Landningar och lönsamhet – fiskfisket

Inlägg nr 4 av 4 i serien Lönsamhet i det demersala fisket 2017

Fiskfisket kan sägas bestå av två olika fisken, fiskfisket på många olika arter i Västerhavet och det riktade torskfisket i Östersjön. Fisk fångas också som bifångst i räk- och kräftfisket och det ingår i landningarna. För båtar som landat mer än 15 ton räka eller kräfta är det angivet att båten också ägnar sig åt sådant fiske. Västerhavet är Kattegatt, Skagerak och Nordsjön.

Ett par båtar landar mer än 15 ton fisk sammanlagt men inte 15 ton av någon enskild art. I vissa fall, när de fiskar på okvoterade arter eller väldigt många arter så har jag inga kompletta siffror, men företagen finns med i genomgången av företag. Det gäller exempelvis GG 840 Svanen och Svanen Fiskeri AB. Om de aktuella båtarna inte är ägda av aktiebolag syns de inte i genomgången. Endast för aktiebolag är siffror tillgängliga när det gäller lönsamhet. Enskilda firmor, handelsbolag och partrederier redovisas inte.

Torsklandningar Västerhavet, namn, ton, ägare

GG 150 Älvsborg, 111, Ganefjord med flera
GG 201 Bravik, 105, Bravik Fiske AB
GG 181 Västerland, 63, Västerland AB, räkfiske
GG 500 Vingaskär, 53, Vingaskär Fiskeri AB, pelagiskt fiske
GG 562 Randi, 44, Randi Fiskeri AB (båten såld)
GG 56 Gottskär, 26, Hagberg & Hansson Fiske AB, kräftfiske
GG 73 Ingun, 23, Fiskeri AB Ingun, räkfiske
GG 32 Tristan, 17, Fiskebåten Rossö HB och Svanen Fiskeri AB, kräftfiske
GG 707 Arkö, 17, Arkö Fiske AB, räkfiske
GG 173 Vingafjord, 16, Vingafjord Fiskeri AB, räkfiske
GG 146 Solvåg, 15, Axelsson
GG 184 Ragna, 15, Thörning
GG 410 Valöskär, 15, Valöskär AB, räkfiske
GG 740 Norrland, 15, Johannisson
LL 677 Ocean, 15, Hartvigsson

GG 150 Älvsborg och GG 201 Bravik som främst är inriktade på fiskfiske återfinns större delen av året i Nordsjön och Skagerak utanför Jylland. Basen för fisket är ofta Hanstholm. GG 146 Solvåg, GG 184 Ragna och GG 740 Norrland är garnbåtar.

Torsklandningar Öresund, namn, ton, ägare

LA 71 Tacitus, 80, Carlsson
MÖ 67 Risör, 76, Ripmas Fiskeri AB
LA 338 Äran, 53, HB Missanas
MÖ 62 Louise, 39, Pålsson
MÖ 35 Sjollen, 29, HB Sjollen, pelagiskt fiske
LA 6 Helga, 24, Isaksson
MÖ 165 Ankie, 19, Hansen
MÖ 178, 18, Bengtsson
HG 34 Anna, 15, Jansson, pelagiskt fiske
HG 60 Crisma, 15, Celander

Båtarna som fiskar i Öresund är garnbåtar då trålning är förbjudet.

Torsklandningar Östersjön, namn, ton, ägare

KR 58 Arcona, 520, Blomberg
SIN 59 Kungsö, 461, Kungsö AB
KA 250 Almy West, 404, Almy West AB
VG 106 Theseus, 399, HB VG 106 Theseus
KA 156 Karlsö, 384, F/F Karlsö AB
GG 44 Runavik, 351, Bryngeld Fiskeri AB
TG 12 Rönnskär I, 337, AB Lundahl & Lundahl
KR 191 Mindy, 331, Mikael Öhlunds Fiske AB
VG 95 Stjärnvik, 324, Johansson, kräftfiske
KA 15 Tallona, 304, Tallona AB
SIN 17 Ymer, 220, Henriksson
SIN 37 Linzy, 152, Haraldsson
GG 562 Randi, 135, Randi Fiskeri AB (båten såld)
SIN 53 Gerd, 90, HB Ölandia
SG 21 Sillesund, 76, Svensson
SIN 77 Falken, 76, DE Fiske AB, pelagiskt
TG 32 Anita, 71, Bergström
VY 15 Jane, 71, Klingvall
GG 359 Westerö, 62, Larsson, pelagiskt fiske
SIN 5 Pondus, 53, Paulsen
TG 2 Bikini II, 43, Bengtsson
VY 183 Anne-Rita, 40, Nordin
YD 20 Skarvik III, 38, Andersson
SG 52 Stjärnan, 37, Nilsson
GG 500 Vingaskör, 36, Vingaskär Fiskeri AB, pelagiskt fiske
GG 370 Mercy, 34, Olofsson, pelagiskt fiske
SG 35 Bokö, 33, Nilsson
YD 177 Isabella, 31, Mattisson
TG 10 Lindha, 30, Linde
SG 60 Wilma, 29, Wallin
SIN 60 Mia, 29, Persson
SG 93 Mariann, 25, HB Nilsson & Co FF Björn
VG 24 Marie, 23, Johansson, kräftfiske
VY 29 Kristina, 23, Christiansson
TG 6 Sanna, 21, Engdahl
SG 8 Star, 19, Nilsson
VG 117 Kungsvik, 18, Karlsson, kräftfiske
YD 36 Marie, Wallin
SG 85 Serrana, 17, Persson
SG 30 Beltana, 16, Nordgren

Båtarn från Listerlandet (SG-registrerade) är främst båtar som fiskar med backor (långrev) och garn. Andra båtar med hemmahamn i Östersjön (SIN, TG, VY, YD) och mindre landningar är i allmänhet också garnbåtar.

Rödspättelandningar Västerhavet, namn, ton, ägare

GG 181 Västerland, 124, Västerland AB, räkfiske
GG 150 Älvsborg, 36, Ganefjord med flera
VG 117 Kungsvik, 25, Karlsson, kräftfiske

GG 181 Västerland är den enda båt i Sverige som fiskar med snurrevad som komplement till bottentrålning.

