Pelagiska landningar från svenskägda fiskebåtar 2024 – sill

För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…

Svenska landningar av skarpsill 2024

När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…

Svenska landningar av sill 2024

Sill är den viktigaste arten för det pelagiska sveska fisket. Det mesta av sillen fångas i Nordsjön men det fiskas också i Norska havet (NVG-sill),  Östersjön och Bottenhavet. I Skagerak och Kattegatt fiskas däremot nästan ingenting på grund av att fisket vill undvika att fånga vårlekande sill från västra Östersjön då det beståndet krympt kraftigt på grund av klimatförändringar. Läs mer…

Astrid Fiske AB är Sveriges största fiskeriföretag

Astrid Fiske AB är Sveriges största fiskeriföretag. Det bedriver fiskeriverksamhet i både Sverige och Danmark samt äger och hyr in fiskebåtar för detta. Företaget har två dotterbolag, Astrid Fiskeri A/S i Danmark och Astrid Pelagic AB i Sverige. Personal hyrs in från Astrid Crew Sverige AB och dess dotterbolag Astrid Crew Danmark ApS. Läs mer…

Totala landningar av skarpsill från svenskägda båtar 2023

Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…

Totala landningar av sill från svenskägda båtar 2023

Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…

Svenska pelagiska landningar av tobis och makrill 2023

Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…

Svenska pelagiska landningar av skarpsill 2023

Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…

Svenska pelagiska landningar av sill 2023

De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…

En speciell detalj på stora Röröbåtar

Tre stora pelagiska trålare ägs av företag med bas på Rörö. S 264 Astrid, GG 64 Astrid-Marie och S 144 Themis. Jag har på några bilder under den senaste tiden noterat att de skiljer sig väldigt tydligt från andra svenska pelagiska företags stora pelagiska trålare. Det är en speciell detalj på stora Röröbåtar som är väldigt iögonenfallande om båtarna betraktas ovanifrån. Läs mer…

Sveriges största fiskebåtar 2024

Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…

Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Astrid Fiske

Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Den största pelagiska fiskerikoncernen är Astrid Fiske och de har tre båtar som bedriver pelagiskt fiske. En med svensk flagg och två med dansk flagg. Läs mer…

Svenska fiskerättigheter för industrifisk 2023

Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…

Svenska pelagiska fiskerättigheter i Västerhavet 2023

Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…

Pelagiskt konsumtionsfiske i Västerhavet 2022

Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…

Industrifisket i Västerhavet – landningar 2022

Industrifiske, foderfiske eller skrapfiske brukar fisket av den fisk som används till fiskmjöl, fiskolja och djurfoder kallas. Det mesta levereras till fiskmjölsfabrikerna i Skagen och Thyborøn. Vissa landningar sker också till fiskmjölsfabriker i Norge. Läs mer…

Båtarna som fiskade mest i Västerhavet 2022

Västerhavet innefattar i detta sammanhang Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Engelska kanalen, Skagerak och Kattegatt. Det är där svenska fiskare fiskar det mest av den fisk och de skaldjur de fångar. Detta om vi också räknar danskägda och tyskägda båtar som ägs av svenska yrkesfiskare. Läs mer…

De 20 båtarna som fiskade mest i Östersjön

Under 2022 stod de 20 största båtarna för nära 95 procent av den svenska fångsten från Östersjön enligt BalticWaters 2030. Egentligen menar de att de 20 båtar som fiskade mest stod för 95% av fångsten. Viktmässigt fångades främst skarpsill (60%) och sill/strömming (37%), följt av spigg (1,4%), siklöja (1%) och lax (0,1%). Läs mer…

Svenskar landar stora mängder skarpsill i Norge

Norge kommer inte att ha något fiske av skarpsill (havbrisling) i år då kvoten är för liten. Inte heller förra året fanns det något norskt fiske av havbrisling. Havbrisling är skarpsill som lever i Nordsjön medan kustbrisling är skarpsill i de norska fjordarna. Men det landas ändå skarpsill i Norge. Läs mer…

Största danska och största svenska fiskebåten

I förrgår (lördag) var det dop av det senaste tillskottet till den svenskägda fiskeflottan. Danskflaggade S 264 Astrid med hemmahamn i Skagen. Ägare är Astrid Fiskeri A/S som är dotterbolag till svenska Astrid Fiske AB som hör hemma på Rörö. Ägare av Astrid Fiske AB är familjen Johansson. Igår visades båten upp på Björnhuvudet på Öckerö. Läs mer…