Sveriges största tidning om yrkesfiske
Pelagiska landningar av tobis från svenskägda fiskebåtar 2024. Den tredje mest fiskade arten i svenskt fiske är tobis. Den fiskas en kort period på senvåren-försommarne i Nordsjön. Allt som fångas går till fiskmjölsindustrin. Endast tre länders, Norge, Danmark och Sveriges, yrkesfiskare ägnar sig åt tobisfiske. Läs mer…
Pelagiska landningar från svenskägda båtar 2024 är betydligt större än de pelagiska landningar som redovisas för enbart svenska fiskebåtar. Detta då svenskar äger många båtar i Danmark samt enstaka båtar i Finland, Tyskland och Marocko Läs mer…
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
Det pelagiska svenska fisket ägnar sig åt att fiska fem arter. Sill, skarpsill, makrill, tobis och siklöja. Siklöja fiskas i Bottenviken av omring 30 små trålare och några garnbåtar. Sill fiskas i Norska havet, Nordsjön, Östersjön och Bottenhavet, skarpsill i Östersjön, Nordsjön och Skagerak, makrill i Nordsjön och Skagerak samt tobis i Nordsjön. Läs mer…
När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…
Sill är den viktigaste arten för det pelagiska sveska fisket. Det mesta av sillen fångas i Nordsjön men det fiskas också i Norska havet (NVG-sill), Östersjön och Bottenhavet. I Skagerak och Kattegatt fiskas däremot nästan ingenting på grund av att fisket vill undvika att fånga vårlekande sill från västra Östersjön då det beståndet krympt kraftigt på grund av klimatförändringar. Läs mer…
Vad gör Sveriges största trålare utanför Stockholm? Svaret är enkelt. De utför ett forskningsuppdrag för SLU Aqua, dvs för Sveriges Lantbruksuniversitet. Det står också tydligt på Marinetraffic. Det kan alla som kollar var båten befinner sig se utan problem. Läs mer…
Sveriges två största fiskeriföretag har sina huvudkontor på Rörö i Göteborgs norra skärgård. I Öckerö kommun. Men de flesta av de stora fiskeriföretagen finns i Fiskebäck som sen länge är en stadsdel i Göteborg. Det allra största fiskeriföretaget i Fiskebäck är Fiskeri AB Ginneton. Läs mer…
Av de fem båtar som nu ligger i Fiskebäck och som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så verkar två stycken bygga på samma konstruktion, S 206 Ahlma West och GG 505 Lövön. S 206 Ahlma West är dock något större. Läs mer…
Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…
Lite bilder jag tog när GG 203 Ginneton visades upp vid Stigbergskajen under mellandagarna. Det gick dock inet att ta några bilder på bryggan då det var alldeles för mycket folk. Så var det även på andra håll inne på båten men några bilder lyckades jag ta i maskinrummet Läs mer…
Den nybyggda och nylevererade pelagiska trålaren GG 203 Ginneton befinner sig idag vid Stigbergskajen i Göteborg. Det är Sverige största fiskebåt, en position den övertagit från GG 64 Astrid-Marie. Medan GG 64 Astrid-Marie är på 1 622 bruttoton är GG 203 Ginneton på hela 1 826 bruttoton. De båda båtarna är trots det ungeför lika långa, 63,8 meter. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton har för sin del beställt en ny pelagisk trålare från Karstensens Skibsværft i Skagen, Danmark. Den nya GG 203 Ginneton skulle ursprungligen ha levererats för flera månader sen men den ligger sen en tid tillbaka vid kaj i Skagen där den döptes i lördags, den 2 december. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton är ett fiskeriföretag med hemvist i Fiskebäck i Göteborg. Företaget ägs av familjen Claesson. Idag äger företaget en pelagisk trålare med dansk flagg. S 205 Ceton. Läs mer…
När det gäller de största svenskflaggade båtarna genom tiderna så är den största en båt som användes som frakt, depå- och fabriksfartyg i Islandsfisket 1934, GG 324 Mexicano. Även LL 230 Dux på 12:e plats hade ett liknande användning område. Den användes som moderfartyg i Islandsfisket åren 1935-1938. Läs mer…
Sveriges största fiskehamn ligger inte i Sverige utan i Danmark. Skagen. Det är i praktiken hemmahamn för flest stora svenska och svenskägda fiskebåtar samtidigt som det är den största landningshamnen för svenskfångad fisk (fångad av svenskflaggade båtar), Läs mer…
GG 203 Ginneton är såld till Ísfélag Vestmannaeyja hf på Västmannaöarna, Island. Båten byggdes år 2006 på Karstensens Skibsværft A/S i Skagen som E 349 Cattleya för köpare i Esbjerg. 2015 såldes den till Gifico ApS. Läs mer…
Den nuvarande GG 203 Ginneton på1 337 bruttoton är till salu enligt hemsidan för Eos Shipbroker. Båten byggdes år 2006 på Karstensens Skibsværft A/S i Skagen som E 349 Cattleya för köpare i Esbjerg. 2015 såldes den till Gifico ApS. Läs mer…
Familjen Claesson som äger Fiskeri AB Ginneton med det danska dotterbolaget Gifico ApS har beställt en ny fiskebåt från Karstensens Skibsværft A/S i Skagen. Båten är tänkt att få namnet Ginneton. Läs mer…
Ett av många svenskägda fiskeriföretag i Skagen är Gifico ApS som till 50% ägs av svenska Fiskeri AB Ginneton och till 50% av en rad holdingbolag som också ägs av Fiskeri AB Ginneton Läs mer…