Sveriges största tidning om yrkesfiske
Avsikten med projektet SEABASED (Seabased measures in Baltic Sea Nutrient Management) är att minska övergödningens effekter på Östersjön. I projektet provas och utvärderas åtgärder som syftar till att minska övergödningen. Läs mer…
Den kinesiska fiskeflottan är världens största och det är vanligt att olagligt fiske, orapporterat fiske och odokumenterat fiske (IUU-fiske) kan kopplas till just kinesiska fiskebåtar. Bland annat tros de ha fiskat olagligt i det skyddade området runt Galapagos. Läs mer…
Fiskeristyrelsen är Danmarks motsvarighet till Havs- och vattenmyndigheten. Nu har Fiskeristyrelsen infört ett nytt miljömärke för danskt fiske, NaturSkånsom. Märkningen kan bara ges till fiskebåtar som är kortare än 17 meter och som fiskar med garn (inklusive fasta bottengarn), backor Läs mer…
För att ett fiske ska vara bra ur miljö och klimatsynpunkt bör det orsak så små skador på miljön som möjligt, så små utsläpp av växthusgaser som möjligt, så lite bifångster som möjligt och dessutom ska det vara långsiktigt hållbart. Läs mer…
Sveriges klimat- och miljövänligaste fiske är det storskaliga fisket efter pelagiska arter som sill, skarpsill och makrill. Fisket bedrivs huvudsakligen med flyttrål och snörpvad vilket ger noll bottenpåverkan, i stort sett inga bifångster av varken fisk, fåglar eller havsdäggdjur och Läs mer…
Det dyker upp den ena så kallade miljörörelsen efter den andra. Greenpeace, Oceana, Sea Shepherd, Black Fish, Our Fish och nu också en som kallar sig Bloom. Medan Our Fish är brittiskt verkar Bloom vara franskt. De fungerar alla som Läs mer…
Svenska myndigheter vill införa kameraövervakning i det pelagiska fisket. Detta trots att det inte finns någon större problematik med bifångster i fisket. Det pelagiska fisket i Sverige är framförallt ett sill- och skarpsillsfiske och bifångsten i sillfisket är i allmänhet Läs mer…
Med fjärrfiske menas fiske på internationellt vatten eller fiske i avlägsna länders, dvs inte grannländers, vatten. Fem länder dominerar fjärrfisket, det är Kina, Taiwan, Japan, Sydkorea och Spanien. Dessa länder står för cirka 90% av världens fjärrfiske. Ytterligare 5 länder, Läs mer…
På 1960-talet utvecklades kraftblocket i Norge som ett sätt att maskinellt snörpa ihop en snörpvad. Den traditionella snörpvaden modifierades något och den varianten kallas därför ofta ringnot. Båtarna kallas dock oftast vadbåtar för ringnoten är i grunden en helt vanlig Läs mer…
Småskaliga svenska fiskare, miljöaktivister och en del forskare påstår regelbundet att det finns stora bifångster i det pelagiska fisket med flyttrål och snörpvad efter sill och skarpsill. Men det finns inga som helst belägg för att så är fallet. Läs mer…
Det enorma sillfisket i Nordsjön den först halvan av 1970-talet lockade fram nyinvesteringar i nya stora fiskebåtar. 1975 eller 1976 byggdes den båt som då var den största i den svenska fiskeflottan, snörpvadsbåten (ringnotsbåten) GG 920 Stella Carina på 599 bruttoton, Läs mer…
En lista på Sverige mest miljö- och klimatvänliga fiskebåtar är till sto del en lista på Sveriges största fiskebåtar. Detta då det mest klimat- och miljövänliga fisket bedrivs med flyttrål och snörpvad efter sill, makrill och skarpsill samt är storskaligt. Läs mer…
Snörpvaden består av ett nät som kan vara upp till 2000 meter långt och upp till 200 meter djupt. Dess överteln (överkant) är försedd med flöten av kork eller liknande material, medan dess underteln (underkant) är försedd med tyngder, som kan bestå av bly. Snörpvaden Läs mer…
Många människor köper tonfisk på burk. Det är inget större fel på det men det vore bättre om de istället köpte makrill på burk. Makrill i tomatsås kan utan problem ätas istället för tonfisk och i samma rätter och det Läs mer…
Havsmiljöinstitutet presenterade i november en rapport om bottentrålningens effekter på ekosystemtjänster i svensk hav. Författare är Henrik Svedäng, Mats Blomkvist och Sofia Wikström. Det är ett försök till sammanställning av den forskning som finns. Det är en intressant läsning men Läs mer…
Med pelagiskt fiske menas fiske på arter som lever fritt i vattnet och inte vid bottnen. I svenska vatten och svenskt fiske handlar det om fiskarter som sill, skarpsill, makrill, blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), lax, sik och siklöja. Fisket av Läs mer…
Makrill fiskas i jämförelsevis lite utsträckning av svenska yrkesfiskare om vi ser till hur mycket som fiskas i andra nordiska länder som exempelvis Norge, Danmark och Färöarna. Det svenska makrillfisket består av två delar, dels ett storskaligt makrillfiske i Nordsjön Läs mer…
I debatten om fisket utveckling och överförbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) ljugs det hela tiden friskt medan samtlig rapporter som undersökt införandet av överförbara fiskerättigheter i Sverige har visat på samma sak. Antalet stora fiskebåtar minskar, men antalet små förblir det Läs mer…
Många människor tror helt felaktigt att stora fiskebåtar skadar naturen mer än små. Det är en missuppfattning som beror på att de flesta människor vet väldigt lite om fiske. De flesta kan inte skilja på en flyttrål och en bottentrål, Läs mer…
Svenska fiskebåtar har fått flera blåfenade tonfiskar som bifångst vid sillfiske i Skagerak. Sillfisket sker med flyttrål och har orsakat en del problem då svenska myndigheter inte haft EU:s regelverk klart för sig. Enligt EU:s regler är det landningsskyldighet för Läs mer…