Sveriges största tidning om yrkesfiske
ICES har publicerat sina kvot råd för makrill, kolmule (blåvitling), NVG-sill (atlantoskandisk sill), nordsjösil och hästmakrill (taggmakrill) inför 2024. Rekommendationerna innebär en minskning för atlantoskandisk sill och makrill men en ökning för kolmule, nordsjösill och hästmakrill. Läs mer…
Området där Östersjön möter Nordsjön är en smältdegel – för sill. Tack vare genteknikens utveckling kan ett internationellt forskarteam nu visa att den sill som fångas här under sommaren leker i olika områden och under olika perioder på året. Läs mer…
Två forskare, Henrik Svedäng och Charles Berkow påstår i Dagens Industri att julsillen kräver regleringar. Det har de helt rätt i och det är därför vi har kvoter som sätts i enlighet med vetenskapliga råd. Men hela artikeln är i övrigt fylld med lösa antydningar om det ena och det andra. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) kom med kvotråden för nordsjösill, NVG-sill (atlantoskandisk sill), makrill, blåvitling och hästmakrill i slutet av september. Det brukar sällan uppmärksammas av svenska medier som fokuserar helt på Östersjön. För det storskaliga pelagiska konsumtionsfisket är denna rådgivning dock av stor betydelse. Läs mer…
Makrill är en viktig målart i det pelagiska danska fisket. Fisket bedrivs i Nordatlanten och Nordsjön, till mycket stor del på brittiskt vatten. Något som också gäller övriga arter i det pelagiska fisket som sill, skarpsill (brisling), tobis, blåvitling, vitlinglyra Läs mer…
Danska fiskebåtar fiskar sill i Nordatlanten, Nordsjön, Limfjorden, Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Limfjorden har ingen egen kvot utan det är en del av nordsjökvoten men kvotfördelning och landningar redovisas separat av danska myndigheter. I Östersjön finns det två kvoter, för Läs mer…
I Nordsjön såväl som i Östersjön rekommenderar ICES kraftigt minskade sillkvoter. Enda undantaget är Bottenhavet och Bottenviken. I Östersjön rekommenderar ICES ingen fångst alls när det gäller vårlekande Rügensill: ICES advises that when the MSY approach is applied, there should be Läs mer…
Svenska och danska fiskare har lyckats få sitt fiske av sill MSC-certifierat, vilket betyder att tillgången på miljömärkt sill ökar för oss i Sverige. Sillen fångas i Skagerak och Kattegatt och innefattar fångster från tre olika sillbestånd, nordsjösill (höstlekande), rügensill (vårlekande) Läs mer…
Varje år på våren kommer en flock späckhuggare ner till bohuskusten från södra Norge. De kommer ner för att frossa på sill som då börjar finnas i massor längs med Bohuskusten. Det är främst höstlekande nordsjösill som kommer till Skagerak och Kattegatt Läs mer…
Sill i Östersjön består främst av vårlekande så kallad rügensill. En del av denna fiskas i Kattegatt och Skagerak. Nordsjösillen är höstlekande och även denna sill fiskas till viss del i Skagerak och Kattegatt. TAC för sill i Östersjön innefattar enbart östersjösill, Läs mer…
När det gäller nordsjösill så har Internationella Havsforskningsrådet (ICES) kommit med råd om TAC inför 2015. Rådet innebär en viss minskning av TAC i jämförelse med åren 2013 och 2014. Ekonomiskt är sillfisket det tredje viktigaste i Nordsjön efter blåvitling Läs mer…
De flesta större svenska fiskebåtar fiskar i stor utsträckning fisk med MSC-certifiering. Det gäller också de flesta stora båtar som fiskar under danska flagg. Allt fiske de bedriver är dock inte MSC-certifierat och ibland råder uppenbarligen en viss förvirring. På MSC:s hemsida Läs mer…
Fast inte helt och hållet. Island har inte skrivit på. Däremot finns det ett avtal mellan Norge, Färöarna och EU. 279 000 ton till Norge, 611 000 ton till EU och 156 000 ton till Färöarna. Dessutom har det avsatts Läs mer…
Sillfisket i Nordsjön kollapsade i likhet med sillfisket utanför Norge och vid Island på 1970-talet. Men kollapsen i Nordsjöfisket var mer totalt men började ungefär samtidigt som kollapsen för de atlantoskandiska sillbestånden vid Norge och Island. Det började redan på Läs mer…