De företag som främst fiskar torsk i Östersjön har en klart sämre lönsamhet än de som ägnar sig åt fiskfiske i Västerhavet. De som främst fiskar räka, men också landar större mängder fisk som i stor utsträckning tas som bifångst i räkfisket verkar vara de mest lönsamma. Fokus på en enda art, med undantag av räka, tycks generellt ge sämre lönsamhet liksom fokus på enbart fiskfiske. Sannolikt är torskfisket i Öresund mer lönsamt än torskfisket i egentliga Östersjön, men det är svårt att veta då nästan alla fiskeriföretag som fiskar i Öresund är enskilda firmor och handelsbolag.

Fiskfiskeföretag, vinstmarginal 2016

Nicklasson Fiskeri AB, 65% (2015), fiskfiske, Tyskland
August Fiskeri AB, 51%, räk- och fiskfiske, Danmark
SD 437 i Edsvik AB, 35%, räk-, fisk- och kräftfiske
Arkö Fiske AB, 29%, räk- och fiskfiske
Vingafjord Fiskeri AB, 28%, räk- och fiskfiske
Sandefjord Fiske AB, 25% (2015), räk- och fiskfiske
Vingaskär Fiskeri AB, 22%, fisk- och torskfiske, även pelagiskt
Fiskeri AB Ingun, 21%, räk- och fiskfiske
Svanen Fiskeri AB, 19%, kräft- och fiskfiske, även pelagiskt
Hagberg & Hansson Fiske AB, 17%, kräft-, fisk- och räkfiske
Västerland AB, 16%, fisk- och räkfiske
Mikael Öhlunds Fiske AB, 16%, torskfiske
Marika Fiskeri AB, 10%, fiskfiske, även pelagiskt
Ripmas Fiskeri AB, 10%, torskfiske
AB Lundahl & Lundahl, 10%, torskfiske
Saron Fiskeri A/S, 5%, räk- och fiskfiske, Danmark
Vera Fiske AB, 9%, även pelagiskt
Bryngeld Fiskeri AB, 8%, torskfiske, även pelagiskt
F/F Karlsö AB, 8%, torskfiske
Bravik Fiskeri AB, 5%, fiskfiske
Saron Fiskeri A/S, 5%, räk- och fiskfiske, Danmark
Almy West AB, 2%, torskfiske
Pionier Kustfiske AB, 2%, torskfiske
Tallona AB, 0%, torskfiske, även pelagiskt
Kungsö AB, -1%, torskfiske
RA Fisk AB, – 11%, torskfiske
Najaden Fiskeri AS, – 12%, fiskfiske, Norge
Marina av Hönö Fiskeri AB, -24%, kräft- och fiskfiske

Det lönsammaste företaget, Nicklasson Fiskeri AB, bedriver fiske i tyska dotterbolaget Victoria Fischereigesellschaft mbH med NC 315 Victoria. Fisket är inriktat på sej men många andra arter tas som bifångst, däribland torsk och kolja samt olika plattfiskar

August Fiskeri AB och Saron Fiskeri A/S är systerföretag med samma ägare. August Fiskeri hyr ut personal till Saron Fiskeri A/S.

Siffror för Randi Fiskeri AB redovisas inte då de är förvrängda på grund av att båten sålts. För DE Fiske AB som också bedriver pelagiskt fiske finns ännu inga siffror.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,  , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements

Lönsamhet i det demersala fisket

Inlägg nr 1 av 4 i serien Lönsamhet i det demersala fisket 2017

När det gäller demersalt fiske är det överväldigande antalet fiskeriföretag antingen enskilda firmor eller handelsbolag. Siffror på lönsamhet finns bara offentligt tillgängliga när det gäller aktiebolag.

De flesta företag i det demersala fisket är små och det finns bara en motsvarighet till de stora fiskeriföretagen inom det pelagiska systemet. Det är Nicklasson Fiskeri AB som bedriver demersalt fiske på torsk, sej, kolja med mera i Nordsjön med en tyskflaggad båt ägd av ett tyskt dotterbolag.

Av företagen i det pelagiska systemet är det 5 som också ägnar sig åt demersalt fiske på något sätt. Astrid Fiske AB, Fiskeri AB Ginneton, Fiskebåten Rossö HB, Svanen Fiskeri AB och Bryngeld Fiskeri AB. Tre företag bedriver såväl torsk som sillfiske i Östersjön, endast ett av dem är ett aktiebolag, Tallona AB.

Flera företag på västkusten bedriver pelagiskt fiske på kustkvoten och demersalt fiske, oftast handlar det om kräftfiske med bur och garnfiske efter framförallt torsk.

3 arter dominerar det demersala fisket ekonomiskt, det är räka (nordhavsräka), kräfta (havskräfta) och torsk. Alla båtar och företag som fiskade mer än 15 ton av någon av dessa arter eller rödspätta är medtagen i analysen plus några till som är aktiebolag men inte fiskade så mycket.

Det finns en tendens till att de som fiskar kräftor är lite lönsammare liksom de som fiskar räkor och fisk, bara räkor eller även fiskar pelagiskt. Lönsamheten är generellt låg för de som enbart eller främst fiskar torsk i Östersjön.

De riktade torskfisket bedrivs i Östersjön medan det i Västerhavet handlar om blandat fiske på en lång rad arter, vilket brukar kallas fiskfiske. Torsk är också bifångst som landas vid kräftfiske och räkfiske.

Några av de listade företagen är så små att de båtar de äger inte finns med i de separata inläggen om landningar och lönsamhet i olika fiskesegment. Några större företag har också uteslutits från tabellen då de sålde sina båtar under 2016 vilket gav en extrem vinstmarginal. Ett av dessa företag var Randi Fiskeri AB.

Inkluderade i genomgången är ett svenskägt räkfiskeföretag i Danmark och ett norskt fiskeriföretag som främst sysslar med fiskfiske och har svensk minoritetsägare.

