Sveriges största tidning om yrkesfiske
Omega 3-produkter är mycket populära hälsoprodukter och kosttillskott då de innehåller nyttiga fetter. Det handlar om fiskoljeprodukter som framställs från fisk som anchoveta (Engraulis ringens), sardin (Sardina pilchardus), indisk oljesardin (Sardinella longiceps), stillahavssardin (Sardinops sagax) taggmakrill/hästmakrill (Trachurus trachurus), stillahavstaggmakrill (Trachurus Läs mer…
Läser i rapporten En näring i nationens tjänst – utveckling av fisket och fiskeriförvaltningen i Sverige, att det svenska foderfisket för framställning av fiskmjöl och fiskolja uppstod på 1950-talet. Det är inte helt korrekt och tyder på bristande historiekunskap hos Läs mer…
AB Vestkustens Olje och Guanofabrik startades som företag år 1890 med en fabrik i Oxevik, Dragsmark i Bohuslän. Det var en av 24 liknande fabriker under 1800-talets sillperiod på västkusten. Guanon (fiskmjöl egentligen) och fiskolja framställdes av sill och avfall från fiskberedningsfabriker. Att fiskmjölet, ett Läs mer…
I Fjällbackatrakten fanns en sillolje- och guanofabrik i slutet av 1800-talet. Det verkar som om den fanns på Korsö i Fjällbackaskärgården. En av delägarna var konservfabrikören Gustaf Andersson. Huvudägarna ska dock ha varit norska om det nu inte var så att det Läs mer…
AB Nitria grundades 1894 för att driva den 1893 uppförda guano- och silloljefabriken på Björnhuvudet, Öckerö. Redan 1901 avvecklades tillverkningen av fiskmjöl och fabriken stängdes. Fabriken byggdes om till societetshus med restaurang, teater och badinrättning år 1905, ett antal år efter slutet på Läs mer…
Malö olje-och guanofabrik startades 1894 med bl.a. Johan Jacob Hallgren (1823-97) på Gullholmen som delägare. Han var gift med Emilia (eller Emelie) Gerle (1929-1920). Hallgren var en handelsman från Ulricehamnn som varit aktiv i Sjuhäradsbygden. Han och hustrun flyttade till Gullholmen Läs mer…
På 1870-talet tog det för säljakt och valfångst bildade AB Ishafvet Stora Varholmen i besittning för trankokeri. De uppförde byggnader och bryggor för detta ändamål på Lilla Bockeskär vid Lilla Varholms-sundet. Bolagets fartyg Vega och Capella bedrev sill- och valfångst i Läs mer…
Guanofabrik på Lavön innanför Gullholmen som ägdes av det brittiska bolaget Kroksholm Anglo-Swedish Fish-Guano and Oil Company Ltd. Både bolaget och fabriken startades 1894. Ägare tycks ha varit en lång rad brittiska affärsmänmed två bröder Hart i spetsen: Kroksholm Anglo -Swedish Fish-Guano and Läs mer…
Långöns olje- och guanofabrik på Syd-Långö i Strömstad grundades år 1895 för att av fisk och fiskavfall tillverka lim, olja och guano samt i övrigt för att förädla och handla med fisk och fiskvaror. Delägare i fabriken var bland annat sjökapten Gustaf Läs mer…
AB Blixten grundades sannolikt i slutet av 1880-talet eller början av 1890-talet. På denna tid var huvudprodukten guano för användning till gödsel. Informationen i Lysekils detaljplan för Norra Grundsund är felaktig. Silloljan var en biprodukt som främst användes i produktion av Läs mer…
Fabriken anlades i Spjösviks hamn på Lysehalvön en bit ifrån Lysekil år 1892 och följdes av omedelbara klagomål på den vidriga lukten. Klagomål som i stort sett alltid följde i guanofabrikernas spår: Olägenhet af fabrik eller annan näring på arbetare Läs mer…
Vid mitten av 1800-talet kom Jacob Johansson (1821-82), som då var ägare av Bassholmen invid Bokenäset och Skaftö, att bli en storredare med intressen i flera segelfartyg. Han satsade också på skeppsbyggnad. När han dog ärvdes gården och ön av Läs mer…
Källvikens Salteri samt Olje- och Guanofabrik påbörjades efter midsommar 1882 och stod i huvudsak färdig till höstfisket samma år. Huvudbyggnaden var ett tvåvånings trähus som på sydsidan hade en tillbyggnad med oljereservoarer och på nordsidan magasin för guano. I Bokenäs Läs mer…
1877 var det återigen dags för en sillperiod i Bohuslän. Detta innebar att det återigen byggdes en rad industrianläggningar längs Bohuskusten. Dock inte lika många som under den stora sillperioden på 1700-talet. Under åren fram till 1897 byggdes 24 guanofabriker Läs mer…
På 1800-talet började också bönder använda fiskrens från sillfabriker och avfallet från silloljefabrikerna till gödsel. Kring 1830 kom också upptäckten att guano (fågelspillning från sjöfåglar) kunde användas till gödsel. Då detta ju bestod av rester från den fisk som sjöfåglarna ätit Läs mer…