Sveriges största tidning om yrkesfiske
WWF gör varje år en slags lekmannabedömning om huruvida olika fiskarter fiskas hållbart eller inte. Just i år kom WWF i Sverige och WWF i Danmark fram till att sill fiskad i Norska havet och Nordostatalten (NVG-sill eller atlantoskandisk sill) inte är hållbart fiskad samtidig som WWF i Norge slog fast att den är hållbart fiskad. Läs mer…
ICES rekommenderar i år höjningar av kvoterna för sill och skarpsill i Östersjön. Men en minskning av kvoten i Bottenhavet. Lobbyorganisationen Baltic Waters vill inte acceptera den vetenskapliga rådgivningen som underkänns av deras betalda forskare och lobbyister. Läs mer…
Fisket i Nordostatlanten omfattar allt fiske från Azorerna i sydväst till Portugal i sydost, Barents Hav i norr, Irminingerhavet mellan Grönland och Island såväl som fisket i Nordsjön, Skaagerak, Kattegatt och Östersjön. I detta område finns fiskenationer som Grönland, Island, Färöaarna, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU som består av en mänge fiskenationer. Läs mer…
Det finns mängder med sill i Skagerak. Det stora antalet tonfiskar som kommer till Skagerak varje år tyder på det. Men det är i pratoliken helt förbjudet att fiska sill i Skagerak. Anledningen är att det mycket svaga sillbeståndet i västra Östersjön, den så kallade rügensillen (WBSS) Läs mer…
De större båtarna hittar vi för närvarande främst i Nordsjön. De fiskar troligen tobis eller sill som de landar i Thyborøn eller Skagen. Några båtar är vid Shetland vilket eventuellt tyder på att de fiskar makrill. Sill och makrill fiskas för konsumtion medan tobis fiskas för fiskmjölsindustrin. Läs mer…
Det är en bedöming där forskaren Henrik Svedäng och jag är överens. Vi är överens om mycket annat också men sällan om fisket. Svedäng säger följande i en artikel om ICES rådgivning för Östersjön inför 2026 Läs mer…
ICES har presenterat sin rådgivning för nästa års (2026) fiskekvoter i Östersjön. Råden visar en fortsatt positiv utveckling för både sill/strömming och skarpsill i Östersjön men en generell trend nedåt över tid i Bottenhavet. Läs mer…
Det förslag till utflyttning av trålgränsen i Östersjön som diskuteras går i helt motsatt riktning mot de politiska målen om en robust livsmedelsproduktion. Det motverkar ökade pelagiska landningar för konsumtion och ökad livsmedelsberedskap. Detta då det snarast driver på en utveckling bort från konsumtionsfiske och nationella/regionala landningar. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet kan delas in i lite olika segment beroende på vilken kvot de olika fiskebåtarna fiskar på och vilken sorts fiske de bedriver. Det finns åtta stora trålare som enbart fiskar på överförbara fiskerättigheter (ITQ eller TFC) Läs mer…
En generell utflyttning av trålgränsen. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har efterfrågat synpunkter på en generell utflyttning av trålgränsen för fartyg över 24 m i Östersjön. Generellt handlar det om möjligheten att trålfiska pelagiska arter. Läs mer…
Säl och skarv påverkar inte sillbestånden negativt. Det säger en forskare i en artikel på hemsidan för Stockholms universitets Östersjöcentrum. Men det är det heller ingen som påstår och när artikelförfattaren Henrik Hamrin vill bevisa påståendet länkas det till en icke-existerande artikel. Jag letar dock reda på den artikel som förmodligen avses och där nämns inte ett ord om skarv. Läs mer…
Under flera år har den svenska fiskerikontrolen kritiserats vad det gäller landningar av pelagiska arter. Andelen sill och skarpsill i de fångster som kontrollerats har ibland visat sig vara en annan än vad yrkesfiskarna uppskattat. Läs mer…
Landshövdingar, lokala politiker, miljövänner och lobbyister krävde att trålfiskegränsen i Östersjön skulle flytts ut. Havs- och vattenmyndigheten föreslog en utflyttning på försök längs en del av kusten. Politikerna på riksnivå beslutade att införa en utflyttning av trålfiskegränsen på försök under ett par år. Läs mer…
Sill har länge varit en viktig del av svensk livsmedelsförsörjning, särskilt i tider av kris och knapphet. Även idag och i framtiden har sill och annan pelagisk fisk hög potential att bidra till vår livsmedelsberedskap. Läs mer…
WWF i Sverige har satt röd flagg för makrill och NVG-sill. Samtidigt har WWF Norge satt grön flagg på exakt samma bestånd och utifrån exakt samma information och bedömningar. Det visar att WWF:s beslut till stor del är politiska och inte baserade på solid vetenskap eller vetenskapliga bedömningar. Läs mer…
I alla möjliga medier upprepas det hela tiden att sillbeståndet i Östersjön har minskat kraftigt i storlek. Men del flesta nämner inte när det skedde och på den punkten skiljer sig Uppdrag Gransknings (UG) program om östersjöfisket. Läs mer…
Sammanfattningsvis har Fiskbranschens Riksförbund svårt att se varför WWF ändrar sina bedömningar avseende NVG-sill och makrill just nu. Inget nytt har framkommit sedan den vetenskapliga rådgivningen 30 september 2024, eller för den delen sedan 4 december 2024 när WWF:s Fiskguide presenterades. Läs mer…
Cirka 100 personer som ägnar sig åt fiske på siklöja kan leva på sitt fiske. Utäver dem finns det enligt Uppdrag Granskning (UG) 49 personer som kan leva på sitt fiske längs Östersjöns kust. Läs mer…
All makrill (Scomber scombrus) och norsk vårlekande sill (NVG-sill, Clupea harengus) har fått röttljus i WWF:s fiskguide. Anledningen är flera år av överfiske, till följd av att de fiskande länderna inte kunnat komma överens om hur kvoterna ska fördelas. Läs mer…
Uppdrag Granskning hade häromdagen ett program om det pelagiska svenska fisket. Jag har redan berört några av aspekterna som tog i programmet. Dels hur mycket och vilka som fiskar och landar sill, dels att ett ITQ-system var nödvändigt. Läs mer…