Demersala fiskeriföretag, vinstmarginal 2016

Nicklasson Fiskeri AB, 65% (2015), fiskfiske, Tyskland
Resö Skaldjur AB, 55%, räkfiske
August Fiskeri AB, 51%, räk- och fiskfiske, Danmark
Astrid Fiske AB, 48%, kräftfiske, pelagiskt i Danmark
Fiskeri AB Ginneton, 37%, kräftfiske, även pelagiskt
Lysekil AB Fiskebåt LL 9, 37%, räkfiske
SD 437 i Edsvik AB, 35%, räk-, fisk- och kräftfiske
Signora Fiskeri AB, 35%, kräftfiske
LL 91 Fisk & Skaldjur AB, 34%, kräft- och pelagiskt fiske
EA Fiske & Fiskeriverksamhet AB, 33%, läppfisk
Arkö Fiske AB, 29%, räk- och fiskfiske
Vingafjord Fiskeri AB, 28%, räk- och fiskfiske
Sandefjord Fiske AB, 25% (2015), räk- och fiskfiske
SD 451 Ferder AB, 24%, kräftfiske
SD 622 Vanguard AB, 22%, räkfiske
Vingaskär Fiskeri AB, 22%, fisk- och torskfiske, även pelagiskt
Fiskeri AB Ingun, 21%, räk- och fiskfiske
Valöskär AB, 20% (2015), räk- och fiskfiske
Svanen Fiskeri AB, 19%, kräft- och fiskfiske, även pelagiskt
LL 628 Atlantic AB, 18%, räkfiske
SD 578 Vikingö AB, 18%, räkfiske
Hagberg & Hansson Fiske AB, 17%, kräft-, fisk- och räkfiske
Havstens Fiskelag AB, 17%, kräftfiske
Västerland AB, 16%, fisk- och räkfiske
Mikael Öhlunds Fiske AB, 16%, torskfiske
Glittfors Fiskeri AB, 16%, kräftfiske
Grahn & Lundberg AB, 14%, kräftfiske
AB VG 29 Christina AB, 14%, kräftfiske
Fiskerederiet Fylgia AB, 13%, kräft- och räkfiske
Nippon AB, 11%, räkfiske
LL 2017 Nautic AB, 10%, räkfiske
Marika Fiskeri AB, 10%, fiskfiske, även pelagiskt
Ripmas Fiskeri AB, 10%, torskfiske
AB Lundahl & Lundahl, 10%, torskfiske
Vera Fiske AB, 9%, även pelagiskt
Bryngeld Fiskeri AB, 8%, torskfiske, även pelagiskt
F/F Karlsö AB, 8%, torskfiske
Smögen Skaldjur & Fiskeri AB, 8%, räkfiske
Bravik Fiskeri AB, 5%, fiskfiske
Bröderna Berndtzen AB, 5%, kräft- och fiskfiske
AB Nordkosters Fisk, 5%, räkfiske
Saron Fiskeri A/S, 5%, räk- och fiskfiske, Danmark
Västanfisk AB, 3%, kräftfiske
Ålcompaniet i Åhus-Kärr AB, 3%, ålfiske
Almy West AB, 2%, torskfiske
Pionier Kustfiske AB, 2%, torskfiske
Tallona AB, 0%, torskfiske, även pelagiskt
Kungsö AB, -1%, torskfiske
ResöRan AB, -7%, räk- och kräftfiske
LL 12 Fiske AB, -8%, kräftfiske
RA Fisk AB, – 11%, torskfiske
Najaden Fiskeri AS, – 12%, fiskfiske, Norge
Marina av Hönö Fiskeri AB, -24%, kräft- och fiskfiske
Zentha i Rönnäng AB, -32%, kräftfiske

August Fiskeri AB och Saron Fiskeri A/S är systerföretag med samma ägare. August Fiskeri hyr ut personal till Saron Fiskeri som äger båten S 158 Saron.

Flera företag äger mer än en båt, det gäller Astrid Fiske AB (dessutom äger systerföretaget Astrid Pelagic AB en båt som också fiskar demersalt), Fiskeri AB Ginneton, Bryngeld Fiskeri AB, Fiskeri AB Ingun, LL 91 Fisk & Skaldjur AB, Lysekil AB Fiskebåt LL 9, Arkö Fiske AB, Sandefjord Fiske AB, LL 628 Atlantic AB, Hagberg & Hansson Fiske AB, Västerland AB och LL 2017 Nautic AB.

Västanfisk AB ägs av Morgan och Johannes Ahlström som också äger båten GG 208 Ganthi. Under 2016 var bolaget ett dotterbolag till faderns Fiskeri AB Ganthi, men det bolaget är under avveckling genom konkurs.

Källor till uppgifterna är Havs- och vattenmyndigheten, allabolag.se, proff.no samt proff.dk

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Landningar och lönsamhet – båtar i det pelagiska systemet

Inlägg nr 2 av 7 i serien Lönsamhet i det pelagiska fisket 2017

Detta inlägg handlar om företag och båtar inom det pelagiska systemet. De flesta fiskar enbart pelagiskt men några fiskar också demersalt. De senare båtarna kan sägas vara de enda i svenska fiske som fiskar traditionellt förutom en mängd små båtar som fiskar på kustkvoterna. De företag som berörs här har god lönsamhet, i många fall mycket god lönsamhet. De mindre båtarna som också fiskar demersalt har något sämre lönsamhet liksom de båtar som bara används säsongsvis och båtar som kommit in i systemet nyligen eller igen. i systemet finns också två kvotbåtar i nuläget (april 2017).

Sillandningar 2016, båtar inom det pelagiska systemet utan regional tilldelning och utan demersala fiskerättigheter, namn, ton, ägare

GG 330 Carmona, 11 431, Båt GG 330 Carmona AB
GG 438 Clipperton, 10 519, B-C Pelagic AB (år 2016 var ägaren AB Clipperton)
GG 207 Torland, 9 389, TLF Torönland Fiskeri AB
GG 204 Tor-ön, 9 219, TLF Torönland Fiskeri AB
GG 218 Västfjord, 7 649, Västfjord Fiskeri AB
GG 764 Astrid, 7 283, Astrid Pelagic AB
GG 206 Ahlma, 6 204, Ahlma Fiskeri AB
GG 778 Lövön, 6 077, Lövön AB
GG 158 Sunnanland, 5 561, Axelsson
GG 203 Ginneton, 5 146, Fiskeri AB Ginneton
GG 505 Polar, 2 540, Bryngeld Fiskeri AB
GG 683 Rön, 1 139, Alfhild Fiskeri AB
GG 690 Vingasand, 556, Johnsson

Skarpsillslandningar 2016, båtar inom det pelagiska systemet utan regional tilldelning och utan demersala fiskerättigheter, namn, ton, ägare

GG 778 Lövön, 6 252, Lövön AB
GG 206 Ahlma, 6 027, Ahlma Fiskeri AB
GG 438 Clipperton, 5 943, B-C Pelagic AB (år 2016 var ägaren AB Clipperton)
GG 330 Carmona, 5 852, Båt GG 330 Carmona AB
GG 203 Ginneton, 5 448, Fiskeri AB Ginneton
GG 207 Torland, 4 500, TLF Torönland Fiskeri AB
GG 158 Sunnanland, 4 021, Axelsson
GG 204 Tor-ön, 3 960, TLF Torönland Fiskeri AB
GG 218 Västfjord, 3 421, Västfjord Fiskeri AB
GG 764 Astrid, 1 677, Astrid Pelagic AB
GG 505 Polar, 980, Bryngeld Fiskeri AB
GG 683 Rön, 8, Alfhild Fiskeri AB
GG 690 Vingasand, 3, Johnsson

GG 683 Rön och GG 690 Vingasand är båtar som i stort sett bara används under sillfisket i Skagerak på hösten. De är säsongsfiskebåtar.

