Sveriges största tidning om yrkesfiske
Västfjord Fiskeri AB som är ett av Fotös stora fiskeriföretag är det fiskeriföretag i Sverige som troligen har allra flest delägare. Företaget har minst 8 delägare och de är också släkt med varandra. Totalt arbetar minst 8 personer i företaget (sannolikt 9) men de flesta är anställda i personliga bemanningsföretag som hyr ut dem själva till huvudbolaget. Endast en person är anställd i Västfjord Fiskeri AB. Läs mer…
Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…
Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…
Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…
Västfjord Fiskeri AB är ett fiskeriföretag på Fotö som har en lång rad ägare där de flesta heter Gustavsson i efternamn. Företaget har inget dotterbolag eller systerbolag i Danmark men de äger också en räktrålare. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…
Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…
Västerhavet innefattar i detta sammanhang Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak och Kattegatt. Det är där svenska fiskare fiskar det mest av den fisk och de skaldjur de fångar. Detta om vi också räknar danskägda och tyskägda båtar som ägs av svenska yrkesfiskare. Läs mer…
Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…
Västfjord Fiskeri AB är ett fiskeriföretag som hör hemma på Fotö. Företaget har 8 delägare, Sven Jarander, Martin Gustavsson, Georg Gustavsson, Alberth Gustavsson, Emil Parkås, Frank Gustafsson, Fredrik Karlsson och Samuel Gustafsson. Läs mer…
De största svenskägda fiskebåtarna har inte svenska flagg. De har litauisk och dansk flagg. Den första svenskflaggade båten finns på 5:e plats. Ägare av Baltlanta UAB som äger de två största båtarna är Magnus Roth. Han är en svensk affärsman som idag bor i Norge och tidigare varit verksam i Ryssland och Hong Kong. Hans båtar sköts av de nederländska företaget Parlevliet & van der Plas BV. Läs mer…
Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…
Det som fiskas i Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten av svenska fiskare är sill och makrill för konsumtion samt tobis och skarpsill för leverans till fiskmjöls/fiskoljeindustrin. Svenska båtar har också fiskerättigheter för kolmule (blåvitling) och hästmakrill (taggmakrill) samt vissa år även för lodda. Läs mer…
Jag har tidigare gjort översikter över antalet landningar i olika sorters svenska fisken. Nu tänker jag också göra en översikt över landningar per hav och jag börjar med Östersjön inklusive Östersjön. Då debatten om detta fiske varit omfattande redogör jag också för vilken typ av båtar det är som landar fisken. Läs mer…
Ett 30-tal fiskebåtar har pelagiska fiskerättigheter. Det handlar om fiskerättigheter för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill, tobis, kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill), lodda och sperling (vitlinglyra). Läs mer…
Det storskaliga pelagiska fisket bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet. Fisket är inriktat på arter som sill, makrill, skarpsill och tobis. Läs mer…