Överfiske är knappast problemet för ålgräsängarna

Ålgräsängarna i grunda svenska vatten på Bohuskusten fortsätter försvinna i samma takt som tidigare. Sen 1980-talet hade 62% av ålgräsängarna i Bohuslän försvunnit fram till 2004 och värst var det i Kungälv där 87% försvunnit. I Stenungsund hade då bara 13% försvunnit. Läs mer…

Östersjön kan räddas genom nya metoder

I en tvärvetenskaplig studie ger fyra europeiska forskare sin bild av det aktuella läget i Östersjön och pekar på de fem viktigaste problemen för områdets miljöförvaltning. Forskargruppen menar att om ansvariga myndigheter och organisationer kombinerade naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga metoder finns goda Läs mer…

Att det skulle var högt fisketryck på torsken i Östersjön är inte sant

Det finns problem med torskbestånden i Östersjön. De är för små på flera sätt. bestånden är svaga och små och de enskilda torskarna är små och ynkliga. Att det skulle bero på hårt fisketryck är däremot bara dumheter. I många Läs mer…

Stora förluster av ålgräs trots minskad övergödning

Redan år 2000 visade undersökningar att mer än 60 procent av ålgräset i Bohuslän har försvunnit sedan 1980-talet. Forskarna uppskattar att ca 12 500 hektar ålgräs försvunnit, vilket motsvarar en yta nästan lika stor som Tjörn. Förlusterna av ålgräs är Läs mer…

Rovfisk kan motverka övergödningsproblem

Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre i Östersjön, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en ny studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal Läs mer…

Artdatabankens rödlista, havet och fisket

Sveriges havsmiljö varierar från rent marina förhållanden i Skagerrak till nästan sötvattenslika förhållanden i Bottenviken, med Östersjöns bräckta vatten som ett mellanting. Variationen i både djup och bottentyp, från hårda bottnar till mjuka ler-, sand- och grusbottnar, gör att det finns Läs mer…

Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet

Runt år 1888 hade man redan börjat märka av vissa förändringar i havsmiljön. Åtgärder sattes in för att motverka den negativa trenden. Men tyvärr blev det inte bättre, utan i det stora hela betydligt sämre. Stora bestånd av ålgräs, ostron Läs mer…

Utbildade bönder ger friskare hav

Forskare vid AgriFoods Economics Centre har utvärderat programmet ”Greppa näringen” som erbjuder rådgivning till lantbrukare. Studien visar att råden är effektiva och ger minskat kväveläckage i svenska vatten, bättre skördar och högre förädlingsvärden. Greppa näringen är ett ambitiöst rådgivningsprogram som Läs mer…

Göteborgs hamn och ålgräset

Ålgräsängar är sådana där grunda strandvikar som är fulla med sjögräs. Så som det såg längs alla stränder från Stenungsund och söderut när jag var liten. Det stora hotet mot ålgräsängar och problemet är övergödning följt av exploatering av kusten för hamnar Läs mer…

Musselodling bidrar till att förbättra havsmiljön

Under rätta förhållanden kan musselodling förbättra vattenkvaliteten i övergödda områden i havet. Ny forskning kan bidra till att utveckla musselindustrin och medverka till bättre åtgärdsprogram för skötsel av övergödda, kustnära områden. I en forskningsavhandling har marinbiologen Per Bergström undersökt musselodling Läs mer…

Torsken i Östersjön är inte överfiskad

Ändå påstår miljöorganisationer det stup i kvarten. Greenpeace förra veckan i sin kommentar om den nye fiskeriministern i Sverige och Oceana denna vecka i en kommentar om EU-förhandlingarna om kvoter i Östersjön och den svenske fiskeriministern Sven-Erik Bucht. Problemet med torsken Läs mer…

Miljörörelserna och fisket

Fiskare är i allmänhet negativt inställda till miljöorganisationer. Anledningen är att fiskarna ofta anser sig vara utsatta för en orättfärdig kritik och att miljöorganisationer ofta har en totalt felaktig bild av hur yrkesmässigt fiske bedrivs. När det gäller det senare Läs mer…

Halverade torskkvoter i Östersjön är ingen katastrof

Inte för yrkesfiskare i alla fall. Inte för torsken heller. Läget för torsken är däremot dåligt, halverade kvoter är därför sannolikt bra. Under flera år har torskkvoten i Östersjön inte tagits upp. Bara hälften av den kvot som yrkesfiskarna fått Läs mer…

Nya ämnen, uttorkade havsörnsägg och syrefria bottnar oroar

Idag publicerades rapporten ”Havet 2013/2014” som visar på en utveckling med både glädjeämnen och orosmoln. Rapporten presenterades på konferensen Havs- och vattenforum. Kvaliteten på vattnet i Västerhavet har blivit bättre och blåstången i Östersjön är på väg tillbaka. Samtidigt har bestånden Läs mer…

Tio gånger mer död botten i Östersjön

Östersjön har världens största yta av syrefattiga havsbottnar orsakade av människan. Forskare från bland annat Lunds universitet kan i en studie konstatera att de döda havsbottnarnas storlek har ökat tiofaldigt under de senaste 115 åren. Ett internationellt forskarlag rapporterar nu Läs mer…

Syrebristen ett fortsatt hot mot torsken i Östersjön

Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön ligger fortfarande på rekordhöga nivåer. Det visar de mätningar som SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, gjort under hösten. –  Det är allvarligt eftersom syrebristen är ett av de viktigaste måtten på hur Östersjön Läs mer…

Säl, torsk, skarpsill och sillgrissla – komplicerade samband i Östersjön

Enligt det senaste numret av tidskriften Forskning & Framsteg så finns ett komplicerat samband mellan säl, torsk, skarpsill och sillgrisslor i Östersjön. Ett samband där balansen förstörts genom övergödning och överfiske av torsken: Det finns indikationer på att torsken i Östersjön kan Läs mer…