Sillandningar 2016, båtar inom det pelagiska systemet med demersala fiskerättigheter eller demersalt fiske på kustkvoten, namn, ton, ägare

GG 500 Vingaskär, 1 814, Vingaskär Fiskeri AB
GG 840 Svanen, 1 064, Svanen Fiskeri AB
VY 43 Viken, 660, Olofsson
VG 59 Lipton, 586, Gunnarsson & Carlsson
GG 39 Rossö, 461, Fiskebåten Rossö HB
GG 77 Falken, 0, Astrid Pelagic AB
GG 210 Vera C, 0, Fiskeri AB Ginneton
GG 850 Odeskär, 0, Odeskär AB
GG 1226 Clippfjord, 0, AB Clipperton

Skarpsillslandningar 2016, båtar inom det pelagiska systemet med demersala fiskerättigheter eller demersalt fiske på kustkvoten, namn, ton, ägare

GG 500 Vingaskär, 475, Vingaskär Fiskeri AB
VY 43 Viken, 403, Olofsson
VG 59 Lipton, 250, Gunnarsson & Carlsson
GG 840 Svanen, 156, Svanen Fiskeri AB
GG 39 Rossö, 14, Fiskebåten Rossö HB
GG 77 Falken, 0, Astrid Pelagic AB
GG 210 Vera C, 0, Fiskeri AB Ginneton
GG 850 Odeskär, 0, Odeskär AB
GG 1226 Clippfjord, 0, AB Clipperton

GG 77 Falken och GG 210 Vera C är med i systemet för att kunna användas som lysbåtar vid skarpsillsfiske med snörpvad. VG 59 Lipton hade sålt ut alla sin fiskerättigheter i det pelagiska systemet men har köpt in sig igen. Båten hyr mer fiskerättigheter än vad de själva innehar. GG 500 Vingaskär och VY 53 Viken fiskar pelagiskt i Östersjön, de övriga i denna grupp fiskar främst i Skagerak och Kattegatt.

GG 850 Odeskär och GG 1226 Clippfjord är kvotbåtar. GG 850 Odeskär fanns i systemet (fast då var det rent fysiskt en annan båt som också användes till fiske) vid starten och har köpt in sig igen medan GG 1226 Clippfjord är ny. Såväl GG 850 Odeskär, GG 1226 Clippfjord, GG 77 Falken som GG 210 Vera C ägs av företag/ägargrupper som också har andra större fiskebåtar i Sverige och/eller Danmark.

Företag som fiskar inom det pelagiska systemet exklusive de som har regionala kvoter, vinstmarginal 2016

Astrid Pelagic AB, 107% (2015), Sverige
TLF Torönland Fiskeri AB, 73%, Sverige
Båt GG 330 Carmona AB, 43%, Sverige
AB Clipperton, 37% (ägde GG 438 Clipperton under 2016), Sverige
Fiskeri AB Ginneton, 37% (2015), Sverige (även demersalt) och Danmark
Odeskär AB, 36%, Danmark (och Sverige)
Lövön AB, 23% (2015), Sverige
Vingaskär Fiskeri AB, 22% (2015), Sverige, även demersalt
Svanen Fiskeri AB, 19%, Sverige, även demersalt
Västfjord Fiskeri AB, 18%, Sverige
Alfhild Fiskeri AB, 14%, Sverige
Ahlma Fiskeri AB, 13%, Sverige (och Danmark)
Bryngeld Fiskeri AB, 8%, Sverige (även demersalt) och Finland

I koncerner har jag med moderbolaget och inga dotterbolag. Undantaget är Rylo AB där jag har med dotterbolaget Themis Fiskeri AB. Detta då vinstmarginalen i Rylo AB är extremt hög och tyder på nåt extraordinärt.

Vinstmarginalen i TLF Torönland Fiskeri AB kan också vara missvisande då fiskeriverksamheten finns i dotterbolaget Torönland HB som inte redovisar på samma sätt som aktiebolag. Endast den del av vinsten som är moderbolagets andel är redovisad i moderbolag varvid omsättningen inte blir rättvisande och sannolikt inte heller vinsten och vinstmarginalen.

Bryngeld Fiskeri AB var med i systemet från början men lämnade och har sen köpt in sig igen.

Företag som fiskar stor andel skarpsill och liten andel sill har sämre lönsamhet. En hel del av sillen fiskas i Skagerak och Nordsjön till konsumtion vilket ger mer betalt. Skarpsill fiskas också i Skagerak och Nordsjön. Fisket av skarpsill i Skagerak och Kattegatt sker för konsumtionsändamål. Huvuddelen tas av GG 764 Astrid och mindre fångster av en rad små snörpvadsbåtar. Detta skarpsillsfiske sker på vintern som lysfiske. Några få båtar, däribland GG 39 Rossö, GG 683 Rön, VG 59 Lipton och GG 840 Svanen fångar en mindre mängd skarpsill med trål i Kattegatt och Skagerak.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Lönsamhet och förnyelse i den pelagiska fiskeflottan

Efter att det pelagiska systemet infördes så minskade den pelagiska fiskeflottan i Sverige med mer än 50% på några få år. Sen 2015 har den ökat något igen, främst på grund av att sillfisket i Bottenhavet sen 2016 ingår i det pelagiska systemet.

Lönsamheten bland de pelagiska företagen som blev kvar ökade kraftigt. Även de svenska fiskeriföretag som flyttade sin verksamhet till andra länder har ökat sin lönsamhet. Antingen har de svenska företagen med verksamhet i andra länder rena dotterbolag eller så handlar det om systerföretag med samma ägare.

