De östtyska fiskebåtarna

Åren 1961 och 1962 byggdes 15 sidotrålare för svenska beställare på VEB Ernst Thälman-Werft, Brandenburg i DDR (Östtyskland). Många av båtarna slututrustades vid andra varv som VEB Volkswerft Stralsund och J.W. Bergs på Hälsö. Varvet i Brandenburg var därför i Läs mer…

Utkastproblematiken och kräftfisket

I Havs- och vattenmyndighetens (HaV) utvärdering av systemet med årliga demersala fiskemöjligheter konstateras att rapporteringen av utkast länge har varit bristfällig och det ser inte ut att ha förbättrats genom införande av landningsskyldighet (utkastförbud). Dessutom konstateras att dålig lönsamhet och Läs mer…

Hur mycket fisk och räka landar de svenska kräfttrålarna?

Totalt var det 262 båtar som landade kräfta år 2019. Av dessa var det 29 stycken som landade över 20 ton. De flesta av de båtarna är trålare. 24 burfiskebåtar landade mer än 6 ton och totalt 60 trålare landade Läs mer…

Det danska och svenska fisket av jomfruhummer (kräfta)

När det danska och svenska kräftfisket ursprungligen utvärderades för att får MSC-cerfifiering gjordes noggranna undersökningar av mängden bifångst, storleken på utkasten med mera för olika typer av redskap. Vid fiske med trål försedd kräftrist bestod fångsten i Skagerak till 90% Läs mer…

Det demersala systemet med fiskemöjligheter fungerar inte

Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…

Svenska fiskemöjligheter för kräfta 2020 – båtar och företag

Hela 202 fiskebåtar i Sverige har fiskemöjligheter för mer än 4 ton kräfta varav 97 stycken har fiskemöjligheter för mer än 10 ton. De allra flesta båtar utnyttjar inte sina fiskemöjligheter och av den totala svenska kräftkvoten fångas bara hälften Läs mer…

Svenska landningar av kräfta 2019

Kräftfiske är ett fiske som sker med bottentrål eller med bur. Fisket bedrivs i Kattegatt och Skagerak och är ett omfattande fiske med många aktiva båtar. Trots det utnyttjas bara en del av den kvot Sverige har. Trålfisket är också Läs mer…

Svenska landningar av gråsej och kolja 2019

Sej är idag den mest fiskade torskfisken efter att torskfisket i Östersjön stoppats. Fisket bedriv i Nordsjön och Skagerak. En stor del av de landade fångsterna utgörs av bifångster vid räk- och kräftfiske men det finns även ett riktat fiske. Läs mer…

Svenska landningar av torsk 2019

Torsk har länge varit den viktigaste fisken i det demersala svenska fisket. Den har de senaste årtionden i huvudsak fiskats i Östersjön. Sommaren 2019 stoppades dock torskfisket i östra Östersjön på grund av torskens dåliga status, främst dålig hälsa och Läs mer…

Pelagiskt kustfiske på västkusten – landningar 2019

En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Läs mer…

Torskboomens fiskebåtar

På 1980-talet bedrevs ett omfattande torskfiske i Östersjön. Orsaken till detta var att torskbeståndet i Östersjön exploderade som en följd av övergödningen. Fisket blev sannolikt alldeles för stort och beståndet fiskades snabbt ner. Det var dock mycket lönsamt för yrkesfiskarna Läs mer…

Svenska fiskebåtar i Afrika

Svenskt fiske utanför Västafrika kuster har pågått sen minst 1960-talet. Den första båt jag hittat som sålts till ett land i Västafrika eller Nordafrika såldes från Rörö 1957. Namnet på den båten var GG 45 Solvåg. Men långt innan dess Läs mer…

Sveriges tidiga ringnotsbåtar

På 1960-talet utvecklades kraftblocket i Norge som ett sätt att maskinellt snörpa ihop en snörpvad. Den traditionella snörpvaden modifierades något och den varianten kallas därför ofta ringnot. Båtarna kallas dock oftast vadbåtar för ringnoten är i grunden en helt vanlig Läs mer…

Det mystiska företaget Africa Pelagic i Fiskebäck

Enligt Lloyds Register of Shipping är ett företag vid namn Africa Pelagic ägare till en fiskebåt som fiskar i mauretanska vatten. Namnet på båten är Svanavag. Enligt samma källa så har företaget sin adress i Fiskebäck, närmare bestämt Fiskebäcks Hamn Läs mer…

Fiskemöjligheter för torsk i Östersjön 2019

Torskkvoterna för Östersjön är uppdelade i tre delar, kustkvot, demersala fiskemöjligheter i västra Östersjön och demersala fiskemöjligheter i östra Östersjön. De demersala fiskemöjligheterna innehas enbart av trålare och nästan alla har fiskemöjligheter både i västra och östra Östersjön. Båtarna kan Läs mer…

Fiskemöjligheter för kräfta 2019

I det demersala svenska fisket finns det individuella fiskemöjligheter för räka. Detta innebär att varje båt i början av året får en tilldelning, en kvot, av exempelvis kräfta som de kan fiska under året. För de flesta båtar och företag Läs mer…

Svenska kräftlandningar 2018

Svenska yrkesfiskare fiskar kräfta (havskräfta) med bottentrål och bur i Skagerak och Kattegatt. Fisket bedrivs av ett mycket stort antal båtar och är vid sidan av torskfiske i Östersjön det viktigaste fisket för de halländska yrkesfiskarna. I norra Bohuslän är Läs mer…

Från litet till stort – familjen Johansson och Astrid Fiske

Ursprunget till Rörö-företaget Astrid Fiske AB står att finna på Hyppeln. Så tänker de flesta. Men de äldsta belagda fiskarna bland familjens förfäder återfinns på Rörö. På Hyppeln ska det ha funnits en gård redan på 1500-talet. Under 1700-talet sillperiod Läs mer…

Det är få Fiskebäcksfiskare som är verksamma i Danmark

Läste idag en insändare i Göteborgs-Postens där skribenten påstår att de flesta Fiskebäcksfiskare är verksamma i Danmark. Det är en total missuppfattning. Det är bara några få fiskebäcksfiskare som är verksamma i Danmark. Närmare bestämt finns det tre aktiva fiskebåtar Läs mer…

Fiskebäcksfiskare vill ta över och bygga ut hamnen

Idag har fem stycken representanter för det storskaliga pelagiska yrkesfisket i Fiskebäck skrivit en debattartikel i GP om det dåliga intresse för fiskerinäringen som finns bland Göteborgs politiker. Det finns idag i praktiken ingen hamn i Göteborg där de stora Läs mer…