Sveriges största tidning om yrkesfiske
I Världsnaturfondens (WWF) Fiskguide 2015 gör organisation ett allvarligt el och ett par mindre fel som i alla fall bland folk som är insatta i yrkesfiske drar ner trovärdigheten för organisationen i förhållande till fisket. De påstår exempelvis att rödspätta fiskas Läs mer…
I Sverige finns det enligt Havs- och vattenmyndigheten en överkapacitet i det svenska fisket av havskräfta (jomfruhummer, norway lobster, nephrops). Den är inte lika stor som överkapaciteten i räkfisket men uppskattas till omkring 10% i kräftfisket med rist och 40% Läs mer…
I Sverige fiskas 25% av all kräfta (jomfruhummer) med bur, 50% med ristförsedd bottentrål och 25% med bottentrål utan rist. Det anses allmänt att burfiske är mer skonsamt ur de flesta aspekter. Det finns dock ett par problem, honor med rom fångas Läs mer…
Enligt organisationen Black Fish använder kräftfiskare i Kattegatt olagliga metoder vid sitt fiske för att också kunna fånga torsk. Det är möjligt att det är så men samtidigt inte så troligt. I alla fall inte vad det gäller svenska fiskare. Läs mer…
Det svenska och danska fisket efter havskräfta (jomfruhummer) fått MSC-märkning som ett hållbart och välförvaltat fiske. Detta trots att det i all fall i det svenska fisket finns överetablering och överkapacitet. Kräftfiske i Sverige bedrivs av lite mer än 100 båtar: Läs mer…
Försök med nya tråldörrar har gjorts vid fiske av tobis på Dogger bank i Nordsjön. Tobis fiskas med en slags bottentrål som ofta kallas semipelagisk trål. Semipelagisk trål används dock främst som beteckning på en lite annorlunda trål än en traditionell tobistrål. Läs mer…
Greenpeace har nu tid bedrivit en kampanj för ett mer miljövänligt fiske. Problemet med kampanjen är att den sprider falska föreställningar och felaktiga hotbilder. I den värld Greenpeace tycks befinna sig är stora fiskebåtar per definition miljöfientliga fiskebåtar. I den verkliga Läs mer…
I Olof Hasslöfs bok om det västsvenska fisket spelar ångtrålsfisket en helt obetydlig roll. Han betonar hela tiden hur detta inte slog igenom och hur liten betydelse det hade. Det är ett påstående som faktiskt inte är sant. Ångtrålsfisket var ett av de Läs mer…
Situationen när det gäller torsken I Kattegatt är att det inte finns något riktat fiske på torsk, utan torsk fångas endast som bifångst. Läget i Skagerak är att det dessutom finns en liten kvot för riktat fiske, men annars är läget Läs mer…
Danska fiskebåten HM 555 Kingfisher på sejfiske med bottentrål, Vikingbank i Nordsjön, 2009. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Sejfiske, Bottentrål, HM 555 Kingfisher, Vikingbank, Sej, Danmark, Nordsjön, Demersalt fiske, Fiske
En ny bottentrål för kräftfiske som tagits fram och provats i Danmark kan ge bättre kräftfångster utan större bifångster av fisk: En forholdsvis enkel ændring i eksisterende trawl kan øge fangsten af jomfruhummere i 120 mm- fiskeriet med 40 procent uden Läs mer…
Individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) har inte lett till att småskaligt kustnära fiske drabbats hårt. Varken i Danmark eller Sverige. Det visar publicerade utvärderingar klart, när det gäller Sverige konstaterar forskarna: Antalet fartyg som nyttjat kustkvoterna har varit relativt stabilt runt 300 under perioden. Läs mer…
DTU Aqua-rapporten ”Miljøskånsomhed og økologisk bæredygtighed i dansk fiskeri” har samlat den kunskap som finns om miljöpåverkan från danskt fiskeri och ger en översikt av hållbarheten inom olika slags fiskeverksamhet. Rapporten har betydelse också för svenska yrkesfiske då svenskt och danskt yrkesfiske Läs mer…
Det pelagiska fisket i Sverige består av två delar. Dels det mer storskaliga där överförbara fiskerättigheter (TFC) införts, dels den så kallade kustkvoten. Det förstnämnda omfattar huvuddelen av den pelagiska fisken, dvs huvuddelen av sillen, skarpsillen och makrillen, all tobis, blåvitling och annan Läs mer…
Med kräftfiske i detta sammanhang menas yrkesfiske efter havskräfta. Ekonomiskt ett av de viktigare svenska fiskena. Detta fiske bedrivs främst i Skagerak och Kattegatt och i huvudsak med trålare. Cirka 25% av de fångade kräftorna fiskas dock med bur, 50% Läs mer…
Socialdemokraternas talesman i fiskefrågor, Jan-Olof Larsson, gör i en artikel i Bohusläningen klart att de inte kan tänka sig att införa ett generellt förbud mot bottentrålning. Något som jag redan tidigare antagit skulle vara socialdemokraternas linje. Så även om miljöpartiet Läs mer…
Snurrevad är en fiskemetod som används ganska allmänt i flera andra länder, men inte i Sverige. Metoden används vid fiske av plattfisk och torsk. Det är en miljövänligare metod än bottentrålning och en bättre metod än garnfiske om sälskador ska undvikas. Läs mer…
De flesta fiskemetoder innebär bifångster. Med några undantag. Bifångster kan vara av olika sort, fåglar, havslevande däggdjur, sköldpaddor, utrotningshotade och överfiskade fiskarter, för små exemplar av målarten osv. Undantagen när det gäller bifångster är de fiskeredskap som många av de Läs mer…
Fisket i Danmark domineras värdemässigt av fiske med trål. I statistiska sammanhang görs ingen skillnad på flyttrål (pelagisk trål) och bottentrål. Det är synd. Användning av flyttrål är nämligen inte skadligt för bottnar och det fiske som bedrivs med flyttrål Läs mer…
EU:s fiskekommissionär, Maria Damanaki, varnade i ett personligt blogginlägg innan hon gick på semester för bottentrålning och drivgarn samt uppmanar turister att vara nog med att kontrollera var och hur fisken fångats: Well, first, look for the origin of the Läs mer…