Sveriges största tidning om yrkesfiske
Brisling (skarpsill) fiskas i Nordsjön, Skagerak och Östersjön. I Nordsjön och Östersjön dominerar ett fåtal större företag medan fiskerättigheterna i Skagerak är mer utspridda på flera mindre båtar och företag. Det är dessutom så att de som innehar flest fiskerättigheter Läs mer…
När det gäller fiskerättigheter så äger vissa båtar och företag en viss andel av de totala danska kvoterna. Utöver det så byter de till sig, hyr ut eller hyr in fiskerättigheter för både kortare och längre tid. Det betyder att Läs mer…
Danska fiskeriföretag med båtar i andra länder har framförallt båtar i Grönland och Kanada. Det är två företag som står för i stort sett alla danskägda båtar i andra länder och för alla större sådana båtar. Företagen är Polar Seafood A/S som Läs mer…
De största fiskebåtarna i Danmark är i stort sett enbart pelagiska båtar. I stort sett alla är utrustade för fiske med trål och snörpvad. En båt är dock en räktrålare, det är R 38 Ocean Tiger och en båt är Läs mer…
Makrill fiskas av ett fåtal mycket stora fiskebåtar i Danmark. Det mesta fisket sker i Nordsjön och Nordatlanten kring Shetland och Färöarna. Fisket bedrivs till stor del med snörpvad (ringnot). Mycket landas på Färöarna, i Skottland och i Norge men Läs mer…
Pelagiskt fiske i Danmark bedrivs dels av ett fåtal mycket stora fiskebåtar som främst fiskar i Nordatlanten, Norska havet och Nordsjön samt till mindre del i Östersjön och Skagerak. Dessutom finns det ganska många mindre båtar som fiskar sill Skagerak, Läs mer…
I Norge finns det flera stora tidningar om yrkesfiske. En är FiskeribladetFiskaren, en annan Kystmagasinet. Det som är förvånande med dessa stora tidningar är att de ofta brister katastrofalt i faktakontrollen. Exempelvis har Kystmagasinet nu två artiklar om danskt fiske med Läs mer…
Nya GG 203 Ginneton är tonnagemässigt (1 424 bt) och med tanke på motorstyrka (4 940 kW) Sveriges största fiskebåt om än inte den största svenskägda. Tidgare hette båten HG 62 Beinur. Längst av de svenskflaggade båtarna är dock GG Läs mer…
På försommaren fiskas äkta maatjes, dvs fet vårsill. Den fiskas i Nordsjön och säljs till Nederländerna. En hel del landas i Skagen. Först att landa maatjes i Skagen var svenska GG 764 Astrid, en båt som länge haft detta fiske som Läs mer…
Listorna över Danmarks största fiskebåtar har förändrats på så sätt att den största båten inte längre är S 349 Gitte Henning utan HG 264 Ruth då den stora Gitte Henning sålts och en ny mindre köpts. HG 264 Ruth är Läs mer…
GG 505 Polar är fortfarande den största svenska fiskebåten vad det gäller bruttotonnage och längd. Däremot är det inte den som har starkast huvudmotor. Ny på topplistan är Västfjord II som ännu inte inregistrerats som fiskebåt i Sverige och därför Läs mer…
Förutom skarpsill och tobis fiskar danska fiskebåtar även blåvitling, sperling, hästmakrill och havgalt för industriändamål. Sperling heter vitlinglyra, hästmakrill kallas normalt taggmakrill och havgalt går under namnet trynfisk på svenska. Hästmakrill fiskas i de flesta länder i huvudsak för konsumtionsändamål, men det danska Läs mer…
Makrillfisket är i stort sett uteslutande till konsumtion. Fisket som sker i Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet domineras av stora pelagiska fiskebåtar, båtar som i huvudsak är kombinerade snörpvadsbåtar och trålare. Ett fåtal båtar dominerar fisket helt och ingen av Läs mer…
Sill fiskas främst för konsumtion. Undantaget är sill i Östersjön som främst fiskas för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja och djurfoder. Den danska kvoten av sill i Östersjön är liten i jämförelse med den svenska kvoten. Dessutom utnyttjas bara en liten del Läs mer…
Denna vinter och den gångna hösten har danska yrkesfiskare och fiskeriföretag med verksamhet i den pelagiska sektorn, dvs fiske på främst sill och makrill, eller med industrifiske, dvs fiske av främst brisling (skarpsill) och tobis, köpt och sålt båtar, beställt nya båtar Läs mer…
Familjen Claesson äger via Fiskeri AB Ginneton en pelagisk trålare och snörpvadsbåt, GG 203 Ginneton i Sverige och via Gifico ApS en annan, S 205 Ceton, i Danmark. Nu har Claessons kommit överens om att överta den nuvarande HG 62 Läs mer…
Den första landningen i år av NVG-sill från en danskflaggad båt gjordes av S 264 Astrid som i lördags landade 500 ton sill till Faroe Pelagic i Kollafjord. Sillen angavs vara av mycket god kvalitet. S 264 Astrid ägs av familjen Johansson Läs mer…
Virgar Tindskard är ytterligare en av de färingar som flyttat till Danmark och där skapat ett större fiskeriföretag eller kanske vi ska prata om koncern i detta fall. De övriga färingarna är familjen Magnusen med HG 265 Asbjørn och Gullak Läs mer…
Sverige ska prova ut en pelagisk trål med rist för att försöka undvika bifångster av gråsej under höstfisket av sill i Skagerak. Pelagisk trål försedd med rist används redan idag i fisket på blåvitling (kolmule, svartkjaftur) och vitlinglyra (sperling, øyepål) på Färöarna Läs mer…
Industrifisket, dvs fisket för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja har i år gått mycket bra i Danmark. Landningarna har stigit mycket kraftigt under årets första 5 månader, 240 314 ton jämfört med 160 039 ton samma period förra året. Det är en Läs mer…