Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sej fiskas i huvudsak i Nordsjön, men även i Skagerak och i mindre utsträckning i Kattegatt och delar av Östersjön. De båtar som fiskar sej är i huvudsak samma båtar som fiskar torsk i Nordsjön. Kuller (kolja) fiskas i Nordsjön Läs mer…
ICES Journal of Marine Science har publicerat en rapport om de skador fiskeredskap som dras på botten på haven orsakar (en rättelse av vissa tabeller finns också). De redskap det handlar om är skrapor (dredges), bomtrål, bottentrål, skotsk snurrevad (flyshooting) och dansk Läs mer…
Det finns en mängd felaktigheter och en hel del märkligheter i WWF:s Fiskguide 2016. Här följer ett urval rena felaktigheter och ännu fler märkligheter. I sitt pressmeddelande säger WWF att räkor från Skagerak får grönt ljus, i själva guiden har Läs mer…
En film av Havforskningsinstituttet. Läs även andra bloggares åsikter om Havforskningsinstituttet, Snurrevad, Snurrevadsfiske, Norge, Demersalt fiske, Fiske
En film av Havforskningsinstituttet. Läs även andra bloggares åsikter om Snurrevad, Havforskningsinstituttet, Rödspätta, Torsk, Demersalt fiske, Norge
När det gäller plattfisk så är det i huvudsak andra båtar än de som fiskar torskfiskar som landar större mängder. Det är i huvudsak båtar som fiskar med skotsk snurrevad (fly-shooter), trålare eller bomtrålare. En del båtar återfinns dock också Läs mer…
GG 181 Västerland byggdes på Ö-varvet på Öckerö och var färdig år 2010. Skrovet bygges på Vestværftet i Hvide Sande i Danmark, men båten färdigställdes på Öckerö. Köpare var Västerland AB som ägs av bröderna Kjell Douglas och Håkan Samuel Läs mer…
Rödspätta fiskas i huvudsak i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön (tillsammans Västerhavet) men också i mindre utsträckning i Östersjön. Den svenska kvoten i Västerhavet fiskas inte upp och en enda båt står för en tredjedel av landningarna. Det är GG 181 Västerland Läs mer…
Det påstås ofta, om och om igen, att småskaligt kustnära fiske är det mesta miljövänliga fisket. Exempelvis gör företrädare för den danska organisationen Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri (FSK) det med stor regelbundenhet. Även företrädare för Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) påstår Läs mer…
När det gäller miljövänlighet så spelar storleken på fiskebåten faktiskt en marginell roll. Istället handlar det om vad som fiskas, vilken fiskemetod som används,vilka redskap som används och var det fiskas. Detta oavsett storlek på båten. De största båtarna som Läs mer…
Snurrevadsfiske är inte vanligt i Sverige. vad jag vet finns det bara en båt som fiskar med snurrevad, GG 181 Västerland. Den fiskar dessutom inte med gammaldags traditionell dansk snurrevad utan med skotska snurrevad, också kallad flyschooter eller flyshooter. I Danmark är Läs mer…
GG 173 Vingafjord och GG 181 Västerland vid kaj på Hönö. Två trålare som mest fiskar fisk men även har räkfisketillstånd. De fiskar säkert också en del kräfta även om det inte är den viktigaste fångsten för dem. Västerland är Läs mer…
Danskt fiskeri omsatte år 2014 hela 2,9 miljarder danska kronor. Av detta stod trålfisket för 2, miljarder, dvs cirka 75% av hela omsättningen inom danskt fiskeri. Det innebar en viss minskning av trålfisket under 2014 jämfört med tidigare år. Huvuddelen av trålfisket Läs mer…
Den fiskeripolitiske talespersonen för Greenpeace i Danmark är Hanne Lyng Winter. I ett blogginlägg menar hon att Greenpeace i själva verket är positiva till fisket. Hon kan ha rätt såtillvida att de vill vara positiva, att deras intentioner är riktiga. Men Läs mer…
I Världsnaturfondens (WWF) Fiskguide 2015 gör organisation ett allvarligt el och ett par mindre fel som i alla fall bland folk som är insatta i yrkesfiske drar ner trovärdigheten för organisationen i förhållande till fisket. De påstår exempelvis att rödspätta fiskas Läs mer…
Greenpeace har nu tid bedrivit en kampanj för ett mer miljövänligt fiske. Problemet med kampanjen är att den sprider falska föreställningar och felaktiga hotbilder. I den värld Greenpeace tycks befinna sig är stora fiskebåtar per definition miljöfientliga fiskebåtar. I den verkliga Läs mer…
Situationen när det gäller torsken I Kattegatt är att det inte finns något riktat fiske på torsk, utan torsk fångas endast som bifångst. Läget i Skagerak är att det dessutom finns en liten kvot för riktat fiske, men annars är läget Läs mer…
Fangstkontroll i snurrevad from TYD™ on Vimeo. Teknisk utveckling för att få bättre kvalitet och kontroll på fångsten vid snurrevadsfiske: Redskapen brukes i første rekke til fangst av torsk, hyse og sei, men også til fangst av flatfisk. I takt Läs mer…
DTU Aqua-rapporten ”Miljøskånsomhed og økologisk bæredygtighed i dansk fiskeri” har samlat den kunskap som finns om miljöpåverkan från danskt fiskeri och ger en översikt av hållbarheten inom olika slags fiskeverksamhet. Rapporten har betydelse också för svenska yrkesfiske då svenskt och danskt yrkesfiske Läs mer…
Norska fiskare och forskare har genom experiment och forskning tagit fram en snurrevad som kan skilja på kolja och torsk. Något som ofta kan vara viktigt då en begränsad kvot av den ena arten ofta innebär att fiskare måste sluta fiska Läs mer…