I förlängningen har den ökade lönsamheten i företagen lett till investeringar i nya båtar från en stor del av de pelagiska fiskeriföretagen. En del har köpt begagnat men större och modernare. Andra har köpt nytt. Åter andra har beställt. Men förnyelsen gäller än så länge bara bland de allra största båtarna som fiskar i Nordsjön, Skagerak och Östersjön.

Bland de mindre båtarna finns det ingen egentlig förnyelse oavsett om det handlar om båtar som bara fiskar på regionala kvoten, som fiskat utanför det pelagiska systemet i Bottenhavet (kom in i systemet år 2016) eller som fiskar traditionellt, dvs både demersalt och pelagiskt och oftast i både Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Två av de senare är lysbåtar i snörpvadsfisket på skarpsill under vintern. Två båtar fiskar enbart sill under en period på hösten. De som har dem är deltidsfiskare och har också andra jobb. Till slut finns det ett par båtar som måste ses som rena kvotbåtar, dvs de används inte till fiske i nån större utsträckning, men har fiskerättigheter och hyr ut dessa. Många av de mindre båtarna har byggts om under senare år.

Lönsamheten bland de mindre fiskeriföretagen är låg, speciellt bland de som är beroende av den regionala kvoten och de som kommit in i systemet under senare år. De fåtal företag som fiskar traditionellt har dock en god lönsamhet och har också investerat i nya fartyg eller omfattande reparationer och ombyggnader.

Större fiskebåtar i den pelagiska fiskeflottan i Sverige, byggår

GG 204 Tor-ön, 2019, TLF Torönland Fiskeri AB. Beställd.
GG 207 Torland, 2019, TLF Torönland Fiskeri AB. Beställd.
GG 229 Clipperton, 2018, B-C Pelagic AB. Beställd.
GG 330 Carmona, 2014, Båt GG 330 Carmona AB.
GG 778 Lövön, 2012, Lövön AB.
GG 206 Ahlma, 2005. Ahlma Fiskeri AB. Köpt begagnad 2012.
GG 218 Västfjord, 2002, Västfjord Fiskeri AB. Köpt begagnad 2016, ryktas om nybeställning.
GG 505 Polar, 2000, Bryngeld Fiskeri AB. Köpt begagnad 2013.
GG 158 Sunnanland, 2000, Axelsson. Köpt begagnad, förlängd och ombyggd 2013.
GG 764 Astrid, 1998, Astrid Pelagic AB. Ryktas om nybeställning.
GG 203 Ginneton, 1997, Fiskeri AB Ginneton. Köpt begagnad 2016.

GG 229 Clipperton ska ersätta nuvarande GG 438 Clipperton medan de nybeställda GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland ska ersätta tidigare båtar med samma namn som redan sålts. De ekonomiska siffror TLF Torönland Fiskeri AB kan vara missvisande då fiskeriverksamhet bedrivs i Torönland HB vars resultat och omsättning inte redovisas offentligt. GG 505 Polar och Bryngeld Fiskeri AB hade lämnat de pelagiska svenska fisket men har köpt sig tillbaka in i systemet.

De ekonomiska siffror TLF Torönland Fiskeri AB kan vara missvisande då fiskeriverksamheten bedrivs i dotterbolaget Torönland HB vars resultat och omsättning inte redovisas offentligt. Det är bara den del av vinsten i handelsbolaget som överförs till moderbolaget som syns i moderbolagets bokföring. GG 505 Polar och Bryngeld Fiskeri AB hade lämnat de pelagiska svenska fisket men har köpt sig tillbaka in i systemet.

Roro_annandagen_jul2015 - 9

Vinstmarginal i företagen 2016

Astrid Pelagic AB, 107% (2015)
TLF Torönland Fiskeri AB, 73%
Båt GG 330 Carmona AB, 43%
AB Clipperton, 37% (ägde GG 438 Clipperton under 2016)
Fiskeri AB Ginneton, 37% (2015)
Lövön AB, 23% (2015)
Västfjord Fiskeri AB, 18%
Ahlma Fiskeri AB, 13%
Bryngeld Fiskeri AB, 8%

Ahlma Fiskeri AB har ett danskt systerföretag, Ahlma Danmark ApS som innehar fiskerättigheter i Danmark som hyrs ut till andra fiskeriföretag. Fiskeri AB Ginneton bedriver även demersalt fiske med GG 210 Vera C samt hyr sannolikt ut personal till sitt danska systerföretag Gifico ApS. Bryngeld Fiskeri AB hyr sannolikt ut personal till sitt finska systerföretag Kotka Fiskeri AB. De bedriver dessutom demersalt fiske i Sverige med GG 44 Runavik. Astrid Pelagic AB äger fiskebåtarna som används i fisket men personalen hyrs in från Astrid Fiske AB

Båtar som fiskar traditionellt, byggår

GG 39 Rossö, 1995, Fiskebåten Rossö HB.
GG 210 Vera C, 1991, Fiskeri AB Ginneton.
GG 840 Svanen, 1989, Svanen Fiskeri AB.
GG 77 Falken, 1987, Astrid Pelagic AB.
GG 500 Vingaskär, 1987, Vingaskär Fiskeri AB.
VG 59 Lipton, 1984, Gunnarsson och Carlsson.

GG 77 Falken och GG 210 Vera C är sannolikt innehavare av pelagiska fiskerättigheter enbart för att de ska kunna användas till lysbåtar i snörpvadsfisket på skarpsill under vintern. De används vad jag kan förstå inte till nåt annat pelagiskt fiske. Ingen av dem redovisade nån pelagisk fångst år 2016. En del av dessa båtar har lite egna specialitéer inom det demersala fisket. GG 840 Svanen fiskar hälften av rödtungan som landas och VG 59 Lipton har ett riktat fiske på fjärsing. VG 59 Lipton har förhållandevis små fiskerättigheter på pelagisk fisk och tycks främst hyra in fiskerättigheter.

Roro_annandagen_jul2015 - 3

GG 840 Svanen, GG 39 Rossö, GG 32 Tristan och GG 764 Astrid i Rörö hamn.

Vinstmarginal i företagen 2016

Astrid Pelagic AB, 107% (2015)
Fiskeri AB Ginneton, 37% (2015)
Vingaskär Fiskeri AB, 22% (2015)
Svanen Fiskeri AB, 19%

Det pelagiska fisket är ett komplement till det demersala fisket för GG 39 Rossö och GG 840 Svanen. Lönsamheten i företagen beror främst på hur det demersala fisket går. Kräftfisket är det viktigaste demersala fisket. De två företagen äger också ytterligare en båt tillsammans som bara fiskar demersalt, GG 32 Tristan. GG 500 Vingaskär fiskar torsk, sill och skarpsill i Östersjön och fisk i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt.

