Sveriges största tidning om yrkesfiske
Svenska fiskare fiskar två sorters industrifisk eller foderfisk som det också kallas. Det är skarpsill och tobis. Förra året fiskades mycket lite tobis då kvoten i stort sett uteblev helt. Skarpsill fiskades det dock mycket av. Skarpsill fiskas främst i Östersjön Läs mer…
Sill, eller som det kallas i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken strömming, är den mest fiskade arten i det svenska yrkesfisket mätt i vikt eller volym. Huvuddelen fiskas i Östersjön, men en del fiskas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Sill fiskas främst Läs mer…
Flera pelagiska fiskebåtar ligger stilla i Fiskebäck över jul. Småregnigt och disigt väder såg till att bilderna inte blev världshistoriens bästa. GG 158 Sunnanland, GG 206 Ahlma, FIN 1125 T Windö, GG 683 Rön och GG 690 Vingasand. Läs även andra Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om att svenska yrkesfiskare med stora pelagiska fiskebåtar har funderingar att flytta båtarna till Skagen. De landar redan idag större delen eller en mycket stor del av sin fångst i Skagen. En flytt till Skagen innebär Läs mer…
GG 505 Polar är fortfarande den största svenska fiskebåten vad det gäller bruttotonnage och längd. Däremot är det inte den som har starkast huvudmotor. Ny på topplistan är Västfjord II som ännu inte inregistrerats som fiskebåt i Sverige och därför Läs mer…
Det finns ett stort antal fiskebåtar från den svenska västkusten som främst fiskar i Östersjön. Det gäller dels många stora pelagiska trålare från Göteborgsområdet som delar av året i huvudsak fiskar i Östersjön. Men det gäller också lite mindre trålare från Träslövsläge Läs mer…
Sveriges största fiskeriföretag mätt efter hur mycket de landade år 2015 blir en lista på pelagiska fiskeriföretag. Ett par av dess fiskar också demersalt i lite större utsträckning, det är Fiskeri AB Ginneton och Bryngeld Fskeri AB. Några av företagen Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om svenska fiskebåtars makrill-, sill- och skarpsillslandningar år 2015. Utöver dessa tre arter finns det ytterligare en fiskart som fiskas av de stora svenska pelagiska fiskebåtarna. Det är tobis, en märklig kortlivad fisk som lever i vissa typer av Läs mer…
Skarpsill är viktigt i det svenska fisket och svenska fiskare är Nordens skarpsillskungar. Enligt danska fiskare jag pratat med är svenskarna de klart duktigaste när det gäller skarpsillsfiske. Följaktligen domineras skarpsillfisket i Danmark (förutom i Skagerak) av svenskägda båtar. Svenskar Läs mer…
Sill är för närvarande den viktigaste fisken inom svenskt fiske. Det mesta fiskas i Östersjön och huvuddelen av det går till fiskmjölsfabriker då sill från Östersjön är giftig och bara ska ätas av människor i mycket begränsad mängd. Sill fiskad Läs mer…
Detta inlägg berör svenska fiskebåtar och företag som är innehavare av individuella överförbara fiskerättigheter inom det så kallade pelagiska systemet. I Östersjön handlar det enbart om sill och skarpsill medan det i Västerhavet omfattar fler arter. Utöver detta så finn en Läs mer…
Pelagiska fiskerättigheter i utsjöfisket är individuella och överförbara. De individuella fiskerättigheterna berör främst fiskarter som sill, skarpsill, makrill och tobis för vilka Sverige har ordentliga kvoter. För övrig pelagisk fisk som Sverige där Sverige har kvoter, dvs taggmakrill (hästmakrill), vitlinglyra Läs mer…
I tisdags var jag ute i Fiskebäck och Önnered. Av de större aktiva fiskebåtarna låg GG 683 Rön, GG 44 Runavik, GG 690 Vingasand, GG 158 Sunnanland och FIN 1125 T Windö i hamn. Jag pratade med en man ombord Läs mer…
Så här års fiskar många pelagiska fiskebåtar sill i Skagerak. Detta höstfiske på sill har av många fiskare som jag pratat med beskrivits som årets behagligaste fiske. Fisket bedrivs nära hemmet och inte långt bort i Östersjön eller i södra Nordsjön. Läs mer…
GG 158 Sunnanland i Fiskebäck är idag den enda riktigt stora pelagiska fiskebåten på Västkusten som ägs av ett partrederi. Båten, som tidigare var GG 64 Astrid Marie, är efter ombyggnader på 749 bruttoton och enbart en pelagisk trålare och inte Läs mer…
Igår var jag en sväng ut till Fiskebäck. I hamn låg två fiskebåtar ägda av familjen Bryngeld, nämligen GG 44 Runavik med hemmahamn i Fiskebäck och Bryngeld Fiskeri AB som formell ägare samt FIN 1125T Windö med AB Kotka Fiskeri Oy som Läs mer…
Dagen när jag var på Themis låg båten på Ö-varvet. Där låg en rad andra fiskebåtar också. AS 464 Stella Nova, en danskflaggad Fotö/Öckerö-båt, fiskebäckaren GG 158 Sunnanland, SD 437 Viken från Edsvik i norra Bohuslän, GG 32 Tristan från Läs mer…
Bilder från Bandholm Skibsbilleder. Svenska och svenskägda fiskebåtar i Skagen under april. AS 464 Stella Nova, GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland, GG 505 Polar, GG 158 Sunnanland, GG 203 Ginneton, AS 202 Neptun och GG 330 Carmona. Läs även Läs mer…
Med ombyggnader har flera båtar blivit både längre och större sen förra året. Tidigare år har jag bara listat båtarna efter bruttotonnage, men i år blir det efter bruttotonnage, längd och motorstyrka. Nybygget Carmona har överglänsts av GG 505 Polar i Läs mer…
Själv var jag inte i Fiskebäck under påsk. Men flera större fiskebåtar var det. En var den nya båten som köpts in från Island, HF 32 Alpha. Några andra var GG 158 Sunnanland och GG 206 Ahlma. Sunnanland var tidigare Läs mer…