Norrbotten har lika många yrkesfiskare som övriga norrlandslän tillsammans. Det är det norrlandslän som har det klart största yrkesfisket både vad gäller antalet yrkesfiskare och den ekonomiska omfattningen. Norrbotten har också den yngsta yrkesfiskarkåren. I princip är det enda norrlandslän som har en nyrekrytering av unga fiskare. Antalet yrkesfiskelicenser är stabilt jämfört med 2011. Något som dock också gäller Västerbottens län. Detta framkommer i en rapport från Länsstyrelsen i Norrbottens län som heter Fiskerinäringen vid Norrbottenskusten.
Den ekonomiska basen i fisket är fisket efter siklöja för beredning av löjrom. Det står för en stor del av det totala ekonomiska värdet och den ekonomiska utvecklingen är god till mycket god i detta fiske. Priserna på löjrommen har förblivit höga även under år med stora kvoter och fångster. Även fisket med fasta redskap efter främst lax har en tydligt positiv ekonomisk utveckling. Detta beror på att fångstmängderna kunnat bibehållas och i viss mån ökas i länets laxfiske trots kraftigt minskade fångstkvoter i Östersjön och att prisutvecklingen på lax varit god.
Under åren 2014 – 2016 var fångsterna av siklöja rekordhöga. Sämre rekrytering och striktare fiskereglering har sedan dess lett till att fångsterna minskat betydligt. Fångsterna är emellertid fortfarande två till tre gånger så höga som under bottenåren i slutet på 1990-talet. Nästan alla siklöja fångas med bottentrål.
Sikfisket
Yrkesfiskets fångster av sik har minskat tydligt jämfört med början av 2000-talet. Minskningen skedde redan innan striktare reglering av fiskestarten för fasta redskap infördes 2013 och fångsterna har sedan dess varit stabila över tid. Data från provfisken och antalet sikar som fångas per fiskeansträngning inom yrkesfisket visar emellertid på en tydlig ökning av sikbestånden. Minskningen av fångster beror därför sannolikt inte på svagare bestånd utan på ett ändrat fiskemönster.
Laxfisket
Förvaltningen av laxfisket har förändrats kraftigt sedan tidigt 2000 – tal vilket bland annat lett till att Sverige har stängt ner sitt utsjöfiske på lax i Östersjön och att hela den svenska laxkvoten nu fångas i kustfisket. Av den totala svenska laxkvoten fångas årligen 50 – 70 % i det norrbottniska kustfisket. Trots kraftigt minskade laxkvoter är den totala laxfångsten i länet relativt stabil över tid.
I och med att det utvecklats ett omfattande yrkesfiske på odlad lax i Lule älvs sötvattensområde fångar det norrbottniska yrkesfisket vissa år antalsmässigt fler laxar än den totala svenska kvoten. De största laxfångsterna görs i Haparanda och Luleå kommuner följt av Kalix och Piteå kommuner.
Fångsterna speglar närheten till älvar med starka laxbestånd och älvar med utsättning av stora mängder med kompensationsodlad lax. Den positiva utvecklingen av laxfisket har skett samtidigt som antalet återvandrande laxar tillåtits ökat i vildlaxälvarna och vissa stammar är idag i relativt gott skick.
Läs mer:
- Norrlandskustens fiskare – Kvarkenfisk
- Om norrlandskustens fiskare – Bröderna Persson
- Norrlandskustens fiskare – Sundströms och Thomas Innala
- Norrlandskustens fiskare – Junköfiskarna
- Om norrlandskustens fiskare – Holms och Altappens Fiske
- Norrlandskustens fiskare – Blomqvist & Son
- Norrlandskustens fiskare – Bröderna Stålarm
- Om norrlandskustens fiskare – Dag Hjelte AB
- Norrlandskustens fiskare – Ökvist och Holmberg
- Norrlandskustens fiskare – Brändö Fisk AB
- Om norrlandskustens fiskare – Ljusa Kusten Fiske
- Norrlandskustens fiskare – Ingvar Lerdin
- Norrlandskustens fiskare – Lindbloms Fisk AB
- Om norrlandskustens fiskare – Lutström och Innala
- Norrlandskustens fiskare – Strömbäck och Nilsson
- Norrlandskustens fiskare – Haglund och Sångberg
- Om norrlandskustens fiskare – Kattilavaara och Wik
