Svenska pelagiska fiskerättigheter i Danmark 2015 – Östersjön

För att se vilka svenska fiskeriföretag som har största fiskerättigheter i Östersjön behöver vi också inkludera de som fiskar på kustkvoten i norra Östersjön, de som fiskar i Finland och de som har fiskerättigheter i Danmark. Till kustkvoten (Östersjökvoten) i norra Östersjön och Finland ska jag återkomma, så nu till Danmark.

Pelagiskt fiske i Östersjön handlar enbart om sill och skarpsill (brisling). De svenska kvoterna är större än de danska, omvänt gentemot läget i Västerhavet med andra ord. Det mesta av den pelagiska fisken från Östersjön, både sill och skarpsill, används till fiskmjöls-och fiskoljeproduktion. Detta då sill från Östersjön inte får säljas som föda i resten av EU utan bara i Sverige. Detta på grund av för höga halter miljögifter. Vid produktionen av fiskolja och fiskmjöl rensas miljögifterna bort. Oavsett om svenska eller danska båtar fiskar så landas det i Skagen eller Västervik för vidare transport till Skagen.

Sill i västra Östersjön, företag, andel av totalkvoten

Themis Fiskeri A/S (Ryberg), 12,7%
Astrid Fiskeri A/S (Johansson), 4,6%

Sill i östra Östersjön, företag, andel av totalkvoten

Themis Fiskeri A/S (Ryberg), 21,1%
Astrid Fiskeri A/S (Johansson), 13,0%

Skarpsill, företag, andel av totalkvoten

Themis Fiskeri A/S (Ryberg), 20,5%
Astrid Fiskeri A/S (Johansson), 18,3%
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 14,4% (inkl. GPG)

För att se hur mycket som svenska fiskare hade tillgång till i Östersjön i ton under 2015 använder jag siffror som visar hur mycket de svenskägda båtarna har/har haft under 2015 efter genomförda kvotbyten. Detta kan vara både mindre och mer än vad de skulle haft i enlighet med de grundandelar av fiskerättigheterna de innehar och som redovisas ovan. De redovisade uppgifterna gäller för dagens datum och de ändrar sig över tid. Båtarna behöver intes fiska så mycket som anges, utan kan fiska både mer och mindre beroende på att de också kortsiktigt kan låna in fiskerättigheter.

Sill i västra Östersjön, båt, ton, ägare

S 144 Themis, 359, Themis Fiskeri A/S
S 264 Astrid, 231, Astrid Fiskeri A/S
AS 202 Neptun, 105, Odeskar Fiskeri A/S
RS 2 Lukas-Silas, 99, Themis Fiskeri AB

Sill i östra Östersjön, företag, andel av totalkvoten

AS 465 Susanne Himmelsblå, 194, GPG A/S
S 144 Themis, 21, Themis Fiskeri A/S
S 264 Astrid, 21, Astrid Fiskeri A/S

Svenskägda båtar som innehar fiskerättigheter på sill i Östersjön har uppenbarligen bytt bort större delen av dem. GPG är ett bolag som har personkoppling till Fiskeriselskabet Stella Nova ApS och därför är med i listningarna.

Skarpsill, företag, andel av totalkvoten

S 144 Themis, 4 347, Themis Fiskeri A/S
AS 464 Stella Nova, 4 088, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS
AS 202 Neptun, 3 070, Odeskar Fiskeri A/S
E 532 Rockall, 1 156, Astrid Fiskeri A/S
AS 465 Susanne Himmelsblå, 1 108, GPG A/S
RS 2 Lukas-Silas, 1 043, Themis Fiskeri AB
S 205 Ceton, 945, Gifico ApS
S 264 Astrid, 399, Astrid Fiskeri A/S

Totalt har Fiskeriselskabet Stella Nova (inkl. GPG) tillgång till 5 195 ton skarpsill, Themis Fiskeri tillgång till 5 390 ton och Astrid Fiskeri 1 555. Några båtar fiskar mer än de har tillgång till och några fiskar mindre. RS 2 Lukas-Silas och AS 465 Susanne Himmelsblå är rena kvotägarbåtar. Såväl Themis Fiskeri som Astrid Fiskeri är hemmahörande på Rörö.

För de totala sillfiskerättigheterna och tillgången till sill att fiska i Östersjön spelar de danska kvoterna en mycket marginell roll för svenskägda danskflaggade fiskebåtar. För skarpsill är läget ett annat. Om de sammanlagda svenskägda tillgångarna/fiskerättigheterna på skaprpsill läggs samman blir resultatet följande:

S 144 Themis, 4 347, Themis Fiskeri A/S
GG 204 Tor-ön, 4 124, 9,6%, Torönland HB
AS 464 Stella Nova, 4 088, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS
GG 158 Sunnanland, 3 960, 9,3%, Axelsson
GG 330 Carmona, 3 702, 8,6%, Båt GG 330 Carmona AB
GG 207 Torland, 3 620, 8,5%, Torönland HB
GG 206 Ahlma, 3 569, 8,3%, Ahlma Fiskeri AB
GG 203 Ginneton, 3 489, 8,2%, Fiskeri AB Ginneton
AS 202 Neptun, 3 070, Odeskar Fiskeri A/S
GG 778 Lövön, 2 898, 6,8%, Lövön AB
GG 218 Västfjord, 2 797, 6,5%, Västfjord Fiskeri AB
GG 229 Bristol, 2 764, 6,5%, Bristol Fiske AB
GG 438 Clipperton, 2 737, 6,4%, AB Clipperton
SIN 602 Courage, 1 393, 3,2%, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB
E 532 Rockall, 1 156, Astrid Fiskeri A/S
GG 505 Polar, 1 134, 2,6%, Bryngeld Fiskeri AB
AS 465 Susanne Himmelsblå, 1 108, GPG A/S
VY 242 Vestland, 1 076, 2,5%, Pettersson
RS 2 Lukas-Silas, 1 043, Themis Fiskeri AB
SIN 50 Laguna, 1 036, 2,4%, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB

Torönland HB har tillgång till 7 744 ton, Themis Fiskeri 5 390, Fiskeriselskabet Stella Nova, 5 195, Ginneton/Gifico 4 434, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB 2 429  och Astrid Fiskeri 1 555 ton. Det är företag som har mer än en båt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Danmark, Östersjön, Sverige, Rörö, Fiskebäck, Pelagiskt fiske, Fiske, Sill, Skarpsill, Brisling, Fiskerättigheter, Themis Fiskeri A/S, Astrid Fiskeri A/S, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, Gifico ApS, GPG A/S, Odeskar Fiskeri A/S, AS 202 Neptun, AS 464 Stella Nova, S 144 Themis, RS 2 Lukas-Silas, S 264 Astrid, E 532 Rockall, AS 465 Susanne Himmelsblå, S 205 Ceton