Svenska landningar av räka 2016

Räkfisket är ett av de mest uppmärksammade fiskena i Sverige. Det är också ett av de viktigaste och spelar en stor roll i norra Bohuslän. De flesta av de stora räkfiskeföretagen finns dock numera i Göteborgsområdet och i stort sett Läs mer…

Advertisements

Svenska landningar av kräfta 2016

Havskräfta är en av de viktigaste arterna i det svenska fisket. För en stora mängden båtar på västkusten är det den viktigaste arten och den som flest båtar bedriver ett riktat fiske på. havskräfta fiskas i Kattegatt och Skagerak av Läs mer…

Regional fördelning och ägarkoncentration i det pelagiska fisket

Inlägg nr 5 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

Inlägg nr 5 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemetDet pelagiska systemet med individuella fiskerättigheter har enligt riksdagens uppföljning lett till omfördelning av fiskerättigheterna till Göteborgsområdet och en ägarkoncentration. Göteborgsområdet innebär i detta sammanhang det område där fiskebåtarna har Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta 2016

När det gäller rödspätta så utnyttjas bara en mindre del av den svenska kvoten. Reglerna om fiskedagar och fångstresor har tillsammans med de begränsade torskkvoterna försvårat fisket. Omkring en tredjedel av det som landas fångas av en enda fiskebåt. GG 181 Läs mer…

Svenska landningar av torsk 2016

Torsk är en av de ekonomiskt viktigaste arterna inom det svenska fisket. Framförallt är den viktig i Östersjön men det finns också ett ekonomiskt viktigt fiske i Västerhavet. I Skagerak och Kattegatt havet är torsk nästan uteslutande ett bifångstfiske och Läs mer…

Svenska landningar av makrill 2016

Makrill fiskas inte speciellt mycket av svenska fiskare vad det gäller total mängd. Däremot är det många mindre båtar som fiskar en del makrill. För det kustnära fisket på Västkusten är makrill en viktig art. Men i motsats till i Läs mer…

Pelagiskt och demersalt fiske – olika världar?

Inlägg nr 1 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

Inlägg nr 1 av 5 i serien Uppföljning av det pelagiska systemetDen svenska riksdagen har gjort en uppföljning och utvärdering av det pelagiska systemet. Jag ämnar kommentera denna uppföljning i en rad inlägg och börjar med att kommentera den uppdelning Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill och tobis 2016

Svenska fiskare fiskar två sorters industrifisk eller foderfisk som det också kallas. Det är skarpsill och tobis. Förra året fiskades mycket lite tobis då kvoten i stort sett uteblev helt. Skarpsill fiskades det dock mycket av.  Skarpsill fiskas främst i Östersjön Läs mer…

Svenska landningar av sill 2016

Sill, eller som det kallas i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken strömming, är den mest fiskade arten i det svenska yrkesfisket mätt i vikt eller volym. Huvuddelen fiskas i Östersjön, men en del fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Sill fiskas främst Läs mer…

Veckans båt – GG 41 Skalman

GG 41 Skalman används främst till burfiske av kräftor. Fiskar också krabba och hummer under delar av året. Det är en lite över 10 meter lång platsbåt som byggdes av företaget Kulkuri i Finland 2002. Ägare av båten är Burfiskarna Läs mer…

Danska tobislandningar 2016

Tobis är normalt Danmark viktigaste industrifisk och det har precis varit ett seminarium/konferens i Köpenhamn om tobis, tobisfiske, beståndsbedömningar och annat. Danskt fiskeri och danska fiskmjölsindustri är mycket missnöjda med hur tobisen förvaltas men är nöjda med en del ändringar som Läs mer…

Danska landningar av brisling 2016 – viktigaste industrifisken

Den viktigaste industrifisken i Danmark under 2016 var brisling, eller skarpsill som det heter på svenska. Detta på grund av att fisket på den art som normalt är viktigast, tobis, helt uteblev under 2016. Fisket av skarpsill är lite av svensk Läs mer…

Danska sillandningar 2016 – svenskägt företag störst

Pelagiskt fiske i Danmark bedrivs dels av ett fåtal mycket stora fiskebåtar som främst fiskar i Nordatlanten, Norska havet och Nordsjön samt till mindre del i Östersjön och Skagerak. Dessutom finns det ganska många mindre båtar som fiskar sill Skagerak, Läs mer…

Mest läst på bloggen under 2016

Under året som gått har Njord blivit Sveriges största tidning och nyhetssajt om yrkesfiske med ett totalt antal sidvisningar på mer än 600 000 år 2016 (exakt 657 427 enligt Google Analytics). Antalet unika besökare var cirka 80 000 (80 803 enligt Google Analytics) under Läs mer…

Frihamnen mellandagarna 2016 – 6 av Sveriges 10 största fiskebåtar

6 av de 10 största svenskägda fiskebåtarna, GG 203 Ginneton, GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland, GG 505 Polar, S 205 Ceton och gamla Ginneton. Två Ahlströmsbåtar, tre Claessonbåtar och en Bryngeldbåt. De fyra som saknas av de tio största Läs mer…

Torskfiskeförbud vid kusten utan reell betydelse

Det är i stort sett inga yrkesfiskare som fiskar torsk längs med kusten. Däremot finns det sannolikt ett antal fritidsfiskare som gör det. Nu förbjuds allt torskfiske längs med kusten i Bohuslän och Göteborg mellan den 1 januari och 31 Läs mer…

Största svenska fiskebåtarna genom tiderna

I detta sammanhang räknar jag bara fiskebåtar som ägs av svenska yrkesfiskare bosatta i Sverige eller som ägs via ett företag i Sverige. Magnus Roth och hans baltiska fiskebåtar som fiskar i Västafrika finns därför inte med. Däremot de som Läs mer…

Veckans båt – GG 1025 Sylvia

GG 1025 Sylvia som är byggd 1982 i plast är bara 8,5 meter lång. Det gör båten till en av Sveriges minsta trålare, helt säkert den minsta på västkusten och troligen den minsta i hela landet. Eventuellt finns det nån lika Läs mer…

Juluppehåll för den pelagiska flottan – Fiskebäck på juldagen

Flera pelagiska fiskebåtar ligger stilla i Fiskebäck över jul. Småregnigt och disigt väder såg till att bilderna inte blev världshistoriens bästa. GG 158 Sunnanland, GG 206 Ahlma, FIN 1125 T Windö, GG 683 Rön och GG 690 Vingasand. Läs även andra Läs mer…