Sveriges största tidning om yrkesfiske
Med varmare vatten flyttar sig många arter norrut. Det har gjort att kummel blivit vanligare i svenska vatten och att ansjovis och sardiner blivit vanligare i Nordsjön. Det leder också till att existerande fiskareterblir mindre i storlek som strömming/sill i Östersjön och kanske också sik. Läs mer…
Henrik Svedäng har just presenterat en rapport om ålen i Östersjön, Västerhavet och Nordsjön som bygger på trålundersökningar från 1991 till 2024. Rapporten bekräftar det vi redan vet. Läs mer…
DN har publicerat en artikel som inte är något annat än rena fantasier om grön el och laxodling. Det är teoretiskt möjligt att odla lax i en vindkraftspark vilket några norska vindkraftsinvesterare och laxodlare kunnat visa när det gäller vindkraftsparken Mareld. Läs mer…
Folk har en mängd fördomar om yrkesfiske. De beror i allmänhet på okunskap. Men samtidigt förstärks dessa fördomar av att forskare, politiker, miljöaktivister, lobbyister, sportfiskare och journalister ständigt för fram felaktigheter om fiske. Läs mer…
Just nu pågår ett pilotförsök i Gullmaren där SLU följer havskräftors rörelser med hjälp av små ljudsändare. För att skydda mätutrustningen och få tillförlitliga resultat ber SLU fritidsfiskare att undvika burfiske i området. De ska dessutom höra av sig om en märkt kräfta skulle fångas. Läs mer…
Under april åtalades norsk yrkesfiskare för brott mot fiskelagen. Detta efter att ha landat 960 kg räka i Smögen utan giltigt tillstånd från svenska myndigheter, dvs Havs och vattenmyndigheten. Läs mer…
De vetenskapliga råden från ICES baseras främst på tidigare års fångster. Detta leder till en eftersläpning på två-tre år och onödigt stora fluktuationer för kvoterna. Just nu kan vi se detta vad det gäller två olika bestånd. Torsken i Skagerak och sillen (strömmingen) i Bottenhavet. Läs mer…
Trots fluktuationer i beståndsstorlekar är bilden relativt stabil jämfört med råden för 2025. Praktiskt taget alla bestånd ligger inom säkra biologiska gränser. Detta är kärnan i de vetenskapliga råden för fisket i Nordsjön och Skagerak från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Läs mer…
Fisket i Nordostatlanten omfattar allt fiske från Azorerna i sydväst till Portugal i sydost, Barents Hav i norr, Irminingerhavet mellan Grönland och Island såväl som fisket i Nordsjön, Skaagerak, Kattegatt och Östersjön. I detta område finns fiskenationer som Grönland, Island, Färöaarna, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU som består av en mänge fiskenationer. Läs mer…
Det finns mängder med sill i Skagerak. Det stora antalet tonfiskar som kommer till Skagerak varje år tyder på det. Men det är i pratoliken helt förbjudet att fiska sill i Skagerak. Anledningen är att det mycket svaga sillbeståndet i västra Östersjön, den så kallade rügensillen (WBSS) Läs mer…
Anna-Maria Carnhede skriver i en artikel i ETC en kritik av miljöminister Romina Pourmokhtari att det inte finns någon lag om förbud mot bottentrålning i marina skyddsområden. I artikeln upprepar de dessutom samma nonsens som Fanny Jönsson skrev i en usel ledartikel i Aftonbladet. Läs mer…
De större båtarna hittar vi för närvarande främst i Nordsjön. De fiskar troligen tobis eller sill som de landar i Thyborøn eller Skagen. Några båtar är vid Shetland vilket eventuellt tyder på att de fiskar makrill. Sill och makrill fiskas för konsumtion medan tobis fiskas för fiskmjölsindustrin. Läs mer…
Den 21 maj kom EU, Norge och Storbritannien överens om ett trepartsavtal för skarpsillskvoten i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt för perioden 1 juli 2025 till 30 juni 2026. Läs mer…
Fanny Jönsson skriver ledare i Aftonbladet. Hon är monumentalt okunnig om fiske och havsmiljö. Ändå skriver hon om ämnet och tycker till. Där har hon en mängd åsikter om bottentrålning. Hon lyckas med konststycker att i stort sett inte få en enda sak rätt. Läs mer…
8+fjordar, Göteborgs universitet och SLU har tillsammans drivit ett havsöringsprojekt vid ålgräsängar i Hakefjorden under våren. I de bottengarn de använt för att fånga havsöringar för märkning har de också fått en hel del annan fisk. Läs mer…
Ett beslut att vitesförelägga ett bolag att följa villkor i ett beslut har ansetts sakna författningsstöd. Ett bolag, Bohus Havsbruk, bedriver musselodlingar med stöd av tillstånd som innehåller vissa villkor för verksamheten. Läs mer…
Göteborgs tingsrätt har meddelat dom i fem mål som rört återkrav av stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden. Tingsrätten har ålagt vattenbruksbolaget Bohus Havsbruk att betala tillbaka drygt 14 miljoner kronor till staten. Läs mer…
I tidningen Altinget skriver Peter Ronelöv Olsson som det regelverk som styr det svenska fisket. Han menar att det är alldeles för detaljerat, motsägelsfullt och direkt kontraproduktivt om vi vill ha en svensk livsmedelsproduktion av fisk Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan april 2025? I stort sett alla stora pelagiska fiskebåtar ligger i hamn. Flera av dem lossar förmodligen fångsten. En del underhålls och görs i ordning. Läs mer…
Uppdrag Granskning hade häromdagen ett program om det pelagiska svenska fisket. Jag har redan berört några av aspekterna som tog i programmet. Dels hur mycket och vilka som fiskar och landar sill, dels att ett ITQ-system var nödvändigt. Läs mer…