Utkast och bifångst i svenskt och danskt kräftfiske

Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…

Advertisements

Dansk fiskeriminister vill lösa problemen i det danska kräftfisket

Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…

Torsk är inte oundvikligt vid kräftfiske

I Sverige använder kräftfiskare (jomfruhummerfiskare) i stor utsträckning rist i trålen när de fiskar kräfta. I Danmark finns det ingen som använder rist. Bifångsterna utgör cirka 75% av fångsterna i det danska kräftfisket. Huvuddelen av bifångsterna är plattfiskar som sandskädda Läs mer…

Dålig efterfrågan på plattfisk leder till lågt kvotutnyttjande och stora utkast

De flesta plattfiskar i svenska vatten är okvoterade. Det gäller även flera goda matfiskar som hälleflundra, bergtunga (bergskädda), rödtunga och skrubba (skrubbskädda, flundra). Andra okvoterade plattfiskarter i svenska vatten är sandskädda, lerskädda, bergvar, småvar, tungevar, småtunga och glasvar. Kvoterade arter Läs mer…

Okunniga forskare visar upp sin ignorans

I senaste numret av tidskriften Havsutsikt som produceras av Havsmiljöinstitutet som främst handlar om småbåtshamnars och fritidsbåtars påverkan på havsmiljön längs kusten finns det också två andra artiklar. Det är två intressanta artiklar, en om dioxin i fet fisk i Läs mer…

Skrubbskädda äter torskens mat

När det gäller torsken i Östersjön har skorv (ishavsgråsugga) varit en viktig föda. Men de senaste 20 åren har inslaget av skrov i torskens mathållning minskat kraftigt. Detta är sannolikt en bidragande orsak till att torsken i Östersjön är svältande Läs mer…

Kvoterna i Nordsjön för plattfisk är stabila

Den mest fiskade plattfisken i Nordsjön och Skagerak är rödspätta. Samtidigt är kvoten långt mycket större än fisket. 2018 rekommenderade Internationella Havsforskningsrådet (ICES) en kvot på 142 000 ton i Nordsjön och Skagerak. Beslutad TAC var 128 000 ton. Av Läs mer…

Torsken i Östersjön är nära en kollaps

Det menar en grupp forskare på SLU Aqua som skrivit en artikel i tidskriften Fauna och Flora. Klart är i alla fall att torsken i östra Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Hoten Läs mer…

Krympande livsmiljöer – ökad konkurrens mellan torsk och skrubba

Torsk och skrubbskädda (skrubba eller flundra) är två bottenlevande nyckelarter i Östersjön, både för fisket och för ekosystemet. Alessandro Orio vid SLU har tittat 40 år tillbaka i tiden och undersökt hur arternas utbredning förändrats. I sin avhandling visar han Läs mer…

Ökad konkurrens mellan torsk och skrubbskädda i Östersjön?

Torsk och skrubbskädda (skrubba, flundra) är två bottenlevande nyckelarter i Östersjön, både för fisket och för ekosystemet (egentligen tre arter då det finns två arter av skrubba). Alessandro Orio vid SLU har tittat 40 år tillbaka i tiden och undersökt Läs mer…

Tillståndet för kustfisken i Östersjön kartlagd

En ny HELCOM-rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av nyckelhabitat är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår. Statusen Läs mer…

Negativt och nostalgiskt av Sara Hornborg om Östersjön

Sara Hornborg är forskare på RISE och sysslar med forskning med livsmedel och livsmedelsförsörjning, varav fiske är en del. Hon är också en av de som enligt programmet ska tala på Östersjöfiske 2020 i Simrishamn i år. I augusti i Läs mer…

Inga miljöfarliga ämnen i Hanöbuktens fisk

Under tre år har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, låtit forskare undersöka om det finns kopplingar mellan fiskens hälsa och miljögifter i sydvästra Hanöbukten. Inga sådana kopplingar har hittats. En del av de problem som hittats kan dock kanske relateras till Läs mer…

HaV vill motverka ett rationellt fiske

Låt oss säga att en båt bedriver ett lönsamt fiske på rödtunga i Skagerak. För att kunna fiska mer rödtunga utan risk för att få för mycket torsk som bifångst har båten börjat fiska rödtunga med en egenutvecklad rist i Läs mer…

Veckans båt – SIN 19 Arcona

SIN 19 Arcona är en 8 meter lång träbåt byggd på Nogersunds båtvarv i Sverige 1975. Utrustad med en motor på 55 kW används den för garn och krokfiske på torsk samt garnfiske efter rödspätta och skrubba. 2016 landade 6 Läs mer…

Veckans båt – LA 71 Tacitus

LA 71 Tacitus är en fiskebåt på 26 bruttoton och med en längd på nästan 12 meter samt en motor på 221 kW. Byggd 2006 i plast på Bredgaard Bådværft i Sakskøbing, Danmark. Hemmahamn för båten är Borstahusen. Ägare av Läs mer…

Bra situation för de flesta fiskbestånd i Nordsjön

Enligt ICES (Internationella Havsforskningsrådet) rådgivning inför 2018 är situationen för fiskbestånden i Nordsjön god men ändå föreslås många kvoter minska. Detta förhållande är märkligt och kritiseras av yrkesfiskare och verkar inte helt förståeligt ens för forskarna själva. För sill är Läs mer…

Sälsäkra redskap kan bidra till ett bärkraftigt kustfiske

De växande sälpopulationerna skapar problem för kustfisket. Programmet Sälar och fiske vid SLU har sedan 1994 arbetat för att minska sälskadorna och hitta lösningar på konflikten mellan fisket och sälarna. Att skrämma eller locka bort sälarna från fiskeredskapen fungerar dåligt. Läs mer…

Både ökning och minskning för kvoterna i Östersjön

ICES rådgivning för kvoterna i Östersjön inför 2018 innebär en ökning med 53% av torskkvoten i västra Östersjön till 5 295 ton men samtidigt en mindre minskning med 3% i östra Östersjön till 26 071 ton. Detta inkluderar även tredjelandskvoter, Läs mer…