Sveriges största tidning om yrkesfiske
Mer sej och marulk. Mindre torsk och kummel. Oförändrad nivå för havskräfta. Nu har EU:s fiskeministrar kommit överens om kvoterna för Västerhavet under 2025.Överenskommelsen om 2025 års fiskekvoter träffades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel 9 – 10 december. Det rör svenska fiskare som fiskar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Läs mer…
Inget trålförbud på försök i Bottenhavet. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har sedan 2022 regeringsuppdraget att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Läs mer…
Förhandlingarna om trålfiskeförbud i Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått i uppdrag av regeringen att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt. Det ska motsvara en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Läs mer…
Det kustnära och småskaliga fisket fiskar inte upp sin kvot. Det pågår ett stämndig gnäll från miljövänner, okunniga och kappvändande politiker från alla partier och enstaka forskare om att en större del av kvoten på sill/strömming i Östersjön borde gå till det småskaliga fisket med trål och garn. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har på regeringens uppdrag genomfört ett försök med kameror ombord på fiskebåtar. Myndigheten är nöjda med erfarenheterna från försöket. Läs mer…
Kameror ombord på vissa större fiskefartyg. Övergång till elektronisk fångstrapportering för alla. Nu sker stora förändringar av EU:s system för fiskerikontroll. Allt för att försöka bidra till ett hållbart fiske. Läs mer…
I Klarälven simmar ett av världens få kvarvarande bestånd av storvuxen lax som helt lever i sötvatten. Genom att restaurera bottnarna i delar av älven vill Länsstyrelsen Värmland ge Klarälvslaxen bättre möjligheter att föröka sig. HaV är med och finansierar arbetet. Läs mer…
Havs- och vattenmyndigheten har gjort ett förslag till miljöstatusbedömning i Sveriges hav som kommer fram till att det är dåligt. Samtidigt har egentligen ingenting förändrats sen de gjorde en bedömning förra gången. Vid en genomläsning framgår dock att det hela är väldigt märkligt och de gör väldigt märkliga bedömningar. Läs mer…
Under perioden februari-mars 2023 utförde Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen (KBV) ett gemensamt pådrag riktat mot det pelagiska fisket i Östersjön. Landningskontroller utfördes på svenska och utländska fartyg i hamnarna Norrsundet, Simrishamn, Ronehamn och Nogersund. Läs mer…
Under perioden januari till och med april genomförde Kustbevakningen 13 stycken sjökontroller på svenska och utländska räktrålare i Skagerrak. Målet med kontrollerna, där Kustbevakningens inspektörer är med ombord under upptagningen av trålen för att kontrollera dess innehåll, var att kontrollera fördelningen mellan den stora kokräkan och den mindre råräkan. Läs mer…
Hur är läget för hummern? Hur stort är beståndet av kolja i Nordsjön? Det är några av frågorna som får svar i ett kunskapsunderlag – Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten – som tagits fram av SLU Aqua på uppdrag av HaV. Läs mer…
EU-kommissionen har utvärderat det svenska systemet för vägning och rapportering av fisk- och skaldjursfångster. I ett utkast till rapport konstaterar EU att det finns stora brister i systemet. Läs mer…
Under oktober och november 2022 genomförde Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Kustbevakningen (KBV) ett pådrag med inriktning på kontroll av pelagiska landningar i Östersjön. Under pådragsperioden genomfördes 20 landningskontroller på svenska och utländska fiskebåtar i fyra svenska hamnar. Läs mer…
Vid provtagning av småkryp i Vätterns strandzon påträffades större rovmärla för första gången i Sverige och Norden. En rovmärla är ett litet kräftdjur. Den aktuella arten heter större rovmärla (Dikerogammarus villosus) och kan maximalt bli cirka 3 cm lång men är i allmänhet mindre. Läs mer…
Tilldelningen av demersala fiskemöjligheter i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt är klar med undantag av fiskemöjligheter för de kvoter som svenska fiskare normalt har tillgång till i norsk ekonomisk zon. Läs mer…
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Detta enligt forskare på SLU. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, men att det finns undantag. Läs mer…
Pigghaj har blivit så vanligt i svenska vatten att det nu återigen införts möjligheter att fiska och landa pigghaj. Det har varit förbjudet i 12 år. Vilket lett till att beståndet återhämtat sig. Till den grad att fiskeförbudet skapat problem. Läs mer…
Nyligen skrev jag om räkfisket och det fusk som avslöjats i fiskerikontrollerna. Det sker uppgradering av fångsten. Huvudanledningen till att det sker är att det finns för många räktrålare. Läs mer…
På söndag 25 september är det premiär för årets trålfiske efter siklöja i Bottenviken. I år har HaV beslutat tillåta en fångst på maximalt 800 ton. Det är nästan en fördubbling jämfört med förra årets fångsttak på 454 ton. Läs mer…
Under Almedalsveckan i Visby på Gotland som börjar imorgon ska det vara tre progampunkter om sillen i Östersjön. En verkar vara det det sedvanliga gnället från Stockholmsforskare och okunniga politiker om trålgränser och annat som i praktiken är meningslöst. Läs mer…