Sveriges största tidning om yrkesfiske
Värdet på danska fiskeriföretags fiskerättigheter (kvoter) redovisas i bolagens årsredovisningar. Årsredovisningarna finns publicerade på virk.dk. För vissa bolag finns dock inga publicerade årsredovisningar. Det finns ingen direkt koppling (korrelation) mellan mängden fiskerättigheter och värdet på dem. Det beror på att olika fiskerättigheter Läs mer…
För att se vilka svenska fiskeriföretag som har största fiskerättigheter i Östersjön behöver vi också inkludera de som fiskar på kustkvoten i norra Östersjön, de som fiskar i Finland och de som har fiskerättigheter i Danmark. Till kustkvoten (Östersjökvoten) i Läs mer…
För att till fullo se hur mycket pelagiska fiskerättigheter svenska fiskeriföretag har i Västerhavet måste vi också titta på de fiskerättigheter som svenska företag har i Danmark och Tyskland. Det räcker inte att bara titta på de svenska fiskerättigheterna. De svenska Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har föreslagit förändringar när det gäller kontroller av fisket och provtagning. Detta då det finns stora problem för kontrollanter/provtagare att följa med ombord. De personer detta handlar om är formellt inte kontrollanter, utan det handlar om provtagning för Läs mer…
Både en 70-meters fiskebåt och en 140 meters fiskebåt är stora fiskebåtar. Mycket stora fiskebåtar. En pelagisk fiskebåt med en längd på 70 meter är på cirka 2 500 bruttoton, en båt på 140 meter närmare 10 000 bruttoton. Bruttotonnage handlar Läs mer…
I det pelagiska fisket och industrifisket är storskalighet en klar konkurrensfördel. Där gäller det att fiska så mycket som möjligt med så låg bränsleförbrukning som möjligt. Det är också viktigt med långsiktig planering så att underhåll utförs när det finns lite Läs mer…
Fisket i det de flesta länder och områden i världen är hårt reglerat. Hur mycket som får fiskas bestäms av myndigheter utifrån vetenskapliga råd. Därefter fördelas fiskemöjligheterna eller fiskerättigheterna till enskilda fiskebåtar, fiskeriföretag eller enskilda yrkesfiskare personligen. Fiskerättigheter fördelas nästan aldrig efter hur Läs mer…
EU:s fiskeriministrar (EU:s råd för jordbruk och fiske) har beslutat om nya fiskekvoter för Östersjön. Resultatet är minskade torskkvoter, något minskad kvot för skarpsill (brisling), ökad kvot för sill och rödspätta samt oförändrad kvot vad det gäller lax. Danska miljø- Läs mer…
Danska fiskeriorganisationer har enligt tidningen Fiskeritidende vänt sig direkt till danska miljö- och livsmedelsministern Eva Kjer Hansen angående ökning av skarpsillskvoten (brislingkvoten) i Nordsjön. Allt tyder nämligen på att EU:s ministerråd kommer att ge klartecken för en höjning av årets kvot, men Läs mer…
I danska vatten fiskas i huvudsak tre skaldjur, nordhavsräka (reje), hästräka (hestereje) och kräfta (jomfruhummer). Nordhavsräka och jomfruhummer (kräfta) omfattas av överförbara fiskerättigheter som en del av FKA-systemet. Nordhavsräka (i fortsättningen bara räka) fiskas av båtar speciellt utrustade med detta. Dessa fiskar i Läs mer…
Danska kvoter eller fiskerättigheter är i allmänhet individuellt överförbara och dessa är i huvudsak indelade i två grupper, IOK för det pelagiska fisket inklusive industrifisket och FKA för det demersala fisket (bottenlevande fisk). Det pelagiska fisket domineras av ett fåtal Läs mer…
På grund av de ”avslöjanden” som gjorts om Henning Kjeldsen och hans köp av kvoter via bulvaner och kvotägarföretag så har Greenpeace anmält Henning Kjeldsen till polisen. Detta enligt danska tidningen Fiskeritidende: Miljøorganisationen Greenpeace har netop politianmeldt fiskeskipper Henning Kjeldsen Läs mer…
Norska Arbeiderpartiet (Ap) har tagit fram en ny fiskeripolitik. Deras fiskeripolitiska program är dock av sådan karaktär att det i stort sett kan skrivas under av alla som är intresserade av fiske och fiskeripolitik. De undviker att ta ställning i svåra Läs mer…
Danmarks största fiskeriföretag när det gäller antal anställda, ekonomi och innehavda fiskerättigheter är en blandad skara. De allra största finns inom det pelagiska fisket (IOK). Fyra av dessa är svenskägda, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S, Gifico ApS och Fiskeriselskabet Stella Läs mer…
Flera svenska fiskeriföretag har expanderat till Danmark, exempel på det är Astrid Fiske AB och Fiskeri AB Ginneton. Andra har helt slutat med fiskeriverksamhet i Sverige, men har moderbolaget kvar, det gäller exempelvis Themis Fiskeri AB och Stella Nova Fiskeri Läs mer…
Familjen Bolt kommer ursprungligen från Nedeländerna men sen länge är bröderna Betto Bolt och Tamme Bolt etablerade som fiskare i Thyborøn på Jyllands västkust. Familjen Bolt är ägare i en fiskebåt med pelagiska fiskerättigheter via företaget Nordic Pelagic A/S, L Läs mer…
Fiskerättigheter i det pelagiska fisket i Danmark är värda stora pengar. De som äger dem har stort inflytande och finns i huvudsak på norra Jylland, men också på en liten svensk ö. Värdefullast är sill och makrill medan industriarterna skarpsill Läs mer…
Danska myndigheter har stoppat tobisfisket i två av de förvaltningsområden som Nordsjön är indelad i vad det gäller tobis. Område 1 och område 2. Detta har upprört danska fiskare, men denna upprördhet är som jag ser det helt felaktig och ganska löjlig. De Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har föreslagit att byte av tillståndshavare vad det gäller särskilda tillstånd för torskfiske i Östersjön, inom effortsystemet i Västerhavet, för kräftfiske med rist och för räkfiske borde vara enklare att byta. Hallandsfiskarna (HFPO) ställer sig negativa, även Läs mer…
MSC-märkning innebär att en organisation, Marine Stewardship Council, har bedömt att fisket bedrivs på ett hållbart sätt. Det betyder inte att fisket måste vara totalt miljövänligt, bara att det bedrivs på ett sätt som innebär att fisket ifråga inte riskerratt Läs mer…