Norrlandskustens fiskare – Strömbäck och Nilsson

Norrlandskustens yrkesfiske har dels bestått av ett småskaligt fiske som kombinerats med jordbruk och jakt eller annat jobb. Dels har det bestått av ett omfattande strömmingsfiske (sillfiske) som bedrevs av invånare (borgare) i staden Gävle från 1400-talet och framåt. Så småningom fick också invånare i andra städer som Härnösand,  Hudiksvall, Söderhamn och Sundsvall rätt till fisket. På 1500-talet startade även ett siklöjefiske i Bottenviken.

Gävlefiskarna skapade tillfälliga fiskelägen på många öar längs hela Norrlandskusten. När städernas monopol på fisket upphörde i slutet av 1700-talet övertog markägarna vid kusten fiskerättigheter. I de olika fiskelägen tog en bofats befolkning över som och vid 1800-talets mitt hade stadsbornas dominans upphört.

Traditionellt bedrevs sillfisket med garn (skötar) medan lax- och sikfisket bedrevs med ryssjor. Siklöjefisket bedrevs med garn. Under 1940-talet blev laxfisket i utsjön med garn och backor (långrev, långlinor) viktigt. Strömmingsfisket minskade i omfattning och många lämnade fisket helt. På 1950-talet introducerades trålfiske av strömming i Norrland och på 1960-talet kom detta fiske att dominera.

Minskat fiske

På 1970-talet minskade trålfisket igen och på 1980-talet hade det försvunnit förutom i Gävle med omnejd och i Bottenviken där ett trålfiske efter siklöja skapats med start på 1950-talet. Enstaka trålare har dock funnits även på andra håll till och från.Trålfisket av siklöja på hösten blev stort på 1990-talet. Ofta kombineras det med strömmingsfiske på våren för surströmmingstillverkning samt lax- och sikfiske under andra perioder.

På 1990-talet hade sälen också ökat i antal och börjat sprida sig längs med kusten. Garnfisket fick problem liksom ryssjefisket av lax och sik. Många fiskare lämnade fisket. Nya redskap utvecklades och laxfällor gjorde det möjligt att fortsätt fiska lax.

Idag finns ett begränsat trålfiske efter strömming med en större trålare i Gävle och ett antal siklöjetrålare som också fiskar strömming. Även lax- och sikfisket är viktigt för många företagare. Många fiskeriföretag längs Norrlandskusten kombinerar fisket med fiskhandel eller fiskindustrier.

Strömbäck och Nilsson

Kjell Strömbäck är en yrkesfiskare i Kalix-Nyborg som äger trålarna HA 24 Lutskär på 24 bruttoton och HA 44 Anna på 10 bruttoton. För lax- och sikfiske äger han också HA 148. Verksamheten bedrivs i en enskild firma.

HA 24 Lutskär partrålar med LÅ 1 Tärnö av Sören på 19 bruttoton med hemmahamn i Sören i Luleå kommun.  LÅ 1 Tärnö ägs av Framigården Fiske AB vars ägare är Gunnar Nilsson. De äger också garnbåten HA 133 Matilde på 4 bruttoton. Styrelsen i Framigården Fiske AB består av Gunnar Nilsson och hans fru Lena Nilsson som ordinarie ledamöter samt sonen Göran Nilsson som suppleant. Göran Nilsson äger också de nybildade bolaget GN Skog Mark Hav AB.

LÅ 1 Tärnö och HA 24 Lutskär. Bild: Micke Strömbäck

Både Strömbäck och Nilsson har tillstånd att produceras löjrom med ursprungsbeteckningen Kalix löjrom.

Framigården Fiske AB omsatte nästan 3,1 miljoner SEK år 2020. Vinsten var 1,4 miljoner SEK. De bokförda tillgångarna var 3,6 miljoner SEK varav 2,6 miljoner i likvida medel. Då Strömbäck driver sin verksamhet som enskild firma finns det bara en uppskattning av omsättningen utifrån momsredvisningarna. År 2020 var omsättningen mellan 1,5 miljoner SEK och 3 miljoner SEK.

Troligen är både Nilsson och Strömbäck också delägare i BD Fisk AB, ett fiskförädlingsföretag och fiskhandelsföretag med 93 miljoner SEK i omsättning under det senast redovisade verksamhetsåret som slutade 2020-04-31.

Kjell Strömbäck är också styrelseledamot i Norrbottens Kustfiskares Producentorganisation Ekonomisk förening.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!