Sveriges största tidning om yrkesfiske
Orsakerna till att torsken försvunnit och att sillbeståndet i västra Östersjön kollapsat är framförallt två. Klimatförsämringar och övergödning. På grund av det allt varmare klimatet har Östersjön värmts upp mycket kraftigt. Det är det hav som värmts upp snabbast i hela världen näst efter Svarta havet. Det innebär att kallvattenarter som torsk och lax inte trivs Läs mer…
En stor del av det som de stora pelagiska trålarna ägnar sig åt är konsumtionsfiske. Men i Östersjön ägnar de sig främst åt vad som brukar kallas industrifiske, dvs fiske för fiskmjölsfabrikerna. Detta fiske kallas också ofta för skrapfiske. Läs mer…
Forskaren Henrik Svedäng kritiserar i en artikel i ETC den svenske landsbygdsministern Peter Kullgren. Men samtidigt sprider artikeln såväl som Henrik Svedäng felaktigheter. Svedäng säger exempelvis att industrifiske inte är designat för konsumtionsfiske. Läs mer…
På en pressträff med socialdemokraterna spreds diverse märkliga ställningstaganden och åsikter. Huvudsakligen baserade på fördomar och okunnighet. Men vi kan börja med ett korrekt uttalande. Läs mer…
När Internationella havsforskningsrådet (ICES) i våras publicerade sina råd för 2026 innehöll detta en ökning av kvoten för sill/strömming i centrala Östersjön samt en liten minskning i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Ett avsnitt i rapporten handlar om felrapportering av fångster från Östersjön. Båtarna rapporterar felaktiga proportioner av sill och skarpsill samt rapporterar troligen också bifångts av skrubba som skarpsill eller sill. Det gör att beståndsbedömningarna kan bli felaktiga. Läs mer…
Fishsec har gett ut en rapport om fisket av pelagiska arter. Mycket av den verkar bra och verkar innehålla korrekta fakta. Men den innehåller också mycket allvarliga felaktigheter. Speciellt gäller detta beskrivningen av den storskaliga pelagiska flottan i Sverige.Vilket är problematiskt för det betyder att det kan vara lika stora fel i andra delar av rapporten. Läs mer…
Sportfiskare sprider så mycket dumheter. Speciellt sprider de just nu dumheter om lax och pelagiskt fiske. Det storskaliga pelagiska fisket i Östersjön är inriktat på att fiske skarpsill för fiskmjölsindustrin i Danmark. I det fisket fångar de också sill/strömming. Läs mer…
Yrkesfisket efter lax vid Luleälven stängs på grund av att det är så lite lax i älven att Vattenfall har svårt att klara sin egen fiskodling. Läs mer…
Den 28 maj införde Havs- och vattenmyndigheten nya regler för det pelagiska fisket. Bland annat infördes ett infiskningskrav på 25% av de innehavda fiskerättigheterna vid årets början. De nya reglerna för infiskningskravet ska gälla från 1 januari 2026. Läs mer…
ICES rekommenderar i år höjningar av kvoterna för sill och skarpsill i Östersjön. Men en minskning av kvoten i Bottenhavet. Lobbyorganisationen Baltic Waters vill inte acceptera den vetenskapliga rådgivningen som underkänns av deras betalda forskare och lobbyister. Läs mer…
Fisket i Nordostatlanten omfattar allt fiske från Azorerna i sydväst till Portugal i sydost, Barents Hav i norr, Irminingerhavet mellan Grönland och Island såväl som fisket i Nordsjön, Skaagerak, Kattegatt och Östersjön. I detta område finns fiskenationer som Grönland, Island, Färöaarna, Storbritannien, Norge, Ryssland och EU som består av en mänge fiskenationer. Läs mer…
Den 21 maj kom EU, Norge och Storbritannien överens om ett trepartsavtal för skarpsillskvoten i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt för perioden 1 juli 2025 till 30 juni 2026. Läs mer…
Det är en bedöming där forskaren Henrik Svedäng och jag är överens. Vi är överens om mycket annat också men sällan om fisket. Svedäng säger följande i en artikel om ICES rådgivning för Östersjön inför 2026 Läs mer…
ICES har presenterat sin rådgivning för nästa års (2026) fiskekvoter i Östersjön. Råden visar en fortsatt positiv utveckling för både sill/strömming och skarpsill i Östersjön men en generell trend nedåt över tid i Bottenhavet. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet kan delas in i lite olika segment beroende på vilken kvot de olika fiskebåtarna fiskar på och vilken sorts fiske de bedriver. Det finns åtta stora trålare som enbart fiskar på överförbara fiskerättigheter (ITQ eller TFC) Läs mer…
De danska räkfiskeföretagen S 226 ApS med räktrålaren S 226 Emli Pilegaard, S 107 Skagerak ApS med räktrålaren S 107 Skagerak och S 281 Elin ApS med fisktrålaren HG 281 Elin har beslutat sig för att samarbeta som det står i danska medier. Läs mer…
Under flera år har den svenska fiskerikontrolen kritiserats vad det gäller landningar av pelagiska arter. Andelen sill och skarpsill i de fångster som kontrollerats har ibland visat sig vara en annan än vad yrkesfiskarna uppskattat. Läs mer…
Sill har länge varit en viktig del av svensk livsmedelsförsörjning, särskilt i tider av kris och knapphet. Även idag och i framtiden har sill och annan pelagisk fisk hög potential att bidra till vår livsmedelsberedskap. Läs mer…
Uppdrag Granskning hade häromdagen ett program om det pelagiska svenska fisket. Jag har redan berört några av aspekterna som tog i programmet. Dels hur mycket och vilka som fiskar och landar sill, dels att ett ITQ-system var nödvändigt. Läs mer…