Jordbruksverket, visar att svenskarnas konsumtion av sjömat har minskat. Vi är därmed längre ifrån att nå Livsmedelsverkets rekommenderade intag på 2 – 3 portioner per vecka. Läs mer…

Stiftelsen för Östersjölaxen sprider lögner

Laxen I Östersjön har problem. Det är odiskutabelt. Bestånden återhämtar sig inte trots minskat fiske. Men de förklaringar till problemen som Stiftelsen för Östersjölaxen ger består i huvudsak av lögner. Falska påståenden och påhittade så kallade sanningar.  Läs mer…

Eftersläpning i de vetenskapliga råden

De vetenskapliga råden från ICES baseras främst på tidigare års fångster. Detta leder till en eftersläpning på två-tre år och onödigt stora fluktuationer för kvoterna. Just nu kan vi se detta vad det gäller två olika bestånd. Torsken i Skagerak och sillen (strömmingen) i Bottenhavet. Läs mer…

Flytt av FN 267 Emilie till Sverige?

Den 28 maj införde Havs- och vattenmyndigheten nya regler för det pelagiska fisket. Bland annat infördes ett infiskningskrav på 25% av de innehavda fiskerättigheterna vid årets början. De nya reglerna för infiskningskravet ska gälla från 1 januari 2026. Läs mer…

Fisket i nordvästatlanten

En gång i tiden var fisket i de nordvästra delarna av Atlanten världens största fiske. Det var framförallt inriktat på torsk (Gadus morhua) men även silverkummel (Merluccius bilinearis), vit kummel (Urophycis tenuis), kolja (Melanogrammus aeglefinus), lerskädda (Hippoglossoides platessoides), vinterflundra (Pseudopleuronectes americanus, också vinterskädda) och gulskädda (Limanda ferruginea). Läs mer…

Sillen är inte rödlistad

WWF gör varje år en slags lekmannabedömning om huruvida olika fiskarter fiskas hållbart eller inte. Just i år kom WWF i Sverige och WWF i Danmark fram till att sill fiskad i Norska havet och Nordostatalten (NVG-sill eller atlantoskandisk sill) inte är hållbart fiskad samtidig som WWF i Norge slog fast att den är hållbart fiskad. Läs mer…

Baltic Waters och ICES råd för Östersjön

ICES rekommenderar i år höjningar av kvoterna för sill och skarpsill i Östersjön. Men en minskning av kvoten i Bottenhavet. Lobbyorganisationen Baltic Waters vill inte acceptera den vetenskapliga rådgivningen som underkänns av deras betalda forskare och lobbyister. Läs mer…

Fisket i Nordostatlanten

Fisket i Nordostatlanten omfattar allt fiske från Azorerna i sydväst till Portugal i sydost, Barents Hav i norr, Irminingerhavet mellan Grönland och Island såväl som fisket i Nordsjön, Skaagerak, Kattegatt och Östersjön. I detta område finns fiskenationer som Grönland, Island, Färöaarna, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU som består av en mänge fiskenationer. Läs mer…

Orimligt sillfiskestopp i Skagerak

Det finns mängder med sill i Skagerak. Det stora antalet tonfiskar som kommer till Skagerak varje år tyder på det. Men det är i pratoliken helt förbjudet att fiska sill i Skagerak. Anledningen är att det mycket svaga sillbeståndet i västra Östersjön, den så kallade rügensillen (WBSS) Läs mer…

Var är den pelagiska fiskeflottan juni 2025?

De större båtarna hittar vi för närvarande främst i Nordsjön. De fiskar troligen tobis eller sill som de landar i Thyborøn eller Skagen. Några båtar är vid Shetland vilket eventuellt tyder på att de fiskar makrill. Sill och makrill fiskas för konsumtion medan tobis fiskas för fiskmjölsindustrin. Läs mer…

Modellerna för ICES kvotråd innehåller fel

Det är en bedöming där forskaren Henrik Svedäng och jag är överens. Vi är överens om mycket annat också men sällan om fisket. Svedäng säger följande i en artikel om ICES rådgivning för Östersjön inför 2026 Läs mer…

Mer sill och skarpsill i Östersjön

ICES har presenterat sin rådgivning för nästa års (2026) fiskekvoter i Östersjön. Råden visar en fortsatt positiv utveckling för både sill/strömming och skarpsill i Östersjön men en generell trend nedåt över tid i Bottenhavet. Läs mer…

Utflyttning av trålgränsen och beredningsindustrin

Det förslag till utflyttning av trålgränsen i Östersjön som diskuteras går i helt motsatt riktning mot de politiska målen om en robust livsmedelsproduktion. Det motverkar ökade pelagiska landningar för konsumtion och ökad livsmedelsberedskap. Detta då det snarast driver på en utveckling bort från konsumtionsfiske och nationella/regionala landningar. Läs mer…