Båtar som kom in i systemet 2016, byggår

GG 370 Mercy, 1998, Olofsson.
GE 40 Bönan, 1995, Berglund Lundström.
HL 13 Vilja, 1982, Vilja Fisk AB.
GE 49 Sette Mari, 1971, Rederi AB Engesberg.
GG 359 Westerö, 1968, Larsson.
SM 53 Glomskär, 1967, DE Fiske AB.

GG 370 Mercy och GG 359 Westerö fiskar också torsk i Östersjön. För enskilda firmor och partrederier publiceras inga ekonomiska siffror. För DE Fiske AB finns ännu inget publicerat bokslut.

Vinstmarginal i företagen 2016

Rederi AB Engesberg, 11% (2015)
Vilja Fisk, 0% (2015)

Båtar som fiskar inom den regionala kvoten i Östersjön, byggår

VY 43 Viken, 1993, Olofsson.
VK 190 Scanö, 1991, VK 190 Fiskeri AB.
SG 146 Nimrod, 1985, Nimrod 3 AB.
VY 33 Britton, 1984, Enbloms Fiske AB.
SG 73 Saga, 1984, Olofsson.
SG 40 Miraculix, 1983, Gallerna AB.
SIN 602 Courage, 1982, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB.
VY 242 Vestland, 1968, Pettersson.
SIN 50 Laguna, 1966, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB.
KR 210 Solana, 1958, Johansson.
KR 27 Mary II, 1951, Arvidsson.
KA 49 Kingston, 1949, Irefjäll.

Ekonomin för dessa fiskeriföretag har i allmänhet inte förbättrats. Detta trots extra tilldelning genom den regionala kvoten. SG 73 Saga, KA 49 Kingston och har bara tilldelning ur den regionala kvoten och innehar inga överförbara fiskerättigheter. Fiskefartyget Courage af Skillinge AB har dock fått en öka lönsamhet.

Ett av dessa företag, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB som satsat hårt på det pelagiska fisket och bl.a. investerat i en rejäl modernisering av SIN 50 Laguna. Ägarna av företaget, bröderna Söderberg har agerat på samma sätt som yrkesfiskarna på Västkusten. De har varit beredda att ta risker. För att få en rättvisande bild av lönsamheten i deras verksamhet måste också företaget Bröderberg AB redovisas. Jag är inte klar över hur verksamheterna mellan företagen är uppdelad men bolagen är ungefär lika stora mätt i omsättning. Fiskefartyget Courage af Skillinge AB är i alla fall ägare av fiskebåtarna och företagen har 1 anställd var.

Vinstmarginal i företagen 2016

Bröderberg AB, 19%
Nimrod 3 AB, 8%
Gallerna AB, 6%
VK 190 Fiskeri AB, 5% (2015)
Enbloms Fiske AB, 0%
Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, – 11%

fiskeback12juli_2015-3 - 2

GG 690 Vingasand, gamla Rön samt GG 683 Rön i Fiskebäck

Säsongsbåtarna GG 683 Rön och GG 690 Vingsand används bara några får månader på sensommaren och hösten för sillfiske i Skagerak. Kvotbåtarna används inte alls i pelagiskt fiske.

Säsongsbåtar, byggår

GG 683 Rön, 1977, Alfhild Fiskeri AB.
GG 690 Vingasand, 1967, Johnsson.

Kvotbåtar, byggår

GG 850 Odeskär, 1989, Odeskär AB.
GG 1226 Clippfjord, 1989, AB Clipperton.

Vinstmarginal i företagen 2016

AB Clipperton, 37%
Odeskär AB, 36%
Alfhild Fiskeri AB, 14%

Sammanställning av företagens vinstmarginaler, 2016

Astrid Pelagic AB, 107% (2015)
TLF Torönland Fiskeri AB, 73%
Båt GG 330 Carmona AB, 43%
AB Clipperton, 37% (ägde GG 438 Clipperton under 2016)
Fiskeri AB Ginneton, 37% (2015)
Odeskär AB, 36%
Lövön AB, 23% (2015)
Vingaskär Fiskeri AB, 22% (2015)
Svanen Fiskeri AB, 19%
Bröderberg AB, 19%
Västfjord Fiskeri AB, 18%
Alfhild Fiskeri AB, 14%
Ahlma Fiskeri AB, 13%
Rederi AB Engesberg, 11% (2015)
Bryngeld Fiskeri AB, 8%
Nimrod 3 AB, 8%
Gallerna AB, 6%
VK 190 Fiskeri AB, 5% (2015)
Enbloms Fiske AB, 0%
Vilja Fisk, 0% (2015)
Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, – 11%

Lönsamheten kan variera väldigt mycket från år till år, beroende, ofta på grund av försäljningar och köp av fiskerättigheter eller båtar. Men siffrorna visar ändå på generella mönster

Företag som kommit in i systemet igen eller sent tycks ha sämre lönsamhet än företag som varit i systemet hela tiden. De som har extra tilldelning från den regionala kvoten har också sämre lönsamhet. De lönsammaste företagen är också de som har väldigt nya båtar eller som beställt nya båtar.

För att komplettera bilden och för jömförelsens skull ska vi också titta på två andra grupper av företag och fiskebåtar. Dels pelagiska fiskeriföretag som fiskar stora mängder sill på kustkvoten, dels pelagiska fiskeriföretag som huvudsakligen bedriver fiskeriverksamhet i andra länder.

strong>Pelagiska fiskebåtar i andra länder ägda av svenskägda företag, byggår

NC 330 Kristin, 2019, Kristin Fischerei gmbh. Beställd.
S 144 Themis, 2018, Themis Fiskeri A/S. Beställd.
S 364 Rockall, 2017, Astrid Fiskeri A/S. Beställd.
S 264 Astrid, 2014. Astrid Fiskeri A/S.
S 205 Ceton, 2005, Gifico ApS. Köpt begagnad.
AS 464 Stella Nova, 1987, Stella Nova Fiskeri ApS. Köpt begagnad.
AS 202 Nimber, 1987, Odeskar Fiskeri A/S. Köpt begagnad.
L 106 Monsun, 1985, Christer og Lennart Fiskeri ApS. Köpt begagnad.
FIN-1125-T Windö, 1985, Oy Kotka Fiskeri AB. Köpt begagnad.
S 206 Ahlma West, 1984, Ahlma Danmark ApS. Kvotbåt.
Nordic, 1967, Zandic Management & Trading AB, Köpt begagnad.

