Många båtaffärer under vintern – Carmona har blivit litauisk

Många båtaffärer under vintern har ägt rum och flera fiskebåtar har bytt ägare, namn och nummer. Åter andra har skrotats. Det mest spektakulära är att den stora pelagiska trålaren GG 330 Carmona fått litauisk flagg. Läs mer…

Fem båtar i Fiskebäck – tre systrar och två som ser likadana ut

Av de fem båtar som nu ligger i Fiskebäck och som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så verkar två stycken bygga på samma konstruktion, S 206 Ahlma West och GG 505 Lövön. S 206 Ahlma West är dock något större. Läs mer…

Sveriges största fiskebåtar 2024

Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…

Svenska båtars landningar av makrill i Norge 2023

Sverige har en liten makrillkvot och svenskägda båtar i Danmark har också förhållandevis små fiskerättigheter för makrill. En del av makrillen landas i Norge som betalat mer för markillen än de flesta andra länder under 2023. Läs mer…

Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Carmona

Företaget äger två pelagiska trålare, GG 330 Carmona och GG 778 Lövön. GG 778 Lövön har under detta år bytts ut mot en äldre och mindre båt än den som företaget hade tidigare. Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för industrifisk 2023

Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…

Svenska pelagiska fiskerättigheter i Västerhavet 2023

Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…

Svenska pelagiska fiskerättigheter i Östersjön 2023

Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…

Pelagiskt konsumtionsfiske i Västerhavet 2022

Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…

Båtarna som fiskade mest i Västerhavet 2022

Västerhavet innefattar i detta sammanhang Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak och Kattegatt. Det är där svenska fiskare fiskar det mest av den fisk och de skaldjur de fångar. Detta om vi också räknar danskägda och tyskägda båtar som ägs av svenska yrkesfiskare. Läs mer…

Carmona – utan verksamhet i Danmark

Båt GG 330 Carmona AB är ett fiskeriföretag baserat på Dyrön söder om Tjörn. Företaget har dotterbolaget GG 350 Liz. Dessutom är bolaget hälftendelägare i PFG Hamn AB med Lövön AB som ägare av den andra hälften. Ägare av Båt GG 330 Carmona AB är Anders Gustafsson och hans två söner Fredrik Gustafsson och Erik Gustafsson. Läs mer…

Största svenskflaggade fiskebåtarna genom tiderna

När det gäller de största svenskflaggade båtarna genom tiderna så är den största en båt som användes som frakt, depå- och fabriksfartyg i Islandsfisket 1934, GG 324 Mexicano. Även LL 230 Dux på 12:e plats hade ett liknande användning område. Den användes som moderfartyg i Islandsfisket åren 1935-1938. Läs mer…

De största svenskägda fiskebåtarna 2022

De största svenskägda fiskebåtarna har inte svenska flagg. De har litauisk och dansk flagg. Den första svenskflaggade båten finns på 5:e plats. Ägare av Baltlanta UAB som äger de två största båtarna är Magnus Roth. Han är en svensk affärsman som idag bor i Norge och tidigare varit verksam i Ryssland och Hong Kong. Hans båtar sköts av de nederländska företaget Parlevliet & van der Plas BV. Läs mer…

Fiskerättigheter i det pelagiska fisket 2022

Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…

Carmona har köpt GG 778 Lövön

Enligt uppgifter på skeppsmäklaren Eos hemsida så har rönnängsbåten GG 778 Lövön sålts till dyröföretaget Båt GG 330 Carmona AB. Det betyder i så fall att Båt GG 330 Carmona AB har två stora pelagiska trålare. Dels den nyligen klara nybyggda GG 330 Carmona Läs mer…

Dop av GG 330 Carmona

Igår döptes GG 330 Carmona vid en tillställning på Ö-varvet på Öckerö. Det var en fin tillställning i strålande väder och huvuddelen av den svenska fiskeribranschen var där. Många sågs bara för några dagar sen på Donsö för Donsö Fishing Meet. Läs mer…

Sveriges största fiskehamn

Sveriges största fiskehamn ligger inte i Sverige utan i Danmark. Skagen. Det är i praktiken hemmahamn för flest stora svenska och svenskägda fiskebåtar samtidigt som det är den största landningshamnen för svenskfångad fisk (fångad av svenskflaggade båtar), Läs mer…

Sveriges största fiskebåtar 2022

Listan över de största fiskebåtarna med svensk flagg har ändrat sig något förra året. Den nya GG 64 Astrid Marie har dock levererats så tonnaget är mer exakt i denna lista än i listan över de största båtarna 2021. Samtidigt har GG 203 Ginneton sålts och den nya är långt ifrån klar. Läs mer…