Sillfiske utanför svenska kusten MSC-certifierat

Svenska och danska fiskare har lyckats få sitt fiske av sill MSC-certifierat, vilket betyder att tillgången på miljömärkt sill ökar för oss i Sverige. Sillen fångas i Skagerak och Kattegatt och innefattar fångster från tre olika sillbestånd, nordsjösill (höstlekande), rügensill (vårlekande) Läs mer…

Advertisements

GG 764 Astrid på makrillfiske

GG 764 Astrid fiskar makrill med snörpvad. En av Sveriges större fiskebåtar. Fiskar mest till konsumtion men också för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. Makrill, sill, skarpsill med mera. Hemmahamn Rörö, ägare Astridkoncernen (familjen Johansson). September 2013 öster om Shetland. Film: torbjorndonso Läs mer…

Blåfenad tonfisk är inte längre utrotningshotad

I svensk media uppmärksammades ett stim med blåfenad tonfisk (BFT) utanför Måseskär då det var länge sen några svensk fritidsfiskare såg blåfenad tonfisk. Yrkesfiskare har däremot observerat och fångat BFT som bifångst under några år. I Norge finns det till och med ett kommersiellt fiske Läs mer…

Veckans båt – LL 12 Nephrops

LL 12 Nephrops är en modern fiskebåt av plast byggd av Stigfjordbåtar i Rönnäng 1999 som SD 246 Freja med Strömstad som hemmahamn. Båten bedrev då huvudsakligen fiske i Kosterfjorden.  Båten är 11 meter lång med en motor på 128 kW. Läs mer…

Mängder med fel i WWF:s märkliga fiskguide

Det finns en mängd felaktigheter och en hel del märkligheter i WWF:s Fiskguide 2016. Här följer ett urval rena felaktigheter och ännu fler märkligheter. I sitt pressmeddelande säger WWF att räkor från Skagerak får grönt ljus, i själva guiden har Läs mer…

12 myter om fiske

Trålning är som att kalhugga havsbottnen Muddring och sandsugning är som att kalhugga havsbotten, men utan att följa upp det med någon återplantering efteråt. Trålning, mer exakt bottentrålning, är mer besläktat med plöjning av en åker. Fiskare vill komma tillbaka till samma fiskeplatser varje år Läs mer…

Veckans båt – LL 377 Canopus

En liten trålare av plast från Smögen. Det är LL 377 Canopus som är byggd i Storbritannien 1984. Båten är 12 meter lång med ett bruttotonnage på 23 ton och en motor på 221 kW. Båten byggdes om till trålare Läs mer…

Svenska båtars skarpsillslandningar 2015

Skarpsill är viktigt i det svenska fisket och svenska fiskare är Nordens skarpsillskungar. Enligt danska fiskare jag pratat med är svenskarna de klart duktigaste när det gäller skarpsillsfiske. Följaktligen domineras skarpsillfisket i Danmark (förutom i Skagerak) av svenskägda båtar. Svenskar Läs mer…

Oljeprospektering och sillkollapsen i Nordsjön på 1970-talet

Storskalig oljeprospektering i Nordsjön drogs igång kring 1963. Det ledde så så småningom, på 1970-talet ch 1980-talet till att en stor mängd olje- och gasfyndigheter hittade och idag är södra, norra och centrala Nordsjön fullt med olje- och gasfält. Fram Läs mer…

Bilder från tre snörpvadsbåtar

Samtliga fiskebåtar som låg i Frihamnen när jag var där är kombinerade snörpvadsbåtar/trålare, Allt från den största S 264 Astrid över GG 505 Polar, GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland till den minsta GG 203 Ginneton som är marginellt mindre Läs mer…

Familjen Claesson byter Ginneton mot Beinur

Familjen Claesson äger via Fiskeri AB Ginneton en pelagisk trålare och snörpvadsbåt, GG 203 Ginneton i Sverige och via Gifico ApS en annan, S 205 Ceton, i Danmark. Nu har Claessons kommit överens om att överta den nuvarande HG 62 Läs mer…

Att definiera kustnära fiske

Den vanliga definitionen av småskaligt kustnära fiske som används av svenska myndigheter är följande: 1. Fartygsstorlek. Att fartyget är under 12 meter. 2. Redskapsanvändning. Att fisket bedrivs med passiva redskap. 3. Fiskeresans längd. Att fisket i allt väsentligt utgörs av Läs mer…

Småskaligt kustnära fiske är inte alls det allra miljövänligaste

Det påstås ofta, om och om igen, att småskaligt kustnära fiske är det mesta miljövänliga fisket. Exempelvis gör företrädare för den danska organisationen Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri (FSK) det med stor regelbundenhet. Även företrädare för Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) påstår Läs mer…

Stora fiskebåtar hör till de mest miljövänliga

När det gäller miljövänlighet så spelar storleken på fiskebåten faktiskt en marginell roll. Istället handlar det om vad som fiskas, vilken fiskemetod som används,vilka redskap som används och var det fiskas. Detta oavsett storlek på båten. De största båtarna som Läs mer…

Fortsatt MSC-märkning av danskt sillfiske i Nordsjön

MSC-märkta fisken utsätts för återkommande genomgångar och återcertifieras med jämna mellanrum om det i de nya genomgångarna kan fastslås att fisket ifråga fortfarande uppfyller villkoren för MSC-märkning. Detta har nu skett för det danska sillfisket i Nordsjön. Men inte bara det. Läs mer…

Säkerheten vid fiske med snörpvad/ringnot

Inlägg nr 4 av 6 i serien Säkerhet i fisket

Inlägg nr 4 av 6 i serien Säkerhet i fisketNågra få svenska fiskebåtar fiskar med snörpvad (en variant kallas också ringnot). Det handlar dels om ett par större pelagiska båtar där GG 764 Astrid är den som är känd för att fiska Läs mer…

Ny stor norsk fiskebåt – Smaragd – döps imorgon

En ny stor norska snörpvadsbåt (ringnotsbåt) och trålare ska döpas i Fosnavåg imorgon. Båten är nya M 65 HØ Smaragd och ägs av Smaragd AS, ett företag som i sin tur ägs av familjen Smådal.  Det är den femte fiskebåten med Läs mer…

På 1970-talet var fiskebåtarna nästan lika stora som idag

Det vill säga Sverige, i de flesta andra länder var fiskebåtarna mindre då och lika stora som de i Sverige. Därefter har storleken på fiskebåtar i Sverige faktiskt inte ökat så jättemycket förrän kring år 2000 och sedan igen sen 2007. Läs mer…

Storskaligt pelagiskt fiske är Sveriges mest miljövänliga fiske

Inlägg nr 4 av 8 i serien Vänstern och fisket

Inlägg nr 4 av 8 i serien Vänstern och fisketI Sverige och norra Europa är storskaligt pelagiskt fiske inriktat på små pelagiska fiskar som sill, makrill, skarpsill (brisling), tobis, vitlinglyra (sperling), blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), trynfisk (havgalt) och lodda. Fisket Läs mer…

Norska Smaragd på makrillfiske med snörpvad

Norges sjømatråd arbetar tillsammans med norska makrillexportörer för att öka både kunskapen om och efterfrågan på norsk makrill. Därför har de nu gjort en film som visar upp hur det norska makrillfisket med snörpvad går till. I filmen följer vi hur Läs mer…