De flesta av de äldre båtarna är ombyggda och förlängda vid flera tillfällen.

Moderbolag till Kristin Fischerei är Kristine Fiskeri AB, moderbolag till Astrid Fiskeri A/S är Astrid Fiske AB och moderbolag till Themis Fiskeri A/S är Rylo AB. Rylo AB äger också Themis Fiskeri AB som hyr ut personal till Themis Fiskeri A/S. Då vinstmarginalen i Rylo AB är extremt hög så finns det nog extraordinära omständigheter bakom det. Därför redovisas också det svenska dotterbolagets vinstmarginal.

Astrid Fiske AB bedriver också demersalt fiske i Sverige, hyr ut fiskebåtar till demersalt fiske samt personal till Astrid Pelagic AB och Astrid Fiskeri A/S. Dessutom bedriver Astrid Fiske AB också fiskbearbetningsindustrier i olika dotterbolag.

Kristine Fiskeri AB äger också Klara Bemannings AB som hyr ut personal till det tyska dotterbolaget.

Gifico ApS hyr personal från systerföretaget Fiskeri AB Ginneton och Odeskar Fiskeri A/S hyr från Andersson Bemanning Fiskeri AB som har samma ägare som Odeskär AB och Odeskar Fiskeri AS. Fiskeriselskabet Stella Nova ApS hyr personal från systerföretaget Stella Nova Fiskeri AB och Christer og Lennart Fiskeri A/S hyr från Christer & Lennart Fiskeri AB. Ahlma Danmark ApS hyr ut fiskerättigheter vilket också Astrid Fiskeri A/S och Themis Fiskeri A/S gör. Övriga svenskägda fiskeriföretag i Danmark hyr in fiskerättigheter.

Kotka Fiskeri AB hyr personal av systerbolaget Bryngeld Fiskeri AB och Zandic AB bedriver fiskeriverksamhet i ett isländskt dotterbolag med en båt som fiskar i Marockos ekonomiska zon och har marockansk flagg, men på ockuperat västsahariskt vatten. Det svenska bolaget hyr ut personal. Swemar AB hyr ut personal till fiske i samma område som Nordic fiskar i. Om de faktiskt äger några båtar är mer oklart.

Vinstmarginal i de svenska företagen 2016

Rylo AB, 450%
Themis Fiskeri AB, 95%
Kristine Fiskeri AB, 56% (2015)
Christer & Lennart Fiskeri AB, 54%
Astrid Fiske AB, 46%
Stella Nova Fiskeri AB, 44%
Zandic Management & Trading AB, 44%
Swemar AB, 40%
Fiskeri AB Ginneton, 37% (2015)
Odeskär AB, 36%
Ahlma Fiskeri AB, 13%
Bryngeld Fiskeri AB, 8%
Andersson Bemanning Fiskeri AB, -2%

Vinstmarginal i de utländska dotter- och systerföretagen 2016

Themis Fiskeri A/S, 32%
Odeskar Fiskeri A/S, 17%
Astrid Fiskeri A/S, 13%
Gifico ApS, 5%
Ahlma Danmark ApS, 3%
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 3%
Christer og Lennart Fiskeri A/S, – 11%

För de tyska, finska, isländska och eventuella marockanska bolagen hittar jag inga tillgängliga siffror. Fiskeriföretagen som har verksamhet i flera länder, antingen via dotterbolag eller systerbolag och som hyr ut personal mellan länder kan välja var de vill ta ut vinster. Hur mycket ägarna tar ut i löner påverkar också den formella lönsamheten. Lönsamheten bland de pelagiska fiskeriföretag som har verksamhet i andra länder skiljer sig inte från lönsamheten bland de som har verksamhet i Sverige med större båtar. Båtarna uppvisar också ungefär samma åldersstruktur som de större båtarna i det pelagiska systemet i Sverige.

Det finns dessutom någrabåtar utanför det pelagiska systemet i Östersjön som fiskar stora mängder sill. De fiskar enbart på kustkvoten.

Pelagiska båtar utanför pelagiska systemet som fiskar sill i stor omfattning (mer än 50 ton år 2016)

PÅ 16 Brottsjö, 2006, Perssons Löjrom AB
VY 21 Axelia, 2000, Gardell.
NG 35 Ellis, 1985, Oxelöfisk AB.
SL 1 Dagny, 1983, Nordin.
VY 76 Boköland, 1982, FF Boköland KB.
KA 10 Tammerfors, 1981, Fredriksson.
HA 30 Wilma, 1979, Guldhaven Pelagiska AB.
HG 34 Anna, 1979, Jansson.
HND 4 Johlin V, 1979, Bondhamns Fisk AB.
HA 89 Uddvik, 1978, Lindbloms Fisk AB.
MÖ 35 Sjollen, 1979, HB Sjollen.
KA 38 Stjärnfors, 1976, Tallona AB.
NG 6 Mia, 1964, Edivel AB

De båtar som fiskar sill i stor omfattning på kustkvoten fiskar alla i Östersjön. Några av dem fiskar också siklöja och flera ingår i företag eller företagsgrupper med flera båtar.

PÅ 16 Brottsjö ingår i en företagsgrupp som också omfattar PÅ 34 Polaric som ägs av Renö Fisk AB. De två företagen och båtarna ägs av två bröder. De fiskar också siklöja. HA 40 Wilma ägs av Guldhaven Pelagiska AB som i sin tur ägs av Kent Karlsson och Arnold Bodlund. Kent Karlsson äger också HA 42 och HA 83 Natalia. HND 4 Johlin V som ägd av Bondhamns Fisk AB hyrs ut till Kenneth Klöfver för siklöjefiske varje år. Dessutom äger företaget HDN 2 och HND 3. Lindbloms Fisk AB som även ägnar sig åt siklöjefiske äger också HA 29 Sandön förutom HA 89 Uddvik. Familjen Lindblom som äger företaget har också båten HA 37. De flesta företag och båtar som fiskar siklöja har också mindre fiskberedningsndustrier som en del av sin verksamhet.

