Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…
Vid ett möte i EU:s ministerråd den 15 oktober beslutade EU:s fiskeministrar om kvoter för fisket i Östersjön för 2019. De arter som omfattas av beslutet är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär minskade kvoter för fyra bestånd, Läs mer…
EU-kommissionens förslag om torskkvoterna (TAC) för Östersjön innebär att torskkvoten i västra Östersjön ökas med 31% till 7 340 ton vilket är helt i linje med den vetenskapliga rådgivningen från ICES. Förbudet mot fiske under lekperioden i februari-mars föreslås också Läs mer…
Enligt en rapport från DTU Aqua har mängden fisk och mängden stor fisk i Nordsjön och resten av Nordatlanten ökat kraftigt de senaste 10 åren. 25 arter har undersökts och det har sen 1995 fram till 2016 skett en fördubbling Läs mer…
Utvärderingen av de överförbara fiskerättigheterna i det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört har visat att systemet i sig själv inte kan råda bot på det stora problemet i svenskt fiske. Lågt kvotutnyttjande. Genom det låga kvotutnyttjandet får Läs mer…
Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, bedrevs fiske med passiva redskap på Västkusten i framför allt Bohuslän och kustnära, men även ute till havs i Kattegatt och norr om Danmark i Skagerak. De vanligaste redskapen som Läs mer…
Efter det pelagiska fisket är räkfiske och kräftfiske de viktigaste fiskena i Sverige. Räkfisket bedrivs nästan enbart i Skagerak, men i viss mån också i Nordsjön och vissa år i mindre mängder i Kattegatt. Detta enligt SLU Aquas rapport SLU Aqua ”Atlas Läs mer…
Kustnära och småskaligt fiske i Östersjön omfattar fiske i egentliga och södra Östersjön samt Öresund som sker med passiva redskap inklusive långrevsfisket efter torsk som dock kan ske långt från kusten. Även pelagiskt fiske på kustkvoten och regionalkvoten är inkluderat. Läs mer…
WWF har återigen gett ut sin fiskguide med rekommendationer om vilken fisk som de tycker är bra att äta och vilken de inte tycker är bra. Det mesta i den verkar rimligt och vettigt, men det finns som vanligt ett Läs mer…
De främsta skadeverkningarna på bottnarna vid bottentrålning kommer från trålbordens (tråldörrarnas) kontakt med botten enligt en rapport från SLU Aqua. På sandbotten där rödspätta till stor del fiskas spelar detta i allmänhet ingen roll då dessa bottnar påverkas starkt av Läs mer…
När det gäller rödspätta är det en art där svenska fiskar inte på mycket länge fiskat upp sin kvot. Fisket bedrivs med bottentrål, garn och snurrevad i Östersjön, Kattegatt och Skagerak. Endast en båt i Sverige fiskar med snurrevad, och Läs mer…
Rödspätta fiskas framförallt i Nordsjön och Skagerak men även i Kattegatt och Östersjön. I Kattegatt och Östersjön finns ingen båt som fiskar mer än 100 ton. Viktiga fiskelägen och hamnar för rödspättefisket i Nordsjön och Skagerak är Hvide Sande, Thorsminde, Läs mer…
Några få arter dominerar det svenska fisket. Viktmässigt är det sill som ligger i en klass för sig själv med 103 654 ton år 2017 följt av skarpsill (56 575 ton) och tobis (41 125 ton). Därefter handlar det om Läs mer…
HaV beslutar varje år hur stor andel av Sveriges kvoter som ska tilldelas kustkvoterna inom demersalt fiske och hur kvoten för äkta tunga ska delas upp mellan olika redskapsgrupper. Inför år 2018 har beslut också fattats om fångstbegränsningar för torsk Läs mer…
Kvoterna för fisket i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt är nu fastslagna inför nästa år med undantag av tobis- och skarpsillskvoterna som brukar fastställas senare. Med tanke på att utkastförbud kommer att införas för alla arter för vilka det finns kvoter Läs mer…
EU:s fiskeministrar är nu överens om 2018 års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, MSY. Det gäller exempelvis för havskräfta, räka, torsk, kolja, gråsej, sill och Läs mer…
L 510 St. Anthony på 498 bruttoton är Danmarks största bomtrålare. Det är också en av de största bomtrålare som fiskar i danskt vatten. Bomtrålare är inte vanligt i Danmark och de flesta som förekommer är små trålare för hästräkefiske Läs mer…
Förhandlingarna mellan Norge och EU om fiske i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för 2018 är nu klara. – Överenskommelsen innebär bland annat att 2018 års kvoter för sill, torsk, kolja, sej och vitling ökar jämfört med 2017, medan kvoterna för Läs mer…
Tamme Bolts far, Betto Bolt, började fiska med bas i Thyborøn på 1960-talet. Familjen från Nederländerna hade i fler generationer varit fiskare. Betto Bolt funderade på att flytta till Thyborøn, men det ville inte hans fru så det blev ingen Läs mer…
I Danmark finns det framförallt ett fiske som är miljö- och klimatvänligt på alla sätt. Det är det storskaliga pelagiska fisket, det fiske där de så kallade kvotkungarna finns. Detta fiske använder redskap som är miljövänliga och inte skadar havets Läs mer…