Landningar från Nordsjön och Nordatlanten 2021

Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Läs mer…

Fiskerättigheter i det pelagiska fisket 2022

Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…

Landningar från svenska fiskare i andra länder 2021

Många svenska yrkesfiskare bedriver sitt yrkesfiske i andra länder. Framförallt i Danmark men även i Tyskland och Marocko. Tidigare bedrev flera svenska yrkesfiskare också ett fiske i Finland. Det fanns också fler företag i Marocko men idag finns bara ett kvar. Läs mer…

Exkluder – ett bra redskap för att sortera ut bifångst

En exkluder används för att sortera ut stora fiskarter från fångsten vid pelagiskt fiske. Genom användning av exkluder har fisket av den lilla torskfisken vitlinglyra (sperling) kunnat ökas. Tidigare användes rist men det resulterade ändå i för stora bifångster av torskfiskar, sill och makrill. Läs mer…

Danskt pelagiskt fiske

En stor del av den pelagiska fiskeflottan i Danmark ägs och bemannas av svenska yrkesfiskare. Hur det danska fisket ser ut är därför väldigt intressant och viktigt för det svenska yrkesfisket. Många av de svenskar som har båtar i Danmark har dessutom också båtar i Sverige. Läs mer…

Minskande industrifiske

Fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja kallas för industrifiske. I Europa handlar det om fiske av skarpsill (brisling), tobis, kolmule (blåvitling) och sperling (vitlinglyra). Även sill från Östersjön används i huvudsak till fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…

Allt mindre vild fisk används till fiskmjöl och fiskfoder

Mängden vild fisk som används till framställning av fiskmjöl har sen år 2000 minskat. År 2000 användes 23 miljoner ton för fiskmjöls- och fiskoljeproduktion men 2017 hade det minskat till 16 miljoner ton. Detta samtidigt som produktionen från akvakultur (fisk-, mussel-, alg- och skaldjursodling) ökat från 36 miljoner ton år 2000 till 112 miljoner ton 2017. Läs mer…

Supermiljöbloggen går vilse när det gäller fiskodlingar och fiske

I en artikel på Supermiljöbloggen hittar Vera Arhippainen på en massa felaktiga uppgifter om värdens fiske.  Hon skapar och sprider helt enkelt falska nyheter. Utifrån en undersökning om miljöproblemen i laxodlingsindustrin fabulerar hon friskt. En del av felaktigheterna har hon dock fått från den aktuella rapporten i sig men de flesta är rena fantasier och påhitt av henne själv. Läs mer…

Det finns olagliga utkast men Sportfiskarna har som vanligt ingen koll

Alla arter som är kvoterade omfattas av landningsskyldigheten (utkastförbudet) men det finns också en mängd undantag. Dessa undantag gäller i olika grad de flesta arter i Kattegatt och Skagerak, som exempelvis kräfta, rödspätta, rockor, vitling, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, kummel, skarpsill, sill, guldlax, tobis, vitlinglyra och kolmule (blåvitling). Läs mer…

Skagen är fortsatt Danmarks största fiskehamn

Trots en minskning av både landningens vikt och värde 2020 är Skagens hamn fortfarande Danmarks största fiskehamn.

I slutet av 2020 var det totala landningsvärdet i Skagen hamn drygt 991 miljoner DKK, vilket är en liten minskning från 2019, då värdet på landad fisk var mer än en miljard kronor. Läs mer…

Danska landningar av sperling 2020 – båtar och företag

Sperling är en liten torskfisk som på svenska kallas vitlinglyra och på norska øyepål. Fisket av sperling sker i Nordsjön, framförallt på Fladen och den används i huvudsak i fiskmjölsindustrin trots att det är en ganska mager fisk. Läs mer…

Fiskmjöl, fiskolja och omega 3

Omega 3-produkter är mycket populära hälsoprodukter och kosttillskott då de innehåller nyttiga fetter. Det handlar om fiskoljeprodukter som framställs från fisk som anchoveta (Engraulis ringens), sardin (Sardina pilchardus), indisk oljesardin (Sardinella longiceps), stillahavssardin (Sardinops sagax) taggmakrill/hästmakrill (Trachurus trachurus), stillahavstaggmakrill (Trachurus Läs mer…

Svensk sushi eller sushi på svenska

Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…

Svenska fiskeriföretags fiskerättigheter i Sverige, Danmark och andra länder

Många stora svenska pelagiska fiskeriföretag har idag fiskerättigheter i andra länder än Sverige. Några få har bara fiskerättigheter i Sverige, några få bara i Danmark medan ett också har fiskerättigheter i Finland och två bara har fiskerättigheter i Tyskland. Ytterligare Läs mer…

Danska fiskerättigheter för sperling 2020 – båtar och företag

Sperling är en fisk som enbart fiskas för användning till fiskmjöl och fiskolja. Det är en liten torskfisk som ofta får som bifångst och på svenska heter den vitlinglyra medan den på norska bär det märkliga namnet øyepål. Det finns Läs mer…

Överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket

Rent generellt är jag för ett införande av permanent överförbara fiskerättigheter (TFC, ibland kallat ITQ) i det demersala fisket då det nuvarande systemet med årliga demersala fiskemöjligheter inte fungerar. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått ett uppdrag om att utreda Läs mer…

Nordens största industrifiskeföretag

I detta sammanhang räknar jag allt fiske av tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling, øyepål), trynfisk (havgalt) och skarpsill (brisling) samt sillfisket i östra Östersjön som industrifiske. Övrigt sillfiske, guldlaxfiske, makrillfiske och hästmakrillfiske räknar jag som konsumtionsfiske.  Industrifisket domineras av blåvitling Läs mer…

Norska landningar av øyepål 2019

Øyepål är en liten torskfisk som på danska heter sperling, på svenska vitlinglyra och på engelska norway pout. Fiskas i stort sett enbart av norska och danska fiskare och för att användas för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Fisket sker Läs mer…

Danska landningar av sperling 2019

Sperling som heter vitlinglyra på svenska, øyepål på norska och norway pout på engelska var på 1970-talet Danmarks viktigaste industrifisk, dvs den viktigaste fiskarten för tillverkningen av fiskmjöl och fiskolja. Senare har fisket minskat då bifångsterna traditionellt varit stora. Sperling Läs mer…