Svenska landningar av industrifisk 2018

Svenskflaggade båtar fiskar i stort sett bara två olika fiskarter som i huvudsak används som så kallad industrifisk, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Skarpsill och tobis. Men svenska båtar har också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule). Dessa byts i allmänhet Läs mer…

Advertisements

Svenska landningar av industrifisk 2017 – båtar och företag

Svenskflaggade båtar fiskar i stort sett bara två olika fiskarter som används som så kallad industrifisk, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Skarpsill och tobis.  Men svenska båtar har också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule). Dessa byts i allmänhet bort Läs mer…

Astrid Fiske i Danmark och Sverige

Astrid Fiskeri A/S är ett av Danmarks största fiskeriföretag. Ägare är familjen Johansson på den lilla ön Rörö, två timmar öster om Skagen med båt. Ön ligger också två timmars väg med båt från Göteborg i Sverige, i Göteborgs norra Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill och tobis 2016

Svenska fiskare fiskar två sorters industrifisk eller foderfisk som det också kallas. Det är skarpsill och tobis. Förra året fiskades mycket lite tobis då kvoten i stort sett uteblev helt. Skarpsill fiskades det dock mycket av.  Skarpsill fiskas främst i Östersjön Läs mer…

Mest läst på bloggen under 2016

Under året som gått har Njord blivit Sveriges största tidning och nyhetssajt om yrkesfiske med ett totalt antal sidvisningar på mer än 600 000 år 2016 (exakt 657 427 enligt Google Analytics). Antalet unika besökare var cirka 80 000 (80 803 enligt Google Analytics) under Läs mer…

Danmarks största innehavare av fiskerättigheter för industrifisk 2016

Industrifisk är fisk som fiskas för att användas till fiskmjöl, fiskolja och foder. De vanligaste arterna i detta fiske är skarpsill (brisling), tobis och vitlinglyra (sperling) men också blåvitling, taggmakrill (hestemakrel) och trynfisk (havgalt). I detta inlägg redovisar jag innehaven Läs mer…

Danmarks största innehavare av pelagiska fiskerättigheter 2016

De största innehavarna av pelagiska fiskerättigheter (IOK) i Danmark är företag med hemhörighet i Esbjerg, Skagen, Hirtshals, Hanstholm och Thyborøn. I detta inlägg redovisar jag innehaven andelsmässigt. I ett tidigare inlägg har jag redovisat viktmässigt per båt och företag. Då Läs mer…

Tre böcker vi väntar på

Det finns tre böcker om fiskerelaterade saker som är på gång. En bok är uppföljningen på Ståltrålare – i svenskt fiske 1959–1965 som kom ut 2012. Det är en bok som saknas. Enligt två av författarna, Lennart Bornmalm och Krister Bång, Läs mer…

Största innehavare av fiskerättigheter för skrapfisk i Sverige 2016

Det som i Danmark kallas för industrifisk brukar kallas skrapfisk i Sverige. Jag föredrar att använda den danska beteckningen då det talar om vad fisken används. Den levereras till fiskmjölsindustrin för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja och foder. Den vanligaste industrifisken Läs mer…

De största svenska fiskebåtarna 2016

GG 505 Polar är fortfarande den största svenska fiskebåten vad det gäller bruttotonnage och längd. Däremot är det inte den som har starkast huvudmotor. Ny på topplistan är Västfjord II som ännu inte inregistrerats som fiskebåt i Sverige och därför Läs mer…

Rörö behöver fler boende

Rörö är ett av Sveriges få framgångsrika fiskelägen. Där finns unga fiskare och två av Sveriges största fiskeriföretag, Astrid Fiske AB och Themis Fiskeri AB. Ön är också hemvist för två av de få kvarvarande fiskeriföretagen och fiskebåtarna som fiskar Läs mer…

På Rörö och Öckerö

Igår, tisdag, var jag ute på Rörö för att besöka mamma. Jag brukar vara därute en gång i månaden ungefär. Gårdagens besök var dock lite annorlunda än annars. För det började med att jag träffade Anders Ryberg, Björn Ryberg och Kristian Läs mer…

Inga fiskebåtar på Knippla – men på Rörö lever fisket

Idag har Göteborgs-Posten en artikel om Knippla. En ö där fisket nu försvunnit helt. Den sista båten, Brittana, är såld och skrotad. De sista åren seglade den med dansk flagg och fiskade räkor. Det viktiga fisket på Knippla har dock Läs mer…

Skärgårdsverk i Göteborgs skärgård

I södra delen av nuvarande Göteborgs kuststräcka och i södra skärgården fanns inte så många sillsalterier och ännu färre trankokerier. Men några fanns, det största fanns förmodligen på Känsö. I Långedrag fanns två mindre sillsalterier och på Styrsö Bratten fanns ett litet. Den nyinrättade Läs mer…

Kvotbaroner – Johansson och Rockall

När det gäller familjen Johanssons etablering i Danmark är den lättare att följa än familjen Rybergs. Även den föregås av införandet av individuella kvoter, ITQ och en rad fartygsköp och försäljningar i Sverige. Något som mannen med guldbyxorna, Leif Johansson Läs mer…

Kvotbaroner – Themis och Ryberg

Röröfamiljen Ryberg tillhör de fiskare som i Danmark går under beteckningen kvotbaroner (kvotebaroner). Den fiskebåt, S 144 Themis, som Rybergs äger är ett av Danmarks nio största pelagiska fiskeriföretag vad ägda kvoter anbelangar. Familjen Ryberg och de andra ägarna av Läs mer…

Hur blev svenska fiskare några av Danmarks stora kvotbaroner?

Det pelagiska fisket i Danmark domineras av 9 stora fiskebåtar som tillsammans innehar 95% av de danska makrillkvoterna, 80% av de danska sillkvoterna och 50% av kvoterna för industrifisk. Hälften av det senare brukar dock säljas vidare till andra fiskare. Läs mer…

Röröfiskare är några av Danmarks största fiskare

Nio stora fiskebåtar i Danmark är ägare av huvuddelen av de danska kvoterna för pelagisk fisk. De nio båtarna är Isafold, Rockall, Ruth, Gitte Henning, Cattleya, Asbjørn, Ariadne, Beinur och Themis. Två av dessa båtar ägs av Röröfiskare, nämligen Rockall Läs mer…