Sveriges största tidning om yrkesfiske
I Sverige fiskas 25% av all kräfta (jomfruhummer) med bur, 50% med ristförsedd bottentrål och 25% med bottentrål utan rist. Det anses allmänt att burfiske är mer skonsamt ur de flesta aspekter. Det finns dock ett par problem, honor med rom fångas Läs mer…
Situationen när det gäller torsken I Kattegatt är att det inte finns något riktat fiske på torsk, utan torsk fångas endast som bifångst. Läget i Skagerak är att det dessutom finns en liten kvot för riktat fiske, men annars är läget Läs mer…
I detta sammanhang handlar det om havskräftor. Den kräfta som räknas här på den västsvenska kusten. Cirka 25% av den svenska kräftfångsten görs med bur. Resten tas med trål, därav det mesta med ristförsedd trål. Ristförsedd trål kräver tillstånd och ger möjlighet att Läs mer…
DTU Aqua-rapporten ”Miljøskånsomhed og økologisk bæredygtighed i dansk fiskeri” har samlat den kunskap som finns om miljöpåverkan från danskt fiskeri och ger en översikt av hållbarheten inom olika slags fiskeverksamhet. Rapporten har betydelse också för svenska yrkesfiske då svenskt och danskt yrkesfiske Läs mer…
Det är svårt att definiera vad som är småskaligt kustnära fiske. I Sverige har myndigheterna valt en definition som består av flera olika punkter: 1. Fartygsstorlek. Att fartyget är under 12 meter. 2. Redskapanvändning. Att fisket bedrivs med passiva redskap. Läs mer…
De flesta fiskemetoder innebär bifångster. Med några undantag. Bifångster kan vara av olika sort, fåglar, havslevande däggdjur, sköldpaddor, utrotningshotade och överfiskade fiskarter, för små exemplar av målarten osv. Undantagen när det gäller bifångster är de fiskeredskap som många av de Läs mer…
Det finns många fiskarter och många fisken som i stor utsträckning bedrivs med bottentrål. Det gäller exempelvis räkor, kräftor, torsk och plattfisk i svenska vatten. Bottentrålning är omdiskuterat. Exempelvis vill Naturskyddsföreningen ha ett generellt förbud för bottentrålning: Bottentrålning är en Läs mer…
Världens kommersiella fiske skapar flera olika problem. De har delvis olika orsaker och delvis samma orsaker. Överfiske är just överfiske och orsakas inte av nåt specifikt redskap så som Anders Bolling i DN verkar tro. Han tycks tro att det Läs mer…
Med småskaligt kustnära fiske menas i allmänhet (i Sverige i alla fall) fiske med båtar som är kortare än 12 meter. I vissa sammmanhang menas dock fiske med båtar kortare än 14 meter. I Bohuslän arbetar 400 av totalt cirka 520 licensierade Läs mer…
Det menar danska fiskare som protesterar i olika medier och som skapat en grupp på facebook. Men det är naturligtvis bara skitsnack. I Sverige fiskas en stor del av kräftorna med bur och det finns inget som hindrar att danska kräftfiskare Läs mer…
I Sverige används individuella överförbara kvoter (ITQ) inom det pelagiska fisket sen 2007. I Danmark och Island används ITQ för i stort sett allt fiske. Införandet av ITQ i det pelagiska fisket i Sverige innebar en halvering av fiskeflottan antalsmässigt, Läs mer…
Med utökat trålfiskeförbud genom utflyttning av trålfiskegränsen har burfisket efter havskräfta ökat markant. Innan utlfyttningen av trålfiskegränsen år 2004 fångades 15% av havskräftorna med bur, idag är det närmare 25%. Nästan allt burfiske inriktat på havskräfta sker vid den bohuslänska Läs mer…
Med det menar jag som är från Bohuslän fiske efter havskräftor som är ett av de mer ekonomiskt betydande fiskena i Sverige. Havskräftor fiskas i huvudsak med ristförsedda bottentrålar i Sverige. År 2010 fiskades totalt 1 255 ton havskräftor av Läs mer…