Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten

Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är enligt ICES så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och Läs mer…

Forskningsfusk om havsförsurningens konsekvenser?

Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en ny studie, publicerad i Nature, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet Läs mer…

Syrebrist den viktigaste orsaken till östersjötorskens dåliga hälsa

De senaste tjugo åren har torskarna i östra Östersjön börjat må allt sämre och många torskar är idag extremt magra. En ny studie från SLU Aqua som gjorts av Karin Limburg och Michele Casini visar att syrebristen i havet kanske Läs mer…

Forskarna vet inte, tjänstemännen skyller på nån annan och politikerna deltar inte

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) hade bjudit in till ett möte om det pelagiska fisket i Östersjön. det som var tänkt att komma upp på mötet var bland annat frågan om rumslig förvaltning inom det pelagiska fisket i Östersjön och behovet Läs mer…

Minskad övergödning ger mer abborre och mindre gös

Att minska övergödningen är ett viktigt mål för att förbättra Östersjöns miljö, men en minskad övergödning får också effekter för fisken och för fisket. Men det innebär också att yrkesfisket missgynnas till förmån för fritidsfisket. En ny studie, Predicting the Läs mer…

Kunskap om torskens meny ger verktyg för bättre fiskförvaltning

Torsk, sill och skarpsill spelar en central roll för fisket och ekosystemet i Östersjön. Som rov- respektive bytesdjur är de tre arterna också nära sammankopplade. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en flerartsmodell som beskriver de här interaktionerna mellan torsk, Läs mer…

Yrkesfiske i Mälaren

I Mälaren finns 36 fiskare med yrkesfiskelicens (2015).  I Västmanlands län finns 14 och lika många är aktiva i Sörmlands län. I Upplands län finns fyra yrkesfiskare i Enköpings kommun. Resterande 4 finns i Stockholms län. Dessutom kan yrkesfiske bedrivas Läs mer…

Musselodling kan vara en effektiv miljöåtgärd i Östersjön

Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktionen på land. Häromåret kom en rapport från Östersjöcentrum som menade att denna miljöåtgärd är ineffektiv och att stöd innebär slöseri med samhällets resurser. En Läs mer…

Okunniga forskare visar upp sin ignorans

I senaste numret av tidskriften Havsutsikt som produceras av Havsmiljöinstitutet som främst handlar om småbåtshamnars och fritidsbåtars påverkan på havsmiljön längs kusten finns det också två andra artiklar. Det är två intressanta artiklar, en om dioxin i fet fisk i Läs mer…

Det finns fortfarande lokalt lekande torsk i Bohuslän

Troligen förekommer det fortfarande att torsk och plattfiskar leker i Bohusläns skärgårds- och fjordområde. Det visar resultaten från 2017 års fiskäggsundersökningar, som presenteras i en nypublicerad rapport från institutionen för akvatiska resurser (SLU-Aqua). Lokalt lekande bestånd av torsk och andra Läs mer…

Torsken i Östersjön är nära en kollaps

Det menar en grupp forskare på SLU Aqua som skrivit en artikel i tidskriften Fauna och Flora. Klart är i alla fall att torsken i östra Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Hoten Läs mer…

Kan burfiske rädda den utrotningshotade kaliforniatumlaren?

Den lilla kaliforniatumlaren – vaquitan – är världens mest utrotningshotade val. Det största hotet mot vaquitan idag är illegalt garnfiske. Grundorsaken till problemen är dock de stora dammbyggena i Coloradofloden som bl.a. förser städer som Las Vegas och Los Angeles Läs mer…

Krympande livsmiljöer – ökad konkurrens mellan torsk och skrubba

Torsk och skrubbskädda (skrubba eller flundra) är två bottenlevande nyckelarter i Östersjön, både för fisket och för ekosystemet. Alessandro Orio vid SLU har tittat 40 år tillbaka i tiden och undersökt hur arternas utbredning förändrats. I sin avhandling visar han Läs mer…

Ökad konkurrens mellan torsk och skrubbskädda i Östersjön?

Torsk och skrubbskädda (skrubba, flundra) är två bottenlevande nyckelarter i Östersjön, både för fisket och för ekosystemet (egentligen tre arter då det finns två arter av skrubba). Alessandro Orio vid SLU har tittat 40 år tillbaka i tiden och undersökt Läs mer…

Seglande drönare kartlägger Kattegatts fiskbestånd

Kan havsgående drönare revolutionera hur vi får kunskap om havets miljötillstånd? Detta undersöks just nu i Kattegatt där en ny, obemannad segelfarkost under december har mätt mängden fisk, salthalt och vattentemperatur. Datainsamlingen har pågått helt störningsfritt 24 timmar om dygnet Läs mer…

Bottentrålningens fotavtryck

Bottentrålning är omdiskuterat. Trålningen påverkar både havsbottnarna och bottenlevande djur men är också en effektiv fiskemetod. I en nyligen publicerad artikel presenterar forskare för första gången en global sammanställning över bottentrålningens fotavtryck (fotspår). Skagerak och Kattegatt tillhör de havsområden där Läs mer…