Sveriges största tidning om yrkesfiske
När det gäller fiskerättigheter för makrill dominerar samma båtar som också dominerar när det gäller innehav av fiskerättigheter för NVG-sill (atlantoskandisk sill) och blåvitling (kolmule). Makrill fiskas med flyttrål eller snörpvad i Nordsjön och Nordatlanten. 4 företag innehar 80,2% av fiskerättigheterna. Svenskägda båtar har 31,2%. Läs mer…
De stora svenska fiskebåtarna fiskar i vissa fall huvudsakligen för konsumtion. Det som lobbyisten Konrad Stralka säger i tidningen ETC är alltså inte helt korrekt. All sill och makrill som fiskas i Nordatlanten och Nordsjön går till konsumtion. Det är i stort sett bara stora båtar som fiskar där. Och det fiskas lika mycket sill där som i Östersjön. Läs mer…
Mer strömming till konsumtion är rubriken på en artikel i Svenska Fiskeritidskrifts första nummer på 60 år. Artikeln är skriven av Rolf Gydemo och tillsammans med ett par andra artiklar som sill i Östersjön är det de artiklar som för mig är det mesta intressanta i tidningen. Läs mer…
– Vi kan flytta ut trålgränsen för att se till att vi gynnar det småskaliga, kustnära fisket. Vi kan också ställa krav på att den fisken som fångas på de svenska kvoterna ska levereras till svenska hamnar Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i april 2026? De stora båtarna befinner sig lite överallt och tobisfisket tycks inte ha kommit igång ännu då bara två båtar befinner sig på Dogger bank i Nordsjön. Många av de större båtarna ligger fortfarande still i hamn. De som ligger norr om Skottland borde rimligtvis ägna sig åt makrillfiske. I Bottenhavet fiskas sill (strömming) och de stora båtarna i Östersjön fiskar skarpsill. Läs mer…
Dirty Dozen är en miljörörelsekampanj mot stora fiskebåtar som miljöaktivister anser fiskar för mycket och på fel sätt. Det är 12 stora trålare som tillhör tre olika nederländska företag, Läs mer…
Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…
Baltic Waters är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmare och deras intressen. De vilseleder ständigt om utvecklingen för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Grundläggande i vilseledningen är främst två saker. Det börjar sina jämförelser på 1980-talet och slår samman tre sillbestånd som förvaltas separat och utvecklas separat. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i mars 2026? Nästan alla pelagiska svenska fiskebåtar ligger i hamn. Det är snart dags för tobisfisket i Nordsjön och fisket av sill för matjes, också det i Nordsjön. Läs mer…
Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas och ingen påstår heller det. Fast propaganda- och lobbyorganisationen för de rika stockholmarnas intressen, Baltic Waters, påstår att det finns de som hävdar det. Det finns inte i verkligheten. Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
Precis som när det gäller brisling (skarpsill) så är koncentrationen av fisket av tobis på ett fåtal företag inte lika stor som när det gäller sill och makrill. Men precis som för brisling dominerar de svenska yrkesfiskarna. Faktiskt ännu mer än när det gäller brisling. Läs mer…
När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…
Fisket av blåvitling (kolmule), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är i Danmark enbart ett fiske för fiskmjölsimdustrin, ett så kallat industrifiske. I en del andra länder som Färöarna, Tyskland och Nederländerna förekommer också ett konsumtionsfiske. Läs mer…
Det danska fisket av makrill domineras av samma sex företag och samma båtar som också dominerar sillfisket. Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S, Asbjørn A/S, Beinur A/S, Cattleya A/S och Themis Fiskeri A/S. Läs mer…
6 fiskerikoncerner dominerar fisket av sill som i huvudsak sker i Nordsjön och för konsumtion. De sex företagen är Asbjørn A/S, Beinur A/S, Rederiet Isafold A/S, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S och Cattleya A/S. Läs mer…
ICES rekommenderar inget fiske alls i tobisområde 3 medan de rekommenderar en kvot på 1 202 ton i område 2 och en kvot på max 95 451 ton i område 1. Det sistnämnda är en ökning jämfört med förra året då det var 72 997 ton. Rådet i område 3 är exakt samma som det var förra året. Rådet i område 2 innebär en kraftig minskning från rådet 2025 som var max 39 159 ton. Läs mer…
GG 173 Grace byggdes år 2000 i Skillinge som GG 173 Vingafjord för Jonas Abrahamsson på Hönö. skrovett byggdes på Rönnängs varv (senare Tjörnvarvet). Som nybyggd på 173 bruttoton med en längd på 18,49 meter, en bredd på 6,57 m och ett djupgående på 2,71 m. Huvudmotor var en diesel på 353 kW medan hjälpmotorn var på 52 kW. Läs mer…
FIN-1151-T Glomskär byggdes som FN 390 Heidi Sanne på Strandby Skibsverft I/S år 1983. Var som nybyggda på 240 bruttoton med en längd på 30,46 meter och en bredd på 7,50 m. Utrustad med en B&W Alpha diesel på 685kW som huvudmotor. Hemmhamn var Strandby och ägare var Jerry Verner Godtlebsen. Läs mer…
FN 267 Emilie byggdes 2017 på Jobi Værft A/S i Strandby. Skrovet byggdes i Gdynia, Polen. Trålaren var på 203 bruttoton som nybyggd och det är den än. Längden är 23,95 m och bredden 7,2 meter. Läs mer…