Oxelöfisk AB och Edivel AB (NG 35 Ellis och NG 6 Mia) ägs av samma grupp av personer. Tallona AB äger också KA 15 Tallona som fiskar torsk.

Vinstmarginal i företagen 2016

Lindbloms Fisk AB, 35%
Perssons Löjrom AB, 26%
Renö Fisk AB, 25%
Oxelöfisk AB, 18%
Guldhaven Pelagiska AB, 9%
Edivel AB, 8%
Tallona AB, 1%
Bondhamns Fisk AB, -26%

Siklöjeföretagen har en god lönsamhet, men de övriga företagen har lika dålig lönsamhet som de som fiskar på den regionala kvoten. Det går alltså inte att skapa lönsamhet genom att fiska på kustkvoten istället för inom det pelagiska systemet. Återigen tycks fri tillgång till resursen vara dåligt för fiskeriföretagande och i förlängningen därmed också för fiskbestånden.. Dålig ekonomi hos fiskeriföretag leder till fusk med kvoter, överfiske, svartfiske med mera då det är är sätt att förbättra lönsamheten. Siklöjefisket är begränsat till ett bestämt antal båtar medan alla med fiskelicens och som inte ingår i det pelagiska systemet kan fiska på kustkvoten.

Sammanställning av företagens vinstmarginaler, samtliga svenska fiskeriföretag med större pelagiskt fiske, 2016

Rylo AB, 450%
Astrid Pelagic AB, 107% (2015)
Themis Fiskeri AB, 95%
TLF Torönland Fiskeri AB, 73%
Kristine Fiskeri AB, 56% (2015)
Christer & Lennart Fiskeri AB, 54%
Astrid Fiske AB, 46%
Stella Nova Fiskeri AB, 44%
Zandic Management & Trading AB, 44%
Båt GG 330 Carmona AB, 43%
Swemar AB, 40%
AB Clipperton, 37% (ägde GG 438 Clipperton under 2016)
Fiskeri AB Ginneton, 37% (2015)
Odeskär AB, 36%
Lindbloms Fisk AB, 35%
Perssons Löjrom AB, 26%
Renö Fisk AB, 25%
Lövön AB, 23% (2015)
Vingaskär Fiskeri AB, 22% (2015)
Svanen Fiskeri AB, 19%
Bröderberg AB, 19%
Västfjord Fiskeri AB, 18%
Oxelöfisk AB, 18%
Alfhild Fiskeri AB, 14%
Ahlma Fiskeri AB, 13%
Rederi AB Engesberg, 11% (2015)
Guldhaven Pelagiska AB, 9%
Edivel AB, 8%
Bryngeld Fiskeri AB, 8%
Nimrod 3 AB, 8%
Gallerna AB, 6%
VK 190 Fiskeri AB, 5% (2015)
Tallona AB, 1%
Enbloms Fiske AB, 0%
Vilja Fisk, 0% (2015)
Andersson Bemanning Fiskeri AB, -2%
Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, – 11%
Bondhamns Fisk AB, -26%

Klart lönsammast är de stora pelagiska fiskeriföretagen följt av siklöjeföretagen. Sämst lönsamhet finns bland de företag som fiskar på den regionala kvoten i Östersjön eller kustkvoten. Detta tyder på att det finns för många fiskeriföretag i dessa segment.

Källor: Allabolag.se, Sveriges Skeppslista, Danska Skeppsregistret, Marinetraffic.com

Läs också:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Veckans båt – GG 500 Vingaskär

GG 500 Vingaskär är en ovanlig medelstor svensk fiskebåt. Inte som båt betraktat utan beroende på att det är en av mycket få lite större svenska båtar som fiskar både pelagiskt och demersalt.

Det är bara 4 medelstora båtar som faktiskt ingår i det pelagiska systemet och som också har efforttillstånd och tillstånd för att fiska demersalt. Vid sidan av det finns det också några båtar som har torskfisketillstånd i Östersjön och som också fiskar pelagiskt, dvs i praktiken sill, i Bottenhavet och Bottenviken. Vingaskär fiskar i stort sett bara i Östersjön trots att båten har hemmahamn på Styrsö Tången även om den självklart som i stor sett alla andra fiskebåtar på Styrsö ligger i Sandvik de få gånger den är hemma på Styrsö. 2005 fångade båten dock en ovanlig fisk i Nordsjön, en klumpfisk på nästan ett halvt ton.

Ägare av Vingaskär är Vingaskär Fiskeri AB som ägs av Mats Johansson.

GG 500 Vingaskär

GG 500 Vingaskär år 2005. Bild: Lennart Ramsvik/Maritimbild

Båten byggdes 1987 på det som idag är Tjörnvarvet i Rönnäng. Den byggdes för island som Saenes. 24 meter lång, 192 bruttoton och med en Caterpillar-motor på 900 hk. 1995 bytte båten namn till Saenes Junior.  Den tycks också ha haft två systerbåtar, GG 778 Lövön byggd 1987 (idag med namnet Trio i Norge) och GG 380 Cornelia som byggdes för ägare på Hönö är 1988. Senare tycks den båten dock ha hört hemma på Öckerö eller så är noteringen på Tjörnvarvets hemsida fel. Även de något längre Björg som byggdes för Island år 1988 och Halland som byggdes för Glommen var nog i grunden av samma typ. Halland finns inte kvar idag, Björg verkar finnas på Grönland med namnet Sakkak och vad som hänt med Cornelia har jag inte kunnat utröna.

Saenes åldes 2004 till Sverige och Mats Johansson. Bytte namn till GG 500 Vingaskär, byggdes om och reparerades i Hirtshals samma år men behöll sin längd och sitt bruttotonnage. Är idag på 252 bruttoton och 30 meter lång så den har också byggts om senare och då förlängts. I år inne på Ö-varvet för utbyte av diverse utrustning och underhåll.

Ö-varvet_100_år-maj2016_ - 5 (1)Ö-varvet_100_år-maj2016_ - 15 (1)Ö-varvet_100_år-maj2016_ - 14 (1)Ö-varvet_100_år-maj2016_ - 24 (1)Ö-varvet_100_år-maj2016_ - 16 (1)Ö-varvet_100_år-maj2016_ - 6 (1)Ö-varvet_100_år-maj2016_ - 8 (1)

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

PS. I fören på båten står det MJ. Enligt uppgift från en säker källa ska Mats Johanssons barn tycka att det är fult och att det behövs ett snyggare märke.