Orimlig kampanj mot Dirty Dozen
Dirty Dozen är en miljörörelsekampanj mot stora fiskebåtar som miljöaktivister anser fiskar för mycket och på fel sätt. Det är 12 stora trålare som tillhör tre olika nederländska företag, Läs mer…
Kategori: Pelagiskt fiske
Utan industrifiske inget pelagiskt konsumtionsfiske
Miljöpartiet vill förbjuda industrifiske. Industrifiske är när fiskebåtar levererar fångsten till fiskmjölsfabriker. Den fisk som landas till fiskmjölsindustrin i det svenska fisket är pelagisk fisk som sill, skarpsill, makrill och tobis. Läs mer…
Hur Baltic Waters vilseleder om sillen i Östersjön
Baltic Waters är en lobbyorganisation som främst företräder rika stockholmare och deras intressen. De vilseleder ständigt om utvecklingen för sillbestånden i Östersjön och Bottenhavet. Grundläggande i vilseledningen är främst två saker. Det börjar sina jämförelser på 1980-talet och slår samman tre sillbestånd som förvaltas separat och utvecklas separat. Läs mer…
Var är den pelagiska fiskeflottan i mars 2026?
Var är den pelagiska fiskeflottan i mars 2026? Nästan alla pelagiska svenska fiskebåtar ligger i hamn. Det är snart dags för tobisfisket i Nordsjön och fisket av sill för matjes, också det i Nordsjön. Läs mer…
Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas
Sill från Östersjön är inte för giftig för att ätas och ingen påstår heller det. Fast propaganda- och lobbyorganisationen för de rika stockholmarnas intressen, Baltic Waters, påstår att det finns de som hävdar det. Det finns inte i verkligheten. Läs mer…
Svenska fiskare och det danska pelagiska fisket
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
Danska landningar av tobis och sperling 2025
Precis som när det gäller brisling (skarpsill) så är koncentrationen av fisket av tobis på ett fåtal företag inte lika stor som när det gäller sill och makrill. Men precis som för brisling dominerar de svenska yrkesfiskarna. Faktiskt ännu mer än när det gäller brisling. Läs mer…
Danska landningar av brisling 2025
När det gäller fisket av brisling som heter skarpsill på svenska är koncentrationen till några få företag inte alls så tydlig som när det gäller sill- och makrillfiske för konsumtion. Läs mer…
Danska landningar av blåvitling, hästmakrill och havgalt 2025
Fisket av blåvitling (kolmule), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är i Danmark enbart ett fiske för fiskmjölsimdustrin, ett så kallat industrifiske. I en del andra länder som Färöarna, Tyskland och Nederländerna förekommer också ett konsumtionsfiske. Läs mer…
Danska landningar av makrill 2025
Det danska fisket av makrill domineras av samma sex företag och samma båtar som också dominerar sillfisket. Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S, Asbjørn A/S, Beinur A/S, Cattleya A/S och Themis Fiskeri A/S. Läs mer…
Danska landningar av sill 2025
6 fiskerikoncerner dominerar fisket av sill som i huvudsak sker i Nordsjön och för konsumtion. De sex företagen är Asbjørn A/S, Beinur A/S, Rederiet Isafold A/S, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S och Cattleya A/S. Läs mer…
Tobisrådgivningen för Nordsjön 2026
ICES rekommenderar inget fiske alls i tobisområde 3 medan de rekommenderar en kvot på 1 202 ton i område 2 och en kvot på max 95 451 ton i område 1. Det sistnämnda är en ökning jämfört med förra året då det var 72 997 ton. Rådet i område 3 är exakt samma som det var förra året. Rådet i område 2 innebär en kraftig minskning från rådet 2025 som var max 39 159 ton. Läs mer…
Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 173 Grace
GG 173 Grace byggdes år 2000 i Skillinge som GG 173 Vingafjord för Jonas Abrahamsson på Hönö. skrovett byggdes på Rönnängs varv (senare Tjörnvarvet). Som nybyggd på 173 bruttoton med en längd på 18,49 meter, en bredd på 6,57 m och ett djupgående på 2,71 m. Huvudmotor var en diesel på 353 kW medan hjälpmotorn var på 52 kW. Läs mer…
Mindre pelagiska fiskebåtar – FIN-1151-T Glomskär
FIN-1151-T Glomskär byggdes som FN 390 Heidi Sanne på Strandby Skibsverft I/S år 1983. Var som nybyggda på 240 bruttoton med en längd på 30,46 meter och en bredd på 7,50 m. Utrustad med en B&W Alpha diesel på 685kW som huvudmotor. Hemmhamn var Strandby och ägare var Jerry Verner Godtlebsen. Läs mer…
Mindre pelagiska fiskebåtar – FN 267 Emilie
FN 267 Emilie byggdes 2017 på Jobi Værft A/S i Strandby. Skrovet byggdes i Gdynia, Polen. Trålaren var på 203 bruttoton som nybyggd och det är den än. Längden är 23,95 m och bredden 7,2 meter. Läs mer…
Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 850 Odeskär
GG 850 Odeskär byggdes som GG 715 Ekefjord på Nya Marstrandsverken AB år 1967. Vi leveransen var båten nästan ett år försenad. beställare och köpare var Otto Jogenfeldt, hans son Sten-Åke Jogenfeldt och Kenny Gustafsson från Åstol. Läs mer…
Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 204 Tor-ön
GG 204 Tor-ön byggdes 1977 på Szczecin (Stettin) Ship Repair Yard Gryfia som Hagaleitid för ägare på Färöarna (förmodligen i Leirvik). Detta namn behöll den till 1979 då den blev Nipan, troligen med hemmahamn i Toftir på Färöarna. Läs mer…
Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 39 Rossö
Skrovet för GG 39 Rossö byggdes på Specialmontage i Huddinge AB. Färdigutrustades på Ö-varvet på Öckerö för Fiskebåten Rossö HB (Sterner Lundgren och Folke Olausson) år 1995. Trålaren var på 116 bruttoton när den levererades. Läs mer…
Mindre pelagiska fiskebåtar – GG 840 Svanen
GG 840 Svanen byggdes på Westers Mekaniska Verkstad i Jordfall vid Gullmaren. Idag har företaget flyttat till en plats i närheten av Oxevik längre ut på Bokenäset. Beställare var Jan Larsson och hans två söner Stefan Larsson och Roger Larsson på Rörö. Läs mer…
Mindre pelagiska fiskebåtar – VY 33 Britton
VY 33 Britton byggdes av Bruces Nya Mekaniska Verkstad i Landskrona för Elling & Ejsing A/S Maskinverkstad i Hirtshals, Danmark för Ivar Fredriksen på Bornholm. Levererad den 23 januari 1985 för 6,3 miljoner danska kronor med namnet R 169 Grete Mars. Var vid leveransen 21 meter lång och med ett bruttotonnage på 113 ton med en Caterpillar-motor på 353 hk (260 kW). Läs mer…