Sveriges största tidning om yrkesfiske
Jag har skrivit inlägg om pelagisk landningar från svenskägda båtar vad det gäller, sill, skarpsill och tobis. De mest fångade arterna i det pelagiska svenska fisket. Men pelagiska båtar fångar och landar även andra arter Läs mer…
Pelagiska landningar från svenskägda båtar 2024 är betydligt större än de pelagiska landningar som redovisas för enbart svenska fiskebåtar. Detta då svenskar äger många båtar i Danmark samt enstaka båtar i Finland, Tyskland och Marocko Läs mer…
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
Det pelagiska svenska fisket ägnar sig åt att fiska fem arter. Sill, skarpsill, makrill, tobis och siklöja. Siklöja fiskas i Bottenviken av omring 30 små trålare och några garnbåtar. Sill fiskas i Norska havet, Nordsjön, Östersjön och Bottenhavet, skarpsill i Östersjön, Nordsjön och Skagerak, makrill i Nordsjön och Skagerak samt tobis i Nordsjön. Läs mer…
Makrill fiskas av stora pelagiska trålare i Nordsjön och av mindre fiskebåtar med krok och garn i Skagerak och Kattegatt. De senare fiskar på kustkvoten. Läs mer…
När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…
Sill är den viktigaste arten för det pelagiska svenska fisket. Det mesta av sillen fångas i Nordsjön men det fiskas också i Norska havet (NVG-sill), Östersjön och Bottenhavet. I Skagerak och Kattegatt fiskas däremot nästan ingenting på grund av att fisket vill undvika att fånga vårlekande sill från västra Östersjön då det beståndet krympt kraftigt på grund av klimatförändringar. Läs mer…
Dyröns stora fiskeriföretag Båt GG 330 Carmona AB är ett av de största fiskeriföretagen i Sverige. Det ägs av Anders Gustafsson och hans två söner Fredrik Gustafsson och Erik Gustafsson. I styrelsen för företaget sitter Anders Gustafsson och hans fru Gunnel Gustafsson. Företaget har ett dotterbolag, GG 350 Liz AB, och är delägare i PFG Hamn AB i Rönnäng. Läs mer…
Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…
Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…
Många båtaffärer under vintern har ägt rum och flera fiskebåtar har bytt ägare, namn och nummer. Åter andra har skrotats. Det mest spektakulära är att den stora pelagiska trålaren GG 330 Carmona fått litauisk flagg. Läs mer…
Av de fem båtar som nu ligger i Fiskebäck och som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så verkar två stycken bygga på samma konstruktion, S 206 Ahlma West och GG 505 Lövön. S 206 Ahlma West är dock något större. Läs mer…
Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…
Sverige har en liten makrillkvot och svenskägda båtar i Danmark har också förhållandevis små fiskerättigheter för makrill. En del av makrillen landas i Norge som betalat mer för markillen än de flesta andra länder under 2023. Läs mer…
Företaget äger två pelagiska trålare, GG 330 Carmona och GG 778 Lövön. GG 778 Lövön har under detta år bytts ut mot en äldre och mindre båt än den som företaget hade tidigare. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…
Det svenska pelagiska fiskerättigheterna i Östersjön handlar om skarpsill och sill. Skarpsillen (vassbuken) är ekonomiskt viktigare och en betydligt större kvot än sillkvoten. I Bottenhavet och Bottenviken (norra Östersjön) är dock sill (strömming) en viktigare art. Läs mer…