Ökad skarpsillskvot i Nordsjön
Den 21 maj kom EU, Norge och Storbritannien överens om ett trepartsavtal för skarpsillskvoten i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt för perioden 1 juli 2025 till 30 juni 2026. Läs mer…
Sveriges största tidning om yrkesfiske
Den 21 maj kom EU, Norge och Storbritannien överens om ett trepartsavtal för skarpsillskvoten i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt för perioden 1 juli 2025 till 30 juni 2026. Läs mer…
Det är en bedöming där forskaren Henrik Svedäng och jag är överens. Vi är överens om mycket annat också men sällan om fisket. Svedäng säger följande i en artikel om ICES rådgivning för Östersjön inför 2026 Läs mer…
ICES har presenterat sin rådgivning för nästa års (2026) fiskekvoter i Östersjön. Råden visar en fortsatt positiv utveckling för både sill/strömming och skarpsill i Östersjön men en generell trend nedåt över tid i Bottenhavet. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet kan delas in i lite olika segment beroende på vilken kvot de olika fiskebåtarna fiskar på och vilken sorts fiske de bedriver. Det finns åtta stora trålare som enbart fiskar på överförbara fiskerättigheter (ITQ eller TFC) Läs mer…
De danska räkfiskeföretagen S 226 ApS med räktrålaren S 226 Emli Pilegaard, S 107 Skagerak ApS med räktrålaren S 107 Skagerak och S 281 Elin ApS med fisktrålaren HG 281 Elin har beslutat sig för att samarbeta som det står i danska medier. Läs mer…
Under flera år har den svenska fiskerikontrolen kritiserats vad det gäller landningar av pelagiska arter. Andelen sill och skarpsill i de fångster som kontrollerats har ibland visat sig vara en annan än vad yrkesfiskarna uppskattat. Läs mer…
Sill har länge varit en viktig del av svensk livsmedelsförsörjning, särskilt i tider av kris och knapphet. Även idag och i framtiden har sill och annan pelagisk fisk hög potential att bidra till vår livsmedelsberedskap. Läs mer…
Uppdrag Granskning hade häromdagen ett program om det pelagiska svenska fisket. Jag har redan berört några av aspekterna som tog i programmet. Dels hur mycket och vilka som fiskar och landar sill, dels att ett ITQ-system var nödvändigt. Läs mer…
Innan indivuella överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) infördes i det pelagiska fisket i Sverige bestod den pelagiska fiskeflottan i Sverige av omkring 80 fiskebåtar med dålig lönsamhet och dåliga arbetsförhållanden. Läs mer…
I motsats till vad de flesta människor i Sverige tror så står små och mellanstora trålare (SIN 602 Courage) med bas längs Östersjöns kuster för huvuddelen av sillfisket i Östersjön Läs mer…
En stor fiskebåt kan ha en större trål och en större lastkapacitet. Det sistnämnda är främst bra för att det minskar bränsleförbrukningen då en stor båt inte behöver in i hamn lika ofta som en liten. En stor trål kan förstås fånga mer fisk i ett enda tråldrag än en liten trål. Läs mer…
När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…
Danska landningar av brisling 2024. Brisling eller skarpsill fiskas i Nordsjön, Östersjön, Skagerak och Kattegatt. I Skagerak och Kattegatt fiskas idag små mängder Läs mer…
Pelagiska kustkvoter och regional tilldelning.Havs- och vattenmyndigheten beslutar årligen om hur de pelagiska fiskemöjligheterna ska fördelas mellan olika kategorier av fiskelicensinnehavare. Läs mer…
Återigen hittar ETC på om fiske. 95% av världens fiskbestånd är överfiskade påstår Karin Holmberg i en artikel om fisk inför julen ETC. Det är en stor fet lögn. Sanningen är att cirka 60% av världens fiskbestånd är hållbart fiskade (maximalt utnyttjade) och cirka 35% överfiskade. Resterande 5% är underfiskade. Läs mer…
Den första dagen på den Nationella yrkesfiskekonferensen som i år ägde rum på Stenungsbaden i Stenungsund kan nog sammanfattas med på västfronten inte nytt. Mycket av det som sades har vi hört på nästan varenda konferens de senaste 5 åren. Läs mer…
Bottenhavets strömmingar är feta och har gott om föda. Detta enligt finska Naturresursinsitutet Luke som undersökte strömmingens (sillens) och skarpsillen (vassbukens) tillstånd i september månad. Läs mer…
Det kustnära och småskaliga fisket fiskar inte upp sin kvot. Det pågår ett stämndig gnäll från miljövänner, okunniga och kappvändande politiker från alla partier och enstaka forskare om att en större del av kvoten på sill/strömming i Östersjön borde gå till det småskaliga fisket med trål och garn. Läs mer…
Serene Fishing Co Ltd är ytterligare ett av de shetändska fiskeriföretagen som kan kopplas till den lilla ön Whalsay. Precis som många andra företag med bas på Whalsay har de en formell adress i Lerwick. Läs mer…
Kvoterna för Östersjön 2025. EU:s ministerråd har beslutat om kvoterna i Östersjön och Bottenhavet. De beslutade kvoterna är satta i enlighet med de vetenskapliga råden från EU. Förutom när det gäller sill i centrala Östersjön då beslutet innebar en mycket mindre kvot än vad ICES rekommenderade. Läs mer…