Sveriges största tidning om yrkesfiske
Mer sej och marulk. Mindre torsk och kummel. Oförändrad nivå för havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar kommit överens om kvoterna för Västerhavet under 2025.Överenskommelsen om 2025 års fiskekvoter träffades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 9 – 10 december. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Läs mer…
Liegruppen AS är ett norskt företag som består av tre grenar. Det är pelagisk fiskeriverksamhet, fastigheter och bilhandel updelad på fem olika dotterbolag, Liegruppen Fiskeri AS, Liegruppen Eiendom AS, Lieco Auto AS, Liaskjærshallen AS och Libasbruket AS. Läs mer…
Halstensen är ett av många fiskeriföretag i Austevolls kommun i västra Norge. Huvudkontoret finns i den lilla orten Bekkjarvik där också flera andra fiskeriföretag hör hemma. Läs mer…
Hardhaus AS är ett av Norges större pelagiska fiskeriföretag. Företagets huvudkontor finns i Bekkjarvik i Austevolls kommun. Företaget har en mängd aktieägare vara de flesta tillhör familjen Møgster och äger aktierna via personliga holdingbolag. Läs mer…
Per Magne Eggesbø är via företaget PME AS majoritetsägare i fiskeriföretagen Eros AS med 51% av aktierna som i sin tur är majoritetsägare i Ramoen AS med 65% av aktiekapital och röster. Läs mer…
Austevoll Seafood är Nordens största fiskeriföretag. Det är dessutom även ett av världens största fiskeriföretag och ett av världens största pelagiska fiskeriföretag. Huvudkontoret finns i Storebø som är huvudort i Austevoll kommune. Företaget bedriver sen i somras inte längre något pelagiskt fiske i Norge. Läs mer…
En ny studie har kartlagt nyckelaktörer inom global omlastning av fisk och ökar transparensen kring fisket! Kylfartyg beskrivs ofta som svaga länkar i spårbarheten för fisken vi äter. Ägarna till alla globalt använda omlastningsfartyg, vilka flaggor de seglar under och vilka fiskefartyg de omlastar ifrån har kartlagts ordentligt för första gången. Läs mer…
Kvotråden för Nordatlanten innebär en minskning för makrill och kolmule (blåvitling). Internationella havsforskningsrådet (ICES) har presenterat sitt kvotråd för norsk vårlekande sill (NVG-sill), kolmule, makrill och västlig hästmakrill (taggmakrill) för 2025. Brist på internationella överenskommelser och fiske över ICES råd, dvs mer än vad som anses hållbart, är ett problem både för makrill, NVG-sill och kolmule. Läs mer…
Jag har tidigare publicerat bilder på vadbåtar som väntar på makrill och på backebåtar i och runt Ålesund. Jag gick också förbi fiskhamnen där det låg ytterligare några fiskebåtar. Detta är bilder på de båtar som låg där vid det aktuella tillfället. Läs mer…
Backebåtar i Ålesundsområdet. Backebåtar eller långrevsbåtar är nåt som i praktiken inte längre finns i Sverige. En gång i tiden var de vanliga i mellersta Bohuslän och på Listerlandet. I Bohuslän användes de till långafiske långt ut i Nordsjön och Nordatlanten. På Listerlandet användes till laxfisk och torskfiske. Läs mer…
Snörpvadsbåtar i Ålesund. Jag var för nån vecka sen på besök i Ålesund. Där låg bland annat en lång rad snörpvadsbåtar från Nordlandet vid en av stadens kajer. De flesta från Troms fylke. Läs mer…
Erik Hansson på Natursidan har skrivit en artikel om problemen för laxen. I den påstår han att industrifisket är hotet mot laxbestånden. Det är bara dumheter. Faktiskt ren lögn. Idag utgör inte det kommersiella fisket av lax nåt hot mot laxen. Industrifiske är inget hot mot laxen. Läs mer…
De så kallade kustländerna verkar fortfarande inte kunna nå en överenskommelse om fördelningen av makrill, kolmule (blåvitling) och NVG-sill (atlantoskandisk sill), ens efter flera förhandlingsrundor, rapporterar det färöiska mediet KvF. Kustländerna i detta fall är Färöarna, Grönland, Island, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU. Resultatet är överfiske i Nordatlanten. Läs mer…
Östersjöcentrum bekräftar det jag skrivit om sillen i Östersjön i en analys som de nyss publicerat. Nämligen det faktum att den går till fiskmjöl som blir en del av fodret till laxodlingarna i Norge. Det finns inget konstigt med det. Läs mer…
Sverige har idag endast kapacitet att bereda en bråkdel av den pelagiska fisk som fångas av svenska yrkesfiskare. I förhållande till svenska fångstkvoter för sill och skarpsill uppgår tillgänglig kapacitet till ungefär 25 procent. Det finns därför planer på en ny fiskhamn i Kungshamn. Läs mer…
I det preliminära kvotrådet för tobis i norska vatten rekommenderar norska Havforskningsinstituttet att fångsten inte får överstiga 19 000 ton. Om rådet står sig blir det den lägsta tobiskvoten på 10 år. Läs mer…
Norges fiskeflotta är mycket större än vad något annat land i Norden har. I Europa är det endast Frankrike, Spanien och Ryssland som har fiskeflottor i samma storlek. Därför finns det flera listor över de största fiskebåtarna i Norge. Läs mer…
I stort sett är det samma fiskbåtar på denna lista som det var förra gången jag gjorde en lista på det största isländska fiskebåtarna vilket var år 2022. Som vanligt dominerar ett antal storföretag ägandet av fiskebåtar på Island. Läs mer…
Enligt en dom i EU-domstolen är det olagligt att sätta kvoter som medför överfiske. Överfiske är när det fiskas mer än vad som anses vara hållbart. Domen rör ett fall på Irland där kvoter regelmässigt satts högre än vad rådgivningen ansett vara hållbart. Läs mer…
Greenpeace påstår i en rapport, Blue Empire, att de norska laxodlingarna orsakar svält i Västafrika. Framförallt använder de Mauretanien som exempel. Fiskolja och fiskmjöl ingår som en minoritetsingrediens i det foder som odlad lax får